Regeringen vill förenkla reglerna kring bygglov

[Claes Sörmland]

Ok, tolkade det som att det börjar gälla första oktober, men att det kommer beslutas innan och att det än så länge bara är förslag.

Se inlägg #307

Proposition till riksdagen 18 mars och beslut innan riksdagens sommaruppehåll.

 

[Claes Sörmland]

Byggnadsnämndens ordförande i Huddinge kommun Annie Östlund (C) är emot liberaliseringarna av PBL. Hon vill ha bibehållen kommunal kontroll över byggandet. Som argument anger hon bland annat att i Huddinge kommun hade 68 procent av anmälningarna om uppförande av attefallshus år 2023 sådana brister att de inte fick startbesked:

https://www.altinget.se/artikel/de-nya-bygglovsreglerna-ett-hastverk-som-kan-ge-merarbete

 

[Claes Sörmland]

Tobias Olsson förbundsdirektör för Sveriges arkitekter vill inte att så stora byggnader som 30 kvm komplementbyggnader ska kunna uppföras utan bygglov. Han argumenterar för att öka bygglovskravet. Frånvaron av bygglov gör det för enkelt att bygga och skyddar inte grannskapet mot förändringar i bebyggelsen (NIMBY) och det sker heller ingen kommunal bedömning om huset passar på platsen och tar hänsyn till det som redan finns där. Det kan t ex innebära att en vacker berghäll blir bortsprängd, en gammal ek är fälls eller en fasadutformning kommer till som bryter mot omgivningens kulturvärden menar Tobias.

https://www.altinget.se/artikel/sve...amjan-ett-minne-blott-med-de-nya-byggreglerna

 

[Claes Sörmland]

Men mest intressant, vad tycker S? Någon som vet?

 

[Claes Sörmland]

Lagrådet har haft möte i onsdags (2025-03-26) och yttrat sig över lagrådsremissen. Svaret finns här:

https://www.lagradet.se/wp-content/uploads/2025/03/Ett-nytt-regelverk-for-bygglov.pdf

Det blev närmare 20 sidor med redaktionella synpunkter, det mesta gäller det nya 9:e kapitlet om bygglov.

 

[Bernt Ö97]

Byggnadsnämndens ordförande i Huddinge kommun Annie Östlund (C) är emot liberaliseringarna av PBL. Hon vill ha bibehållen kommunal kontroll över byggandet. Som argument anger hon bland annat att i Huddinge kommun hade 68 procent av anmälningarna om uppförande av attefallshus år 2023 sådana brister att de inte fick startbesked:

[länk]

Uteblivet startbesked kan i för sig bero på enskilda tjänstemäns regeltolkningar (=byråkrati), behöver inte betyda att anmälda byggen på något vis är skadliga för samhället.
En del av motivet för lättnader i bygglovsärenden.

 

[Claes Sörmland]

Uteblivet startbesked kan i för sig bero på enskilda tjänstemäns regeltolkningar (=byråkrati), behöver inte betyda att anmälda byggen på något vis är skadliga för samhället.
En del av motivet för lättnader i bygglovsärenden.

Tänkte detsamma men ville inte argumentera emot Östlund när jag återgav hennes argument. Blir så rörigt då, vad hon tycker och vad jag tycker.

 

[myrstack]

Byggnadsnämndens ordförande i Huddinge kommun Annie Östlund (C) är emot liberaliseringarna av PBL. Hon vill ha bibehållen kommunal kontroll över byggandet. Som argument anger hon bland annat att i Huddinge kommun hade 68 procent av anmälningarna om uppförande av attefallshus år 2023 sådana brister att de inte fick startbesked:

[länk]

I Huddinge har många fritidshusområden omvandlats till tätbebyggelse och där har problemen visat sig tydligt. För om kommunen planerar för exempelvis ett område med 50 enfamiljshus kan slutresultatet bli att varje tomt får ett tvåfamiljshus och en Attefallare, alltså 150 bostäder.

Har vatten- och avloppsystemet tillräcklig kapacitet för det? Hur påverkas trafiken? Behövs en till förskola? Möjligheterna för kommunerna att planera bra bostadsområden blir helt klart försämrade. Någon bostadsbrist har Attefallshusen knappast löst heller.

Om hon först argumenterar för att det är svårt att planera kommunal service pga risken att mängden bostäder maximeras per fastighet och sedan konstaterar att attefallarna inte löst någon bostadsbrist är det då individer som reser in dagtid från andra kommuner och då använder toan i attfallarna? Frågar åt en vän 🤔

 

[fribygg]

I Huddinge har många fritidshusområden omvandlats till tätbebyggelse och där har problemen visat sig tydligt. För om kommunen planerar för exempelvis ett område med 50 enfamiljshus kan slutresultatet bli att varje tomt får ett tvåfamiljshus och en Attefallare, alltså 150 bostäder.

Har vatten- och avloppsystemet tillräcklig kapacitet för det? Hur påverkas trafiken? Behövs en till förskola? Möjligheterna för kommunerna att planera bra bostadsområden blir helt klart försämrade. Någon bostadsbrist har Attefallshusen knappast löst heller.

Om hon först argumenterar för att det är svårt att planera kommunal service pga risken att mängden bostäder maximeras per fastighet och sedan konstaterar att attefallarna inte löst någon bostadsbrist är det då individer som reser in dagtid från andra kommuner och då använder toan i attfallarna? Frågar åt en vän 🤔

OT: (c) gör så gott de kan, det räcker sällan eller aldrig för att de ska vara bäst lämpade att styra en kommun, region eller landet.

 

[Claes Sörmland]

I Huddinge har många fritidshusområden omvandlats till tätbebyggelse och där har problemen visat sig tydligt. För om kommunen planerar för exempelvis ett område med 50 enfamiljshus kan slutresultatet bli att varje tomt får ett tvåfamiljshus och en Attefallare, alltså 150 bostäder.

Har vatten- och avloppsystemet tillräcklig kapacitet för det? Hur påverkas trafiken? Behövs en till förskola? Möjligheterna för kommunerna att planera bra bostadsområden blir helt klart försämrade. Någon bostadsbrist har Attefallshusen knappast löst heller.

Om hon först argumenterar för att det är svårt att planera kommunal service pga risken att mängden bostäder maximeras per fastighet och sedan konstaterar att attefallarna inte löst någon bostadsbrist är det då individer som reser in dagtid från andra kommuner och då använder toan i attfallarna? Frågar åt en vän 🤔

Och just infrastrukturfrågan har tagits upp av någon av remissinstanserna och regeringen menar i lagrådsremissen att det inte är ett problem, det finns typiskt sett tillräckligt med marginal vad gäller infrastrukturen för viss tillväxt inom områden. Skulle någon kommun ha ett område som mot förmodan står på gränsen vad gäller infrastrukturkapaciteten så påminner man om att det går att detaljplanera om området och bygga ut infrastrukturen. Kommunen har då rätt att ta ut gatuavgifter för att finansiera det så det kostar inte kommunen något. Det är bara en fråga om vilja.

 

[skyisthelimit]

Lagrådet har haft möte i onsdags (2025-03-26) och yttrat sig över lagrådsremissen. Svaret finns här:

[länk]

Det blev närmare 20 sidor med redaktionella synpunkter, det mesta gäller det nya 9:e kapitlet om bygglov.

Intressant. Nu har jag aldrig läst lagrådsremisser tidigare, men har förstått att de kan alltifrån i princip yrka bifall med minimala ändringar, till att totalsåga.

Har du eller någon annan läst igenom såpass mycket att man kan säga om de har några större Invändningar generellt, eller om det är någon sakfråga av vikt som de har större anmärkningar på?

 

[Claes Sörmland]

Intressant. Nu har jag aldrig läst lagrådsremisser tidigare, men har förstått att de kan alltifrån i princip yrka bifall med minimala ändringar, till att totalsåga.

Har du eller någon annan läst igenom såpass mycket att man kan säga om de har några större Invändningar generellt, eller om det är någon sakfråga av vikt som de har större anmärkningar på?

Jag tänker att lagrådets synpunkter naturligt blir mer omfattande ju mer ny lagtext som föreslås. Många av synpunkterna är vettiga in min mening. Här är ett exempel som jag tycker är lysande:



Jämför med ÄPBL eller nuvarande PBL så är detta ett jätteproblem. Man läser en paragraf som anger en huvudregel men sen ligger det utstrött undantag från denna på annat håll i lagen. Och i undantagsparagraferna står det sällan i text rakt upp och ned vad det handlar om utan de hänvisar enbart till huvudregelns paragrafnummer. Av det här skälet har jag gett upp att hitta i PBL, jag läser Boverkets hemsida istället och där kan jag få korrekta lagtexthänvisningar som jag sedan kan läsa. Men det visar ju hur illa det är ställt med 2010 års PBL - den är som en labyrint. Och inte blir det bättre av att vissa saker helt utan systematik (men av tradition) ligger i PBF istället för i lagen, t ex bygglovskrav för andra anläggningar. På så sätt är denna ändring ett steg i rätt riktning för PBL och lagrådet har kämpat på för att göra det ännu tydligare.

 

[Nötegårdsgubben]

Det är som @Claes Sörmland skrev detaljer det anmärks på. Något är ”svårläst”, annat föreslås få en ”tydligare” formulering. Den enda egentliga kritiken över detaljer är att nya 9 kap. blir för komplicerat och hade tjänat på att delas upp i flera kapitel, något Lagrådet inser är för sent, så det är väl mer en allmän känga åt dem som tagit fram lagtexten om att tänka än mer på mottagaren.

Nu är bäl processen redan ett par veckor sen, minns jag rätt skulle regeringen avlämnat proposition för ett par veckor sedan, så jag gissar att man nu fixar till några småsaker och kommer med proppen inom två veckor. I senaste laget kanske för att riksdagen ska hinna till sommaruppehållet, men inte för sent skulle jag tro.

 

[Utsliten och utdömd]

Jag har också läst igenom allt och det var väll inget märkvärdigt de ville ändra och rätt välformulerade motiveringar.

Dock mycket oklarheter när det kommer till bebyggelse inom områden för kulturhistoria. Hade hoppats på att de släppte tyglarna lite där (för min vinnings skull) i samband med att tidigare föreslagen text är rätt diffus.

Som det är skrivet nu måste man söka lov för lovfria åtgärder inom områden för kulturhistoria men kommer de då fortfarande få va planstridiga?
Vi har ju prickmark på 2100 av 2200kvm så vi kan ju inte göra något i dagsläget som måste följa planen.

Det styrde ju lite upp vad områdesbestämmelser får reglera, så det blir tydligare än tidigare text, men rent krasst får de ju bestämma allt från materialval på byggnader till ”vegetationen” på tomten. Känns ju inte så liberalt om kommunen ges rätt att få styra om vi ska ha honungsrosor eller stockrosor (nu tror jag inte de kommer göra det, men de kan ju). Typ alla villaområden som är äldre än 1960 i Stockholm, från Herrängen till Rissne är inkluderade i kulturhistoriska områden.

 

[Claes Sörmland]

Jag har också läst igenom allt och det var väll inget märkvärdigt de ville ändra och rätt välformulerade motiveringar.

Dock mycket oklarheter när det kommer till bebyggelse inom områden för kulturhistoria. Hade hoppats på att de släppte tyglarna lite där (för min vinnings skull) i samband med att tidigare föreslagen text är rätt diffus.

Som det är skrivet nu måste man söka lov för lovfria åtgärder inom områden för kulturhistoria men kommer de då fortfarande få va planstridiga?
Vi har ju prickmark på 2100 av 2200kvm så vi kan ju inte göra något i dagsläget som måste följa planen.

Det styrde ju lite upp vad områdesbestämmelser får reglera, så det blir tydligare än tidigare text, men rent krasst får de ju bestämma allt från materialval på byggnader till ”vegetationen” på tomten. Känns ju inte så liberalt om kommunen ges rätt att få styra om vi ska ha honungsrosor eller stockrosor (nu tror jag inte de kommer göra det, men de kan ju). Typ alla villaområden som är äldre än 1960 i Stockholm, från Herrängen till Rissne är inkluderade i kulturhistoriska områden.

Helt uppenbart har regeringen inte velat eller mäktat med att ta strid mot det kulturhistoriskindustriella komplexet. Jag tror inte man vill, det finns gott om borgerliga väljare som har flyttat till sådana områden och är kraftigt NIMBY. Man har valt dessa områden just för att de omfattar större social kontroll. Det är således ingen klar höger-vänsterfråga som kan lösas via en borgerlig majoritetsregerings agerande.