Det som är bra med Boverket är att myndigheten skriver att det är deras "uppfattning", att myndighetens medarbetare tolkar så men att det blir tydligt att det egentligen inte finns någon lagreglering som anger ett sådant förbud mot att ansöka om frivilliga bygglov (se 9 kap 52 § PBL). Och myndigheten har ju inget tolkningsföreträde, de kan endast ge råd utifrån gällande rätt.W Weimik skrev:
Om Boverkets medarbetare hade funderat lite längre än till februari hade de nog kommit fram till att problemet inte är att man inte kan söka frivilligt lov utan snarare att MÖD 2019:28 möjligen kan läsas så att det frivilliga bygglovet inte kan beviljas av kommunen. Om man nu vill jämställa det som MÖD 2019:28 gäller, en begränsning att bevilja startbesked för en separat anmälan om en attefallstillbyggnad på en byggnadsdel som ännu inte är slutförd med det som situationen nu handlar om, att bevilja ett enda bygglov som dels gäller åtgärder som är bygglovspliktiga och dels åtgärder som inte är bygglovspliktiga.
Och konceptuellt är ju detta inget nytt, det beviljas ständigt bygglov som dels innehåller delåtgärder som kräver bygglov och dels åtgärder som inte är bygglovskrävande. Nästan vartenda mer komplext bygglov har sådana delåtgärder. Och fördelen med ett enda bygglov och påföljande startbesked är ju att hela åtgärdspaketet måste genomföras i ett svep, man har inte rätt att välja att genomföra delar av ett bygglov.
(Sen skulle jag inte bli förvånad om MÖD hamnar i att det inte går att bevilja bygglovet av samma skäl som anges i MÖD 2019:28. Det är en domstol vars medarbetare har en preferens för oväntade tolkningar av PBL.)
Redigerat:
Det handlar inte om något "ansvar", det handlar om att man inte vill ha arga människor i telefon och på email. Det är bekvämast så.P pmd skrev:
Tack för all input. Är det korrekta att sammanfatta att regelverket iofs skulle kunna ha stöd för det jag vill göra. Men tidigare möd dom och Boverkets tolkning ger handläggaren fog till sitt svar att sådan åtgärd inte går göra i ett svep.
Johan
Johan
Situationen är sån att det inte finns ett uttryckligt förbud mot att söka och beviljas bygglov med en blandning av delåtgärder som dels kräver bygglov och dels inte kräver bygglov. Men MÖD-domen ger en äldre praxis som är ett rätt bra argument mot att du kan beviljas sådant bygglov. Argumentet är att du inte har rätt att genomföra de bygglovsfria åtgärderna på en byggnad som ännu inte är färdigställd i det utförande som du vill genomföra en åtgärd på, alltså att den i det utförandet har slutbesked. Propositionen behandlar (vad jag har läsa så här långt, propen är lång...) inte denna fråga. Boverket tolkar lagen restriktivt baserat på MÖD-domens gamla praxis, en tolkning att domen som handlar om anmälan och startbesked av en attefallstillbyggnad även har relevans för en kombinerad bygglovsansökan med både bygglovskrävande och bygglovsbefriade åtgärder.J Johan_kl skrev:
Vad innebär detta för dig? Ja den tråkiga situationen att du får lämna in en kombinerad bygglovsansökan som kommunen (som lutar sig på Boverkets uppfattning) får avslå och sen får du överklaga. Länsstyrelsen, MMD och MÖD, gissningsvis tar MÖD upp ditt ärende för prövning eftersom det är intressant för rättstillämpningen. Kanske inte vad du vill ägna nästa två år åt?
När jag läser vidare hos Boverket tror jag att jag fick svar på en annan fråga som jag tror har varit uppe förut (åtminstone har jag funderat på den själv), nämligen om man kan bygga ett hus med tillbyggnad där tillbyggnaden så att säga är ett halvt rum. Vilket jag förstår det som att @Johan_kl är ute efter, eller en variant av det. Jag tolkar det här som att svaret är Nej, men inte heller det här är helt glasklart:
Märklig tolkning av PBL. Det finns vad jag kan se inget i propen eller PBL som anger att ansökan om frivilligt lov måste ligga separat från relaterad lovansökan. Det som istället anges i propositionen är att att ansökan måste innehålla information om åtgärder som omfattas av bygglovskrav respektive åtgärder som omfattas av frivilligt lov. Har jag missat något centralt underlag?
Propositionen s 214:
I stycket under motsägs direkt Boverkets tolkning av lagstiftaren:
"Eftersom lov för åtgärderna söks samtidigt kan byggnadsnämnden pröva åtgärderna samtidigt."
Om lov söks samtidigt kan de per definition inte vara separata ansökningar, då sker ju ansökan inte samtidigt.
Propositionen s 214:
I stycket under motsägs direkt Boverkets tolkning av lagstiftaren:
"Eftersom lov för åtgärderna söks samtidigt kan byggnadsnämnden pröva åtgärderna samtidigt."
Om lov söks samtidigt kan de per definition inte vara separata ansökningar, då sker ju ansökan inte samtidigt.
Redigerat:
Ja, jag håller med om att Boverkets tolkning att det krävs separata ansökningar är märklig, däremot tycker jag nog att man kan tolka det som att åtgärderna prövas separat och inte som en enhet även om prövningen sker samtidigt.Claes Sörmland skrev:
Delar din syn. Det är så jag läser propositionen. Fast det spelar ju ingen roll vad vi tycker... Boverket har ju en direktkanal som påverkar kommunernas handläggare. Lite trist när Boverket tidigare har varit så korrekt på sin hemsida, att man nu börjar ha åsikter i sådana här frågor.W Weimik skrev:
Deras tankar kan ju inte vara i överensstämmelse med förvaltningslagens krav på att ha stöd i rättsordningen (5 §) och krav på service, smidiga och enkla kontakter (6 §). Då fungerar inte: "Nej, du får inte ansöka om bygglov om du inte gör två separata ansökningar krång åtgärderna för det tycker Boverkets medarbetare." Särskilt inte när vi har en lång tradition av att baka in nästan vad som helst i en ansökan om bygglov och senare beviljat bygglov gällande åtgärderna, t o m andra lov som rivningslov och marklov.
Redigerat:
Jag är inte helt säker, men jag tror inte det.M MrDizzy skrev:
Det ena är avtal, och regleras i avtalslagen.
Det andra är är myndighetsbeslut/myndighetsutövning.
Och ett sådant går ju förstås att t.ex. överklaga, men ett muntligt besked kommer troligen i domstol anses vara ett myndighetsbeslut.
Grundregelsn för myndighetsbeslut är att de ska vara skriftliga. Se förvaltningslagen 9 §.
Men "Myndigheten får dock besluta att handläggningen helt eller delvis ska vara muntlig, om det inte är olämpligt" (också 9 §).
Kristallklart, eller hur? 🙃
För ett myndighetsbeslut måste dock finnas en viss dokumentation, enligt förvaltningslagen 31 §.
Rimligen är den handlingen offentlig (utom i speciella fall), så den som har meddelats ett myndighetsbeslut muntligen bör kunna kontrollera att det muntliga beskedet stämmer med vad som beslutats.
(Jag har inte kollat reglerna för hur offentlig sådan dokumentation är).
Men "Myndigheten får dock besluta att handläggningen helt eller delvis ska vara muntlig, om det inte är olämpligt" (också 9 §).
Kristallklart, eller hur? 🙃
För ett myndighetsbeslut måste dock finnas en viss dokumentation, enligt förvaltningslagen 31 §.
Rimligen är den handlingen offentlig (utom i speciella fall), så den som har meddelats ett myndighetsbeslut muntligen bör kunna kontrollera att det muntliga beskedet stämmer med vad som beslutats.
(Jag har inte kollat reglerna för hur offentlig sådan dokumentation är).
Det lär i vilket fall inte avtalslagen som är lagrum här.
Betyder det att ytan under takutsprånget räknas in? I mitt exempel har jag 400 mm utsprång, vilket resulterar i 39 m2, istället för 30, där ytterväggarna står. Nån som vet vad som gäller?
Takutsprång under 50 cm räknas inte med.G greenkarma skrev: