13 041 läst ·
44 svar
13k läst
44 svar
Rädsla med jämkning?
ErikL, du verkar ha koll. Har jag förstått det här rätt? 
Ett "vanligt" avdrag reducerar inkomsten så att dessa intjänade pengar blir "skattefria". Drar man av 10.000 och betalar 32% i marginalskatt så kommer man "tjäna" 3.200 på avdraget.
Dra man av för räntekostnader så "får man tillbaka" 30% av vad man har betalat i räntor (upp till 100.000 per person osv).
Vad är det som gör att dessa avdrag hanteras olika?
Ett "vanligt" avdrag reducerar inkomsten så att dessa intjänade pengar blir "skattefria". Drar man av 10.000 och betalar 32% i marginalskatt så kommer man "tjäna" 3.200 på avdraget.
Dra man av för räntekostnader så "får man tillbaka" 30% av vad man har betalat i räntor (upp till 100.000 per person osv).
Vad är det som gör att dessa avdrag hanteras olika?
trodde också detta från början... gjorde dock en simpel övning när det var dags att deklarera.... provade lite olika fördelningar på ränteavdraget mellan min sambo(betalar inte marginalskatt) och mig (betalar marginalskatt).... oavsett hur jag vred och vände på der så blev totalsumman exakt samma....husfixaren_ skrev:Föreställ er detta:
Om mannen i familjen betalar statlig inkomstskatt på 20% utöver den vanliga 30-35% och kvinnan endast betalar den vanliga inkomstskatten.
Familjen betalar 150,000kr i ränta per år.
Tjänar familjen på att låta mannen ta de extra 50.000 med 20% avdrag (med tanke på den statliga inkomstskatten) eller bör kvinnan ta det med sina 30%.
Ränteavdraget påverkar inte inkomstskatten oavsett hur mkt du tjänar.... (enda ggn det spelar roll är om en har lägre inkomst än det man tänkt dra av för denna person... då gäller att tänka till....... max 100 papp/person för att få fullt avdrag...därefter tappar man 10%.....så i ett sånt fall måste man räkna efter vilket som är mest lönsamt).
så svar på din fråga är.... familjen nedan förlorar på att låta mannen ta de extra 50 pappen med endast 20% avdrag... Hade däremot kvinnan endast tjänat några tusen/år så skulle det kunna löna sig.. Här följer extremtfallet ....mannen tar avdraget, 20% av 50 tusen dvs 10000.... för att det ska löna sig måste frun tjäna mindre än 10 000/år... (om jag har förståt det rätt så kan man inte dra av mer än man tjänat... eftersom tanken är att det är den som betalar som ska få avdraget...)
undrar om ngn fattar vad skriver
Du får endast dra av räntekostnader för personliga skulder enligt huvudregeln.irover skrev:hej undrar hur det blir om ena parten har noll i inkomst men är låneansvarig, och den andra parten har inkomst men står inte för lånet. Kan man då dra av för räntan på bolånet även där? Hur går det till i deklarationen? I den dekaration som saknar inkomst trycks ju ränteuppgifterna från banken, men hur "för man över" detta på den andre partens deklaration?
Vad gäller makar kan den som betalar få rätt till avdraget trots det ovannämnda, se Regeringsrättens avgörande RÅ 80 1:69 I. Detta måste då yrkas hos skatteverket.
Det kallas lite slarvigt för ränteavdrag, men är i själva verket en skattereduktion. Det skulle bli lite för bra för människor med bättre inkomster annars.Nyfniken skrev:Ett "vanligt" avdrag reducerar inkomsten så att dessa intjänade pengar blir "skattefria". Drar man av 10.000 och betalar 32% i marginalskatt så kommer man "tjäna" 3.200 på avdraget.
Dra man av för räntekostnader så "får man tillbaka" 30% av vad man har betalat i räntor (upp till 100.000 per person osv).
Vad är det som gör att dessa avdrag hanteras olika?
Swetrot har helt rätt. Dessutom finns det lite historiska skäl till namnet - en av anledningarna till att det var så enormt förmånligt att ha stora lån på 70/80-talet var att man fick dra av räntan fullt mot sin inkomst (dvs, ett riktigt avdrag). Marginalskatten för höginkomsttagare var på den tiden över 60%, så i praktiken behövde man bara betala 40% av räntan, samtidigt som inflationen åt upp lånen...
Theoharis, ERikL mfl,
Tack för ert svar om räntefördelning. då kör jag på som vanligt och lägger 100´på mig och resten på frugan. Tänk vad mycket man lär sig på denna hemsida..
Tack för ert svar om räntefördelning. då kör jag på som vanligt och lägger 100´på mig och resten på frugan. Tänk vad mycket man lär sig på denna hemsida..
Nej det är fel, har just fått veta från skatteverket att man måste stå betalningsansvarig för lånet om man ska kunna göra avdrag på räntan! Det går således inte att ena parten står för lånet till 100% och den andra gör skattereduktion på sin inkomst.Freco skrev:
Redigerat:
så här svarar dom på skatteverket:
Fråga:
Hej
Men om ena maken blir arbetslös och denne står helt betalningsansvarig
för lånet, kan inte skattereduktionen göras på den andra makens
inkomst då? Då kommer familjen ju få lägre skattereduktion fastän
inkomsten har minskat, och det låter ju lite märkligt att det inte
skulle kunna gå att göra skattereduktionen hos den maken som har
inkomst till 100% fastän denne inte står som låntagare?
Det finns ett rättsfall om detta, RÅ 80 1:69 I, tror jag.
mvh
Hej !
Som förutsättning för ränteavdrag gäller att man varit betalningsansvarig
för skulden under den tid räntan avser och att
man också erlagt räntan. Den skattskyldige måste således ha varit
personligen betalningsansvarig för lånet under den tid räntan avser, se
t.ex.
RÅ 1980 1:69 III och RÅ 1992 ref. 17.
I RÅ 1980 1:69 I och II har RR medgett den make, som varit ensam
betalningsansvarig för ett visst lån, avdrag för räntan,
trots att den andre maken bevisligen hade inbetalat räntan. RR ansåg att
mannen, genom att betala hustruns räntor, hade ställt
motsvarande medel till hennes förfogande. Han ansågs sålunda ha betalat
räntorna för hennes räkning.
Med vänliga hälsningar
Lars-Erik Larsson
Skatteverket, Servicejouren
Fråga:
Hej
Men om ena maken blir arbetslös och denne står helt betalningsansvarig
för lånet, kan inte skattereduktionen göras på den andra makens
inkomst då? Då kommer familjen ju få lägre skattereduktion fastän
inkomsten har minskat, och det låter ju lite märkligt att det inte
skulle kunna gå att göra skattereduktionen hos den maken som har
inkomst till 100% fastän denne inte står som låntagare?
Det finns ett rättsfall om detta, RÅ 80 1:69 I, tror jag.
mvh
Hej !
Som förutsättning för ränteavdrag gäller att man varit betalningsansvarig
för skulden under den tid räntan avser och att
man också erlagt räntan. Den skattskyldige måste således ha varit
personligen betalningsansvarig för lånet under den tid räntan avser, se
t.ex.
RÅ 1980 1:69 III och RÅ 1992 ref. 17.
I RÅ 1980 1:69 I och II har RR medgett den make, som varit ensam
betalningsansvarig för ett visst lån, avdrag för räntan,
trots att den andre maken bevisligen hade inbetalat räntan. RR ansåg att
mannen, genom att betala hustruns räntor, hade ställt
motsvarande medel till hennes förfogande. Han ansågs sålunda ha betalat
räntorna för hennes räkning.
Med vänliga hälsningar
Lars-Erik Larsson
Skatteverket, Servicejouren
Jag fattar ingenting, vi köpte hus 08 och jag har precis startat företag = noll inkomst hitintills. Är det nått vi har missat!?
Har du noll i inkomst så kan du/ni inte dra av några räntor. Du betalar ju ingen skatt och kan således inte få något tillbaka. Ett tips är ju att fördela över lånet på din sambo.
Och detta gör man genom att ringa banken och flytta över lånet helt på honom? Å andra sidan kanske det inte är lönt att göra det så här 1 år senare efter vi köpte huset. Vi går ju mot ljusare tider och mitt företag växer och snart kan jag få börja ta ut lön.
Ni gör det på deklarationen och kan meddela banken hur ni vill dela lånet till nästa år. Personligen tycker jag det är lättare att göra det vid deklarationen för det är ju först då man vet hur utfallet har blivit och om det lönar sig att ändra.
Exempel från dags att deklarera:
"Anders och Eva äger en villa. Skulden på villan är 600.000 kr. Räntorna är på 24.000 kr. De har gemensamt betalningsansvar för lånet.
Banken har fördelat räntorna lika mellan Anders och Eva på deras kontrolluppgifter. Anders vill dra av hela räntan på banklånet, 24.000 kr.
Anders stryker 12.000 i den gula rutan (53) på sin deklaration och fyller i 24.000 i den vita rutan (53). Eva stryker 12.000 i den gula rutan (53) på sin deklaration och fyller i 0 i den vita rutan (53). Anders och Eva kan också meddela banken att de vill ha en annan fördelning av räntorna nästa år."
Exempel från dags att deklarera:
"Anders och Eva äger en villa. Skulden på villan är 600.000 kr. Räntorna är på 24.000 kr. De har gemensamt betalningsansvar för lånet.
Banken har fördelat räntorna lika mellan Anders och Eva på deras kontrolluppgifter. Anders vill dra av hela räntan på banklånet, 24.000 kr.
Anders stryker 12.000 i den gula rutan (53) på sin deklaration och fyller i 24.000 i den vita rutan (53). Eva stryker 12.000 i den gula rutan (53) på sin deklaration och fyller i 0 i den vita rutan (53). Anders och Eva kan också meddela banken att de vill ha en annan fördelning av räntorna nästa år."
Vad tjänar Anders och Eva på det? Är det inte fel att göra det i efterhand?
Eva och Anders kontaktar sin bank och flyttar över allt på Anders. Vad händer nästkommande år, 2010 om Eva helt plötsligt går med vinst och får inkomst?
Kan man läsa om detta någonstans?
Eva och Anders kontaktar sin bank och flyttar över allt på Anders. Vad händer nästkommande år, 2010 om Eva helt plötsligt går med vinst och får inkomst?
Kan man läsa om detta någonstans?
Om Eva har noll kronor i inkomst och inte betalar skatt så har hon ju inget att dra av räntorna mot medan Anders har det. Mao, bara halva hushållets ränta kan dras av.
Nej, det är inget fel att göra det i efterhand. Man fördelar bara räntorna i hushållet. Båda är ju ägare. Om man gör en fördelning via banken under året eller via deklarationen i slutet av året spelar ingen roll.
Om banken kontaktas i början av året och man flyttar över allt på den ena parten så kan man fortfarande fördela räntan när deklarationen kommer i slutet på året. Därför menar jag att man lika gärna kan vänta på deklarationen när man gör fördelningen, när man har facit i hand så att säga.
Nej, det är inget fel att göra det i efterhand. Man fördelar bara räntorna i hushållet. Båda är ju ägare. Om man gör en fördelning via banken under året eller via deklarationen i slutet av året spelar ingen roll.
Om banken kontaktas i början av året och man flyttar över allt på den ena parten så kan man fortfarande fördela räntan när deklarationen kommer i slutet på året. Därför menar jag att man lika gärna kan vänta på deklarationen när man gör fördelningen, när man har facit i hand så att säga.
Redigerat:
Btw... Dom påhittade namnen är det inte jag som hittat på, det står faktiskt så i "dags att deklarera".... 
Klicka här för att svara