Vi hade liknande diskussion 2024. Jag vet inte om det kommit fler domar som bekräftar detta eller säger motsatsen https://www.byggahus.se/forum/threa...reskriberat-uterum.510036/page-3#post-5602614Claes Sörmland skrev:
Det åtminstone jag menar är att om det svartbyggda garaget i och med de nya reglerna skulle kunna ha byggts lovfritt så ska det gå bra att bygga till det. Men jag tror att det har diskuterats tidigare även i den här tråden.O oxöga skrev:
Det gäller då att det inte dräller av svartbyggda garage på fastigheten för då uppstår ju den knepiga frågan vilka av de svartbyggda garagen som ska anses vara byggda lovfritt.
Ja, någon sådan "övergång" av byggnadens status har jag inte läst om. Det lär ju dyka upp liknande frågeställning i framtida tillsynsärende sen så vi får hoppas MÖD reder ut det då.W Weimik skrev:
Det blir ju lite fråga om bevisbörda. Säg att du har ett svartbyggt garage som du hade fått bygga utan bygglov i och med de nya reglerna. Då måste du ju helt klart kunna riva garaget och sedan bygga upp det igen för att på så sätt få ett garage som inte är svartbyggt.O oxöga skrev:
Nu kan du ju i så fall hävda att du utförde denna rivning och återuppbyggnad en natt när det var mörkt och ingen såg. Eller så täcker du garaget med en presenning under några veckor. Jag tror att slutsatsen blir att garaget kommer att ses som bygglovsfritt även utan någon sådan diskussion.
Men som du säger, vi får se.
Det knepiga är väl att man ofta vill att gamla preskriberade svartbyggda byggnader inte ska betraktas som om de var byggda som bygglovsbefriade byggnader. För då äter de inte på "potten" och ger mer bygglovsbefriad byggrätt.
Det blir som sagt spännande att se. Det var väl någon som tidigare tog som exempel ett svartbygge på 31 kvm. Det kan inte betraktas som bygglovsbefriat och därmed kan man bygga en till komplementbyggnad på 30 kvm. Om däremot svartbygget är på 30 kvm, då "straffas" man på så sätt att man inte får bygga en till komplementbyggnad.
Min gissning är att det kommer utmynna i ett klargörande att avsikten med lagen är att den sammanlagda arean för alla komplementbyggnader som saknar bygglov ska uppgå till högst 45 kvm (inom detaljplan) och att det gäller oavsett om det är svartbyggen, friggebodar, attefallshus eller förråd byggda på 1800-talet. Om någon byggnad inte passar in i en tillåten kategori är det olyckligt men medför ändå inte rätt att överskrida gränsen om sammanlagt 45 kvm.
Hmm, mina svartbyggda delar är mindre än 20m2. Då kommer jag att kunna bygga/bygga till 50 ytterligare snart? Vad som byggts innan de nya reglerna kan väl knappast spela ngn roll?
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 294 inlägg
Varför inte? Säg att någon har en 50 kvm sex meter hög gammal lada på tomten (inte helt olikt @Claes Sörmland verklighet om jag förstått saken rätt). Eller någon som har två boningshus om 150 respektive 100 kvm på tomten.W Weimik skrev:
Ska de då behöva klassa detta som potthus trots att de på intet vis ryms inom ramarna för sådana?
Det skulle inte förvåna mig heller om HD eller MÖD hamnar där i tolkningen.W Weimik skrev:
Samtidigt borde ju detta vara juridiskt löst sedan 70-talets friggebodsregler infördes. Frågan är ju konceptuellt densamma: Om man redan hade en max 10 kvm stor komplementbyggnad som var max 3 m hög på tomten och som alltså uppfyllde reglerna för första versionen av bygglovsbefriad friggebod, hade man då rätt att uppföra en andra komplementbyggnad enligt friggebodsreglerna? Eller inte? Är detta inte avgjort rättsligt redan på 70-80-talet? Finns inte svaret i propen från friggebodens införande?
Redigerat:
Ja, det känns faktiskt rimligare att säga att den gamla ladan innebär att fler bygglovsbefriade komplementbyggnader inte får byggas än tvärtom. Här får man ju även betänka att det eventuellt går att få bygglov för ladan i efterhand. Samma sak gäller de två boningshusen.
Här är Boverkets tolkning av hur "potten" för flera friggebodar om totalt 15 kvm beräknas:
https://www.boverket.se/sv/PBL-kuns...ingsplikt/bygglovbefriade-atgarder/Friggebod/
Boverket menar att äldre byggnader som uppförts före friggebodsreglerna kom till stånd inte ska räknas in i potten för friggebodar.
I analogi med detta borde heller inte äldre byggnader som har uppförts utanför ramverken för bygglovsbefriade byggnader inte räknas med i den nya potten för friggebodar och attefallshus (och bygglovsbefriade komplementbyggnader utanför sammanhållen bebyggelse).
https://www.boverket.se/sv/PBL-kuns...ingsplikt/bygglovbefriade-atgarder/Friggebod/
Boverket menar att äldre byggnader som uppförts före friggebodsreglerna kom till stånd inte ska räknas in i potten för friggebodar.
I analogi med detta borde heller inte äldre byggnader som har uppförts utanför ramverken för bygglovsbefriade byggnader inte räknas med i den nya potten för friggebodar och attefallshus (och bygglovsbefriade komplementbyggnader utanför sammanhållen bebyggelse).
Bra fråga. Spontant vill jag säga att det inte är tillåtet att bygga en till friggebod om det redan finns en sådan byggnad. Frågan är om man kan bygga en friggebod om det redan finns en byggnad utan bygglov som inte ryms inom friggebodsreglerna. Som du säger borde ju svaret redan finnas.
U
Utsliten och utdömd
Byggnadsvårdare
· 2 806 inlägg
Utsliten och utdömd
Byggnadsvårdare
- 2 806 inlägg
Kul information! Vi har ju haft denna dialogen förut där jag och @Nötegårdsgubben gjorde (samma) tolkningen att uppfyller byggnaden nya kraven på potthus och tidigare uppförts utan bygglov (alltså både lovfri och svartbygge) så borde den, om man tolkar lagtexten, räknas in i potten.
Men med denna infon så tolkar jag det istället som att byggnaden alltså måste byggts enligt tidigare lag för lovfrihet för att räknas in i potten. Så tidigare svartbyggen förblir svartbyggen (det kan ju bli lite jobbiga bevislägen för nitiska kommuntillsyner som vill begränsa byggandet)