Alltså jag har ju vacklat tidigare och vacklar fortfarande i frågan.Claes Sörmland skrev:
I nya lagen står det att byggnader räknas in som har ”undantagits från krav på lov enligt äldre bestämmelser”.
I gamla, dvs nuvarande, står det att byggnader räknas in som har uppförts ”med stöd av undantag från krav på bygglov enligt denna paragraf eller motsvarande äldre bestämmelser”. Eftersom det talas om motsvarande bestämmelser blir det tydligare vad som gäller.
Frågan är då om skillnaden i uttryckssätt möjliggör olika tolkning? Kan äldre byggnader räknas som att de har undantagits från krav på lov enligt de bestämmelser som gällde då om det inte fanns några bestämmelser som krävde bygglov vid tiden för uppförandet?
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 294 inlägg
Mitt resonemang i frågan utgår snarare från andra stycket i 9 kap. 4 och 5 §§ (de är likalydande) i proppen.W Weimik skrev:
Det läser jag som att byggnader som hade omfattats av dagens regler om de byggts idag ska omfattas. Minns inte om jag tidigare varit och grävt i motiven i proppen också för att komma till den slutsatsen, orkar inte dubbelkolla såhär i vargtimmen, men argumentet känns lite tunt utifrån bara lagtexten.
Egentligen är min position att jag tror att det jag beskriver är vad jag tror att lagstiftaren vill uppnå. Jag ser rimliga skäl till att en domstol skulle komma till en annan slutsats, i synnerhet som frågan om jag minns rätt inte diskuteras i proppen.
Mitt citat ”undantagits från krav på lov enligt äldre bestämmelser” var taget från precis det stycket, men du tänker alltså på ”inte omfattas av krav på bygglov enligt denna lag”? Och att en byggnad från 1800-talet som ryms inom dessa nya regler då skulle räknas in i potten? Den tolkningen känns ju inte alls orimlig.
I propositionen nämns byggnader som inte ryms inom reglerna för lovbefrielse som ett problem av några remissinstanser men regeringen bemödar sig inte om att kommentera den synpunkten, något som jag tror att Claes i ett tidigare inlägg tolkade som att regeringen anser att tolkningen nedan är korrekt och så att säga godkänd av regeringen.
Sveriges Kommuner och Regioner och Göteborgs kommun påpekar att förslaget innebär att byggnadsarean för en komplementbyggnad som uppförts utan lov, men inte uppfyller kriteriet för lovbefrielse, inte ska ingå i beräkningen av den sammanlagda arean vilket – om preskriptionstiden passerat – möjliggör en större omfattning av komplementbyggnader inom en fastighet än avsett.
Mitt tankesätt utgår från att det är åtgärder som kräver bygglov, inte byggnader. Detta trots lagtextens olyckliga formulering som antyder att byggnader i sig själva kräver bygglov. Med fokus på bygglovskrav för åtgärden att uppföra byggnaden blir tolkningen som Boverkets för dagens friggebodspott.
Vad syftar man då på i lagtexten kring potten? D v s vilka byggnader omfattas av de två kategorierna av komplementbyggnader/komplementbostadshus som ska räknas med i lagtexten? Här lagtexten med en kategori rött och den andra i blått:
"Vid beräkning av den sammanlagda byggnadsarean ska ingå komplementbyggnader och komplementbostadshus som inte omfattas av krav på bygglov enligt denna lag eller har undantagits från krav på lov enligt äldre bestämmelser."
Kategorin "som inte omfattas av krav på bygglov enligt denna lag" pekar enligt min läsning på alla de kvarvarande komplementbyggnader/komplementbostadshus som har uppförts efter PBLs införande (1 juli 1987) och enligt de olika regelverk för bygglovsbefrielse som har funnits i PBL sen dess. Detta omfattar egentligen enbart friggebodar (10 kvm- respektive 15 kvm-varianten), attefallshus och bygglovsbefriade komplementbyggnader utanför sammanhållen bebyggelse.
Kategorin "har undantagits från krav på lov enligt äldre bestämmelser" pekar på andra fall av kvarvarande byggnader som med bygglovsbefrielse uppfördes före PBL blev lag 1987. Det jag kommer på är friggebodar på max 10 kvm som uppförts mellan 1980 och 1987. Sen fanns väl det där undantaget för bygglovsbefriade komplementbyggnader utanför sammanhållen bebyggelse redan före PBL infördes 1987?
Jag menar alltså att den listan är uttömmande för att beräkna potten. Andra äldre komplementbyggnader/komplementbostadshus som enligt reglerna som gäller från 1 dec hypotetiskt skulle kunna byggas utan bygglov i dag ska inte räknas med. Vare sig de har uppförts med bygglov, byggts före bygglovskrav ens fanns (t ex före det allmänna bygglovskravet för landsbygden kom på 1970-talet) eller har svartbyggts.
Jag tänker att denna tolkning följer etablerad läsning hur t ex potten för friggebodar ska beräknas och är i enlighet med lagstiftare intention. Hade syftet med lagändringen varit att minska möjligheten att bygga bygglovsfritt genom att nya kategorier av komplementbyggnader/komplementbostadshus ska räknas med i en gemensam pott hade man gjort en poäng av det i propositionen. Istället tycks man ju vilja liberalisera.
Vad syftar man då på i lagtexten kring potten? D v s vilka byggnader omfattas av de två kategorierna av komplementbyggnader/komplementbostadshus som ska räknas med i lagtexten? Här lagtexten med en kategori rött och den andra i blått:
"Vid beräkning av den sammanlagda byggnadsarean ska ingå komplementbyggnader och komplementbostadshus som inte omfattas av krav på bygglov enligt denna lag eller har undantagits från krav på lov enligt äldre bestämmelser."
Kategorin "som inte omfattas av krav på bygglov enligt denna lag" pekar enligt min läsning på alla de kvarvarande komplementbyggnader/komplementbostadshus som har uppförts efter PBLs införande (1 juli 1987) och enligt de olika regelverk för bygglovsbefrielse som har funnits i PBL sen dess. Detta omfattar egentligen enbart friggebodar (10 kvm- respektive 15 kvm-varianten), attefallshus och bygglovsbefriade komplementbyggnader utanför sammanhållen bebyggelse.
Kategorin "har undantagits från krav på lov enligt äldre bestämmelser" pekar på andra fall av kvarvarande byggnader som med bygglovsbefrielse uppfördes före PBL blev lag 1987. Det jag kommer på är friggebodar på max 10 kvm som uppförts mellan 1980 och 1987. Sen fanns väl det där undantaget för bygglovsbefriade komplementbyggnader utanför sammanhållen bebyggelse redan före PBL infördes 1987?
Jag menar alltså att den listan är uttömmande för att beräkna potten. Andra äldre komplementbyggnader/komplementbostadshus som enligt reglerna som gäller från 1 dec hypotetiskt skulle kunna byggas utan bygglov i dag ska inte räknas med. Vare sig de har uppförts med bygglov, byggts före bygglovskrav ens fanns (t ex före det allmänna bygglovskravet för landsbygden kom på 1970-talet) eller har svartbyggts.
Jag tänker att denna tolkning följer etablerad läsning hur t ex potten för friggebodar ska beräknas och är i enlighet med lagstiftare intention. Hade syftet med lagändringen varit att minska möjligheten att bygga bygglovsfritt genom att nya kategorier av komplementbyggnader/komplementbostadshus ska räknas med i en gemensam pott hade man gjort en poäng av det i propositionen. Istället tycks man ju vilja liberalisera.
Redigerat:
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 294 inlägg
Just så. Jag delar dock även Claes uppfattning att det egentligen är åtgärd, inte förekomst, PBL reglerar.W Weimik skrev:
Mot den invändningen kan man säga att det är just nästa åtgärd som är reglerad i förhållande till det som redan finns. Med det resonemanget finns dock egentligen inget skäl att nöja sig med de byggnader som ryms inom det lovfria, utan även byggnader som är i strid med lovfriheten också skulle kunna ingå (samtidigt som det skulle kunna skapa andra konstigheter). Gränsdragningen är lite för godtycklig för att lätt förstås.
Det som talar emot att låta åtgärden snarare än förekomst styra är att det kan bli smått hopplösa bedömningar och bevisning. Till exempel skulle ett 11 kvm stort förråd uppfört 2007 inte ingå i potten medan samma förråd uppfört 2008 ingår. Om man går på den linjen kommer kommunerna få lägga ner väldigt mycket tid på att beräkna den sammanlagda byggnadsarea när de utövar tillsyn.
Men visst, lagar är inte alltid optimala och de anställda på byggnadsnämnderna ska ju fortsatt ha något att göra.
Resulatet av den här nya lagen kan även bli lite komiska diskussioner.
Kommunen: "Det där är en bygglovsbefriad friggebod på 15 kvm".
Fastighetsägare: "Nej, det ser ni väl att det är ett svartbygge på 15,5 kvm som jag byggde i strid med då gällande lagstiftning. Pilutta er."
Men visst, lagar är inte alltid optimala och de anställda på byggnadsnämnderna ska ju fortsatt ha något att göra.
Resulatet av den här nya lagen kan även bli lite komiska diskussioner.
Kommunen: "Det där är en bygglovsbefriad friggebod på 15 kvm".
Fastighetsägare: "Nej, det ser ni väl att det är ett svartbygge på 15,5 kvm som jag byggde i strid med då gällande lagstiftning. Pilutta er."
Vid tillsyn kan ju kommunens handläggare titta på flygfoto och de kan fråga fastighetsägaren. Och kolla i sitt eget diarium angående beviljade bygglov för olika byggnader. Så jag ser inte riktigt problemet. En smal sak jämfört med andra handläggningsåtgärder inom ramen för PBL.W Weimik skrev:
Är det osäkert när en viss äldre byggnad uppfördes ligger bevisbördan för byggsanktionsavgift på byggnadsnämnden eftersom den har straffrättslig karaktär, d v s invänder fastighetsägaren att vissa byggnader inte ska räknas in i potten p g a av viss ålder och byggnadsnämnden inte kan motbevisa den invändningen (alltså bevisa när en byggnad har uppförts) så slipper fastighetsägaren byggsanktionsavgift. Och samma gäller väl angående rättelseförelägganden, byggnadsnämnden måste kunna visa att en överträdelse har begåtts för att kunna förelägga någon att rätta.
Är det nya bud nu, eller börja det röra på sig nästa vecka?N NoClues skrev:
Kan rekomendera att ladda hem https://www.regeringen.se/contentas...be105a6381/ett-nytt-regelverk-for-bygglov.pdf och sedan ladda upp den till ChatGPT och därigenom ställa frågor kring beslutet.
Här verkar det luta mer åt 1 dec,( Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 december 2025.)
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2025/05/prop.-202425169
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2025/05/prop.-202425169
Den 22/10 (om 10 dagar) verkar det bli debatter med start kl 9 där detta tas upp.
https://www.riksdagen.se/sv/aktuell...25/okt/22/debatt-om-forslag_rdhdc120251022ap/
Så då får vi väl lite se hur mycket motstånd det möter.
https://www.riksdagen.se/sv/aktuell...25/okt/22/debatt-om-forslag_rdhdc120251022ap/
Så då får vi väl lite se hur mycket motstånd det möter.
Kort vad som har motionerats om, ger ju en viss idé hur en rödgrön regering hade ställt sig:
- V vill avslå propositionen. Man vill ha ett större grepp i en ny proposition och mer av jämställdhets- och klimathänsyn i den.
- S gillar inte liberaliseringen av komplementbostadshus och övriga komplementbyggnader:
"vi socialdemokrater [kräver] att regeringen i plan- och byggförordningen inför en bred anmälningsplikt för s.k. attefallsåtgärder och andra bygglovsbefriade åtgärder, med tydligt undantag från anmälningsplikt endast för s.k. friggebodar (max 15 kvadratmeter) och övriga åtgärder som redan i dag är undantagna anmälningsplikt."
- Inte heller MP gillar liberaliseringarna och vill liksom S ha förprövning av komplementbostadshus och komplementbyggnader:
"Mot bakgrund av detta, och för att varsamhets- och anpassningskraven i PBL även fortsatt ska uppfyllas, så menar vi att anmälningsplikten för bygglovsbefriade åtgärder vad gäller byggnader och komplementbyggnader även fortsatt ska regleras i lag."
- C verkar i stort vara för liberaliseringarna och tar upp ett antal detaljfrågor som de vill justera, t ex gällande lovplikt för vissa anläggningar och hur grannemedgivanden ska gå till.
Så sammanfattningsvis är propositionernas innehåll rätt lätt att förutsäga utifrån klassisk vänster-högeranalys. Högern (regeringen, SD och C) vill att fastighetsägaren ska få bestämma själv och vänstern (S, V och MP) vill att offentliganställda byråkrater ska ha beslutandemakten.
- V vill avslå propositionen. Man vill ha ett större grepp i en ny proposition och mer av jämställdhets- och klimathänsyn i den.
- S gillar inte liberaliseringen av komplementbostadshus och övriga komplementbyggnader:
"vi socialdemokrater [kräver] att regeringen i plan- och byggförordningen inför en bred anmälningsplikt för s.k. attefallsåtgärder och andra bygglovsbefriade åtgärder, med tydligt undantag från anmälningsplikt endast för s.k. friggebodar (max 15 kvadratmeter) och övriga åtgärder som redan i dag är undantagna anmälningsplikt."
- Inte heller MP gillar liberaliseringarna och vill liksom S ha förprövning av komplementbostadshus och komplementbyggnader:
"Mot bakgrund av detta, och för att varsamhets- och anpassningskraven i PBL även fortsatt ska uppfyllas, så menar vi att anmälningsplikten för bygglovsbefriade åtgärder vad gäller byggnader och komplementbyggnader även fortsatt ska regleras i lag."
- C verkar i stort vara för liberaliseringarna och tar upp ett antal detaljfrågor som de vill justera, t ex gällande lovplikt för vissa anläggningar och hur grannemedgivanden ska gå till.
Så sammanfattningsvis är propositionernas innehåll rätt lätt att förutsäga utifrån klassisk vänster-högeranalys. Högern (regeringen, SD och C) vill att fastighetsägaren ska få bestämma själv och vänstern (S, V och MP) vill att offentliganställda byråkrater ska ha beslutandemakten.
Sveriges arkitekter mobiliserar mot liberaliseringen genom debattartikel. De klassiska reaktionära argumenten förs fram men i slutet av artikeln visar det sig bara att det är egenintressets fula tryne som skriver:
"Menar ni allvar med att skapa en frihetsreform för privatpersoner tar ni i stället upp vår idé om Rita avdraget. Det är ett utvidgat Rot-avdrag där en arkitekt kan hjälpa till med att ta fram lösningar, ritningar och bygglovshandlingar som utgår från de boendes behov, och varje plats och byggnads förutsättningar."
https://www.altinget.se/bo/artikel/slopat-bygglov-ger-osakra-byggen
Ännu en arkitekt, Fredrik Rosenhall, som argumenterar för att han ska få mer makt och statliga subventioner istället för denna liberalisering:
https://www.bostadspolitik.se/2025/09/16/stora-problem-med-nya-byggregler/
"Menar ni allvar med att skapa en frihetsreform för privatpersoner tar ni i stället upp vår idé om Rita avdraget. Det är ett utvidgat Rot-avdrag där en arkitekt kan hjälpa till med att ta fram lösningar, ritningar och bygglovshandlingar som utgår från de boendes behov, och varje plats och byggnads förutsättningar."
https://www.altinget.se/bo/artikel/slopat-bygglov-ger-osakra-byggen
Ännu en arkitekt, Fredrik Rosenhall, som argumenterar för att han ska få mer makt och statliga subventioner istället för denna liberalisering:
https://www.bostadspolitik.se/2025/09/16/stora-problem-med-nya-byggregler/
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 294 inlägg
Nja, debatt i plenum är ett spel för gallerierna. Det är i utskottet saker verkligen ändras om något ska ske, eller hellre ännu tidigare. Nu när det är en majoritet bakom regeringen kommer det här bara att klubbas igenom. I debatten kommer bara redan fasta positioner deklareras.Mikael_L skrev:
När utskottsprotokollet är justerat den 16 oktober kommer du kunna se hur de olika oppositionspartierna ställer sig.
Jag gissar likt Claes att Centern röstar ja med någon mindre reservation medan resten av oppositionen yrkar avslag.