Vi funderar på att bygga nytt. Lutar åt en lånebild runt 2.7 miljoner när eget kapital är investerat.

Det kommer att innebära boendekostnader inkl räntor och amorteringar på säkert 13-15 000 kr i månaden?

Många skriver att de har jämkning? D v s vad? Dras 30 % av räntekostnaden av direkt på räkningen från banken då eller?
Om så är fallet borde boendekostnaden ligga runt 9-10 000 kr istället? Helt klart mer intressant.

Men erfarenhetsmässigt så har vi aldrig fått tillbaka så mycket på skatten trots att vi idag har ett hus med lån på ca 1 milj utan jämkning. Rädslan är att med jämkning ökar risken för kvarskatt. Hur vet man att den risken elimineras om man väljer jämkning. Det ju inte så kul med 20 000 i kvarskatt liksom!!
 
Steff76 skrev:
Många skriver att de har jämkning? D v s vad? Dras 30 % av räntekostnaden av direkt på räkningen från banken då eller?
Nope, ränteavdraget gör man i sin deklaration när året är slut eller så jämnkar man och skickar in ett papper till skattemydningheten där man fyller i vilka avdrag som man tänker göra vid nästa års deklaration och så räknar skattemyndigheten ut vilken din nya skatt blir och så lämnar du den information till din arbetsgivare.

Så om du har räntekostnader på 100.000 om året så vet du att du skall få tillbaka 30.000 av dessa vid din deklaration, du kan då redan vid årets börjarn informera skattemyndigheten om det, och så fördelar de ut dessa 30.000 över årets alla månader som mindre skatt, alltså runt 2.500 mer ut i månaden. Banken skall ha sin 13-15.000 varje månad vare sig du jämkar eller ej.

- M
 
En sak med ränteavdrag bör man dock tänka på. För räntor upp till 100.000 kan dra av 30%, för räntor över 100.000 bara 20%. Tänk med andra ord på att fördela räntorna mellan makarna/sambona så att ingen överskrider 100.000
 
Jag förstår ingenting. Hur ska man gå tillväga då?? Vi vill jämka och trodde att det då dros ca 2000 mindre varje månad men det gör de alltså inte?? Förklara mer!!!:-)
 
Avdraget görs på den skatt som du betalar varje månad. Dvs det är din arbetsgivare som skall dra mindre skatt från din lön. Detta görs genom att du efter beslut från skattemyndigheten får ut ett jämkningsbesked som du lämnar till din arbetsgivare. På större företag sker överföringen av besked automatiskