Det är nog så att man är väldigt orolig för att tvingas höja rörliga räntor om en dag eller två igen. Och då får man en massa badwill att ta hand om. Därför avvaktar man med de rörliga tills man ser att det är någon varaktig riktning på räntorna.
Jag har hört en del folk i branschen tala om att man egentligen inte borde ha rörliga räntor på bolån alls, utan kanske ha 1 år som kortaste bindningstid. Det man har lärt sig den senaste tiden är att det är väldigt jobbigt att ha enorma lånestockar som skall finansieras på en störd marknad. Men sådant går inte att diskutera idag, utan det blir en fråga när det är dags att utvärdera det hela. Jag gissar att det är en och annan utredning och kommission som skall tillsättas när det blåst klart.
Jag har hört en del folk i branschen tala om att man egentligen inte borde ha rörliga räntor på bolån alls, utan kanske ha 1 år som kortaste bindningstid. Det man har lärt sig den senaste tiden är att det är väldigt jobbigt att ha enorma lånestockar som skall finansieras på en störd marknad. Men sådant går inte att diskutera idag, utan det blir en fråga när det är dags att utvärdera det hela. Jag gissar att det är en och annan utredning och kommission som skall tillsättas när det blåst klart.
Nej, det är bara en effekt av hur finansieringen fungerar. Bankerna lånar inte ut sina egna pengar - den risken skulle vara alldeles för stor. En typisk bank kanske har kapital motsvarande knappt 10% av lånestocken. Om de skulle använda sitt eget kapital och sen göra kreditförluster på 1% av lånen skulle de ha förbrukat 10% av sitt kapital!Farzan skrev:
Traditionellt (fast kanske inte det senaste året...) så är huvudidén med banker att de _inte_ spekulerar, utan att de tjänar pengar både i upp- och nedgång. De säljer helt enkelt lånen vidare direkt på marknaden som bostadsobligationer med samma löptid, och tjänar en säker marginal vare sig räntan går upp eller ner.
Lån med korta löptider måste alltså finanseras med kortfristig upplåning (annars tar banken ränterisker), som idag är dyr. Med stor sannolikhet så kommer STIBOR att sjunka lite grand när reporäntan sänks den 15/10, men innan bankerna ser det kommer de nog inte att göra mycket.
Det ligger lite i detta. När man finansierar lån från 2 år och uppåt så gör man det normalt gernom att sälja säkerställda obligationer med bostadslånen som säkerhet. Dessas konstruktion gör obligationerna väldigt säkra.Swetrot skrev:
Vi vet alla idag att en massa instrument sålts som "väldigt säkra" så de orden betyder inte lika mycket idag, men relativt sätt kan jag ändå inte komma på något annat sätt att beskriva obligationerna på än som väldigt säkra.
Väldigt förenklat får man i en säkerställd obligation stoppa in hypotekskrediter med en storlek som motsvarar 75% av säkerhetens värde ifall säkerheten är en bostad, 70% om det är jordbruk och 60% om det är kommersiella fastigheter.
Dessa nivåer ska bevakas kontinuerligt. Ifall bostäderna faller i pris, så ska nya säkerheter stoppas in bakom obligationen. Om bostadspriserna alltså faller med 10% per år så kommer alltså inte obligationen att efter 3 år ligger "under water", utan säkerheterna kommer fortfarande vara värda mer än lånen. Oberoende granskare utnämnda av finansinspektion har i uppdrag att granska att reglerna följs.
Sedan kan man visserligen använda sig av fyllnadssäkerheter på upp till 20% som det gäller lite andra regler för, men det är inte fritt fram att välja vilka säkerheter som helst för dessa pengar heller.
Utöver detta måste säkerhetsmassan också alltid överstiga åtagandena och betalningsflöden på lånen i som ingår i säkerhetsmassan måste hållas avskiljda från övrig verksamhet och betalningsflödena måste hela tiden vara tillräckliga för obligationens åtaganden.
Förenklat måste alltså detta ske för att en bostadsobligation ska minska i värde:
1. Banken som gett ut dem måste gå i konkurs eller av annan anledning inte kunna uppfylla sina åtaganden.
2. De bolån som är säkerheter för obligationen måste efter att banken slutat uppfylla sina åtagande sluta prestera, det vill säga tillräckligt många måste sluta betala räntorna på bolånen för att säkerhetsmassan inte ska generera intäkter nog för att klara obligationens åtaganden.
3. Värdena måste efter att banken slutat sköta obligationen falla med så mycket att säkerheterna inte täcker obligationens värde.
Alla dessa tre måste inträffa samtidigt för att utbetalningarna från bostadsobligationen ska minska alls. Att en eller två av sakerna sker spelar ingen roll. Och även om detta sker så är det ossanolikt att säkerheterna förlorar en speciellt stor del av sitt värde. Det krävs en extremt allvarlig situation för att en svensk säkerställd bostadsobligation ska tappa exempelvis halva sitt värde.
För rörliga lån ger man inte ut motsvarande (mycket säkra) säkerställda obligationer. Därför är det klurigare i dagens marknad för bankerna att finansiera rörliga bolån. En lösning skulle vara att skapa obligationer med kortare löptider, men det skulle kosta mycket pengar för en kort tid.
EDIT:
En faktor som fungerar i andra riktningen är att det normalt är lättare att få låna på kort sikt. Att låna ut till någon i 3 månader är ett mycket lättare beslut att ta än att låna ut i 5 år. Det är förstås mycket mindre chans att motparten går omkull inom 3 månader än inom 5 år.
Redigerat:
Tack, Swetrot, ErikL och ordain, det var upplysande.
Så det som händer kan alltså tolkas som att Finansinspektionens aktion har stärkt förtroendet för bostadsobligationerna vilket avspeglas i lägre långa boräntor...medan större sänkningar av de rörliga räntorna inte lär ske förrän också de korta interbankräntorna går ner?
Enligt DI har visserligen Nordea sänkt sin rörliga boränta med 0,03% idag men det är ju inte mycket i jämförelse...
Jag ser också på Nordeas boräntesida (http://www.nordea.se/Privat/Boende/Köpa+bostad/Boräntor/201844.html) att de skriver att "rörlig ränta finns inte till nyförsäljning". Det har jag inte lagt märke till förut, så jag tror att det är rätt nytt, och det stärker ju er tes att rörliga lån inte är riktigt önskvärda. Åtminstone inte just nu, ska bli intressant att se hur länge de håller fast vid det där...
Så det som händer kan alltså tolkas som att Finansinspektionens aktion har stärkt förtroendet för bostadsobligationerna vilket avspeglas i lägre långa boräntor...medan större sänkningar av de rörliga räntorna inte lär ske förrän också de korta interbankräntorna går ner?
Enligt DI har visserligen Nordea sänkt sin rörliga boränta med 0,03% idag men det är ju inte mycket i jämförelse...
Jag ser också på Nordeas boräntesida (http://www.nordea.se/Privat/Boende/Köpa+bostad/Boräntor/201844.html) att de skriver att "rörlig ränta finns inte till nyförsäljning". Det har jag inte lagt märke till förut, så jag tror att det är rätt nytt, och det stärker ju er tes att rörliga lån inte är riktigt önskvärda. Åtminstone inte just nu, ska bli intressant att se hur länge de håller fast vid det där...
Hopplunda skrev:
Riksbankens beslut och förklaring:
-----------------------------------------------------------------------------
"Riksbankens direktionsledamöter var eniga i beslutet att sänka reporäntan med 0,5 procentenheter till 4,25 procent, vid den samordnade aktionen med flera andra centralbanker den 8 oktober.
Direktionen gör bedömningen, mot bakgrund av de senaste veckornas förvärrade finansiella kris och den statistik som inkommit, att inflationstrycket kommer att bli lägre. Effekterna på den reala ekonomin går via flera kanaler. Dyrare och mer restriktiva finansieringsmöjligheter för företag och hushåll dämpar konsumtion och investeringar.
Ökad osäkerhet om den framtida utvecklingen tillsammans med förmögenhetseffekter gör att hushåll och företag blir mer återhållsamma. Det är sannolikt att prognoserna för såväl inflation som BNP kommer att revideras ned", står det i protokollet"
-------------------------------------------------------------------------------
Man får ju tro vad man vill. Om man tror att riksbanken helt och hållet ljuger i sin rapport att sänkningen inte har NÅGOT alls med inflationsförväntningar att göra, kanske det är dags att tänka om....
Vet inte om jag missförstår men Riksbanken skriver i klartext att "direktionen gör bedömningen, ... att inflationstrycket kommer att bli lägre". Alla ränteförändringar har något med inflationsförväntninga att görar, låt vara att det nu inte tycks finnas någon inflation att förvänta sigimported_Anders_S skrev:
Riksbanken har tidigare bestämt reporänta för att vi ska uppnå inflationsmålet framöver (under prognosperioden som de brukar säga). Nu när inflationstrycket blir lägre handlar det i praktiken om att även Riksbanken ser att vi kommer att hamna under inflationsmålet framöver. Och på presskonferensen efteråt var de tydliga med att de är mitt upp i att göra om allt prognosmaterial inför mötet som är nästa vecka. Det arbetet måste rimligen få fortgå innan näste räntemöte. Jag tycker mig dock tydligt kunna utläsa att även Riksbanken har insett att dagens räntenivåer skulle leda till att vi hamnar långt under inflationsmålet och att räntesäkningar är nödvändiga snarast möjligt men att de vill ha bättre prognosunderlag för beslut om större räntesänkningar.
Så ni tror att säkningen var för att påverka inflationen på något sätt?
Precis det jag menar, att det har med just inflationsförväntningar att göra. Att den sista oroliga tiden har varit tillräckligt upp och nervänd för att förväntningarna har förändrats ganska radikalt.Lekkamraten skrev:. Alla ränteförändringar har något med inflationsförväntninga att görar, låt vara att det nu inte tycks finnas någon inflation att förvänta sig
Dags att ta upp den här tråden igen.
Idag verkar alla svenska banker ha bestämt sig för att avskaffa de helt rörliga räntorna och istället införa 3-månaders som kortaste löptid vid nyteckning av lån. Ingen stor grej enligt mig, utan väntad. Även rent administrativt är det en fördel, för av vad jag hörde är bankernas kundtjänster väldigt hårt belastade med långa och invecklade samtal med kunder som anser sig lurade därför att räntan har rört sig upp och ned.
Men, så har vår svenska krona kört i diket, och det kommer ge oss inflation vare sig vi vill eller inte. Jag kan inte tänka mig att det går att blunda för en dollarförstärkning på i storleksordningen 30%, utan importvaror blir dyrare. Eftersom också Euron stärkts till nya rekordnivåer är det väl bara isländsk lax som hjälper till att hålla inflationen nere.
Samtidigt är världens börser fortfarande inte glada. Dow Jones testade årslägsta ikväll, Stockholmsbörsen kommer göra det i morgon samtidigt som SEB, Swedbank & Nordea har rapporter på morgonen. Kan bli en mycket spännande dag för dem som är där och handlar.
Vad har då detta med räntan att göra? Jo, kraftig svensk kronförsvagning och inflation talar för högre räntor, men allmänt dålig tilltro till ekonomin talar för lägre räntor. I morgon kommer Riksbanken med räntebesked från sitt möte också, så det kan bli en mycket händelserik dag för alla initierade förstå-sig-på:are.
Jag tror att Riksbanken sänker med 0,25%, men att Ingves noga poängterar att hans uppgift är att bekämpa inflationen och man skall inte ta ut några fler räntesänkningar i förskott.
Jag tror dessutom att alla tre storbankerna visar mycket goda räntenetton, men att det kommer att ta en del avskrivningar så att vinsterna inte slår rekord i alla fall. Det vore lite för utmanande i dessa tider att lägga sig på ATH-nivå.
Jag tror också att regeringens stabilitetspaket faller därför att för många inte ser något behov av det. Besked om det borde komma de närmaste dagarna, kanske redan i samband med rapporterna. Alla vet att det är SEB och Swedbank som sitter med potentiellt dåliga affärer i baltländerna, och varför skulle de andra vara med och betala det?
Idag verkar alla svenska banker ha bestämt sig för att avskaffa de helt rörliga räntorna och istället införa 3-månaders som kortaste löptid vid nyteckning av lån. Ingen stor grej enligt mig, utan väntad. Även rent administrativt är det en fördel, för av vad jag hörde är bankernas kundtjänster väldigt hårt belastade med långa och invecklade samtal med kunder som anser sig lurade därför att räntan har rört sig upp och ned.
Men, så har vår svenska krona kört i diket, och det kommer ge oss inflation vare sig vi vill eller inte. Jag kan inte tänka mig att det går att blunda för en dollarförstärkning på i storleksordningen 30%, utan importvaror blir dyrare. Eftersom också Euron stärkts till nya rekordnivåer är det väl bara isländsk lax som hjälper till att hålla inflationen nere.
Samtidigt är världens börser fortfarande inte glada. Dow Jones testade årslägsta ikväll, Stockholmsbörsen kommer göra det i morgon samtidigt som SEB, Swedbank & Nordea har rapporter på morgonen. Kan bli en mycket spännande dag för dem som är där och handlar.
Vad har då detta med räntan att göra? Jo, kraftig svensk kronförsvagning och inflation talar för högre räntor, men allmänt dålig tilltro till ekonomin talar för lägre räntor. I morgon kommer Riksbanken med räntebesked från sitt möte också, så det kan bli en mycket händelserik dag för alla initierade förstå-sig-på:are.
Jag tror att Riksbanken sänker med 0,25%, men att Ingves noga poängterar att hans uppgift är att bekämpa inflationen och man skall inte ta ut några fler räntesänkningar i förskott.
Jag tror dessutom att alla tre storbankerna visar mycket goda räntenetton, men att det kommer att ta en del avskrivningar så att vinsterna inte slår rekord i alla fall. Det vore lite för utmanande i dessa tider att lägga sig på ATH-nivå.
Jag tror också att regeringens stabilitetspaket faller därför att för många inte ser något behov av det. Besked om det borde komma de närmaste dagarna, kanske redan i samband med rapporterna. Alla vet att det är SEB och Swedbank som sitter med potentiellt dåliga affärer i baltländerna, och varför skulle de andra vara med och betala det?
Men är det inte så att i kristider som det varit nu så är det ingen som vill placera i Svenska kronor, därav fallet mot större valutor. När det stabiliserar sig så borde kronan stärkas igen, eller?
Nu har riksbanken sänkt reporäntan igen med 0,5 %. Sänkningen gäller från 29 oktober. Är det något vi kunder kommer få ta del av i form av sänka rörliga räntor? Den förra sänkningen på 0,5 % har inte synts till på mitt SEB-huslån. Såg att SEB ökat sina intäkter på lån det senaste kvartalet. De verkar alltså ha bra marginaler?
Saxat
"Riksbanken sänker sin reporänta med 0,5 procentenheter.
Den nya reporäntan blir 3,75 procent.
Dessutom bedöms reporäntan behöva sänkas med ytterligare 0,5 procentenheter, skriver Riksbanken i ett pressmeddelande. Räntesänkningarna syftar till att mildra effekterna på ekonomin av den finansiella krisen och samtidigt klara inflationsmålet på 2 procent.
Riksbanken skriver att globala finansiella krisen har förvärrats och att den nu tydligt påverkar utvecklingen i Sverige. Krisen på de finansiella marknaderna har bland annat lett till högre lånekostnader för företag och hushåll, lägre förmögenheter och en allmänt ökad osäkerhet. Tillgången på krediter har minskat.
Bedömningen är att den finansiella krisen fördjupar den pågående konjunkturnedgången med en svagare arbetsmarknad och en lägre inflation som följd."
"Riksbanken sänker sin reporänta med 0,5 procentenheter.
Den nya reporäntan blir 3,75 procent.
Dessutom bedöms reporäntan behöva sänkas med ytterligare 0,5 procentenheter, skriver Riksbanken i ett pressmeddelande. Räntesänkningarna syftar till att mildra effekterna på ekonomin av den finansiella krisen och samtidigt klara inflationsmålet på 2 procent.
Riksbanken skriver att globala finansiella krisen har förvärrats och att den nu tydligt påverkar utvecklingen i Sverige. Krisen på de finansiella marknaderna har bland annat lett till högre lånekostnader för företag och hushåll, lägre förmögenheter och en allmänt ökad osäkerhet. Tillgången på krediter har minskat.
Bedömningen är att den finansiella krisen fördjupar den pågående konjunkturnedgången med en svagare arbetsmarknad och en lägre inflation som följd."
Bankerna (Swedbank och SEB) som länge sade att de lärt sig läxan från 1990-92 drabbades av hybris och sprang iväg till Balitkum och kastade lån efter konsumenter och husköpare. SBAB drev upp belåningsgraden för vissa husköpare på svenska marknaden till 95-100% så övriga banker kände sig tvungna att haka på racet. Precis som elpriserna styrs av priset att producera sista kilowatttimman styrs en budgiving till stor del av hur mycket lån banker ger till marginalköparen.daddydj skrev:
Nu vill bankerna inte ta marknadsandelar; man prioriterar vinst för att få upp sin skraltiga soliditet (och därmed överleva över huvud taget). Det är nog skälet till varför bankerna verkar ta ut högre marginal just nu. Jag har ingen uppfattning om hur lång tid det tar innan bankerna sänker sina marginaler.
Det är ju litet lustigt, det där med det klena genomslaget på de rörliga räntorna...
Riksbanken skriver idag: "Effekten av den lägre reporäntan kommer troligtvis bli mindre än vanligt. Skälet är att förtroendekrisen i det finansiella systemet lett till höga riskpremier så att korta marknadsräntor koppats bort från sin normala relation till reporäntan".
Och en artikel på di.se säger SEB:s chefsanalytiker att "för de rörliga räntorna är effekten inte helt glasklar till följd av de fortsatt höga interbankräntorna, räntorna bankerna emellan."
Men om man kollar STIBOR-utvecklingen så är det nedåt, nedåt. STIBOR T/N är nu lägre än den har varit sen mitten av maj och 3-månaders STIBOR är nere på samma nivå som i början av april.
Riksbanken skriver idag: "Effekten av den lägre reporäntan kommer troligtvis bli mindre än vanligt. Skälet är att förtroendekrisen i det finansiella systemet lett till höga riskpremier så att korta marknadsräntor koppats bort från sin normala relation till reporäntan".
Och en artikel på di.se säger SEB:s chefsanalytiker att "för de rörliga räntorna är effekten inte helt glasklar till följd av de fortsatt höga interbankräntorna, räntorna bankerna emellan."
Men om man kollar STIBOR-utvecklingen så är det nedåt, nedåt. STIBOR T/N är nu lägre än den har varit sen mitten av maj och 3-månaders STIBOR är nere på samma nivå som i början av april.
Redigerat:
Om vi tittar på STIBOR räntorna har de idag alla sjunkit med mellan 0,433%-0,492%, förutom STIBOR T/N som är oförändrad från igår.
STIBOR 3 M har sjunkit med 0,45%. Så visst finns det utrymme för lägre boräntor.
SBABs marginal är idag 1,675% på 3-månaders vilket medför att alla kloka bör se sig om efter en alternativ bolånegivare.
Av alternativen inledningsvis i denna sträng ser det ut som nästan säkert att Anders Borg är bättre prognosmakare än Riksbanken över Riksbankens egna räntor. Efter dagens sänkning av reporäntan till 3,75% ska vi lägga till ytterligare kommande sänkning inom ett halvår.
"Under det närmaste halvåret bedöms reporäntan behöva sänkas med ytterligare 0,5 procentenheter." - hämtat från Riksbankens pressmeddelande från idag om dagens räntesänkning.
Reporäntan kommer alltså att ligga på 3,25% inom ett halvår även enligt Riksbanken, bara 0,25% över Anders Borgs prognos över reporäntan 2009. Med andra ord, det ser ut som att Anders Borg får rätt snabbare än han själv anat.
Så när kommer nästa räntesänkning om 0,5%? Riksbanken talar om att "reporäntan [behöver] sänkas relativt mycket under en kort period." Alternativen som står till buds är under närmaste halvåret 16 december 08, 10 februari 09 och 20 april 09.
Min bedömning är att nästa sänkning om 0,5% kommer att ske 16 december 2008.
Motiveringen är att de i sin penningpolitiska rapport anger att de bedömer reporäntan vara 3,25% i mitten av 2009, dels för att de prognostiserar en nolltillväxt redan till årsskiftet och början av 2009 och deras prognos över infaltionen ligger under målet 2009 med risk för att vi har en inflation som ligger långt under målet vid samma tidpunkt. Ett annat skäl är att de så tydligt i dagens beslut anger att de kommer att fortsätta sänka räntan, då finns det ingen anledning att vänta längre än till december.
Min bedömning är att Riksbanken fortfarande får anses vara hökaktiga, inte minst för att deras inflationsprognos baserar sig på ett oljepris på 92 usd per fat under 2009 (tidigare penningpolitiska rapport var prognosen ett oförändrat oljepris på 119 usd per fat).
Idag handlas Brent-oljan runt 65 usd per fat, dvs 30% lägre än vad Riksbankens inflationsprognos baserar sig på. Så om oljepriset inte rusar upp (med 41%), ligger kvar eller fortsätter falla kommer Riksbankens inflationsprognos framöver att vara hökaktig och verkliga priser motivera större fler och större räntesänkningar framöver än de som redan aviserats av Riksbanken.
Min personliga uppfattning: Riksbanken bör sänka räntan än mer än vad de aviserat, låt vara att de nu tar steg åt rätt håll.
STIBOR 3 M har sjunkit med 0,45%. Så visst finns det utrymme för lägre boräntor.
SBABs marginal är idag 1,675% på 3-månaders vilket medför att alla kloka bör se sig om efter en alternativ bolånegivare.
Av alternativen inledningsvis i denna sträng ser det ut som nästan säkert att Anders Borg är bättre prognosmakare än Riksbanken över Riksbankens egna räntor. Efter dagens sänkning av reporäntan till 3,75% ska vi lägga till ytterligare kommande sänkning inom ett halvår.
"Under det närmaste halvåret bedöms reporäntan behöva sänkas med ytterligare 0,5 procentenheter." - hämtat från Riksbankens pressmeddelande från idag om dagens räntesänkning.
Reporäntan kommer alltså att ligga på 3,25% inom ett halvår även enligt Riksbanken, bara 0,25% över Anders Borgs prognos över reporäntan 2009. Med andra ord, det ser ut som att Anders Borg får rätt snabbare än han själv anat.
Så när kommer nästa räntesänkning om 0,5%? Riksbanken talar om att "reporäntan [behöver] sänkas relativt mycket under en kort period." Alternativen som står till buds är under närmaste halvåret 16 december 08, 10 februari 09 och 20 april 09.
Min bedömning är att nästa sänkning om 0,5% kommer att ske 16 december 2008.
Motiveringen är att de i sin penningpolitiska rapport anger att de bedömer reporäntan vara 3,25% i mitten av 2009, dels för att de prognostiserar en nolltillväxt redan till årsskiftet och början av 2009 och deras prognos över infaltionen ligger under målet 2009 med risk för att vi har en inflation som ligger långt under målet vid samma tidpunkt. Ett annat skäl är att de så tydligt i dagens beslut anger att de kommer att fortsätta sänka räntan, då finns det ingen anledning att vänta längre än till december.
Min bedömning är att Riksbanken fortfarande får anses vara hökaktiga, inte minst för att deras inflationsprognos baserar sig på ett oljepris på 92 usd per fat under 2009 (tidigare penningpolitiska rapport var prognosen ett oförändrat oljepris på 119 usd per fat).
Idag handlas Brent-oljan runt 65 usd per fat, dvs 30% lägre än vad Riksbankens inflationsprognos baserar sig på. Så om oljepriset inte rusar upp (med 41%), ligger kvar eller fortsätter falla kommer Riksbankens inflationsprognos framöver att vara hökaktig och verkliga priser motivera större fler och större räntesänkningar framöver än de som redan aviserats av Riksbanken.
Min personliga uppfattning: Riksbanken bör sänka räntan än mer än vad de aviserat, låt vara att de nu tar steg åt rätt håll.
Redigerat: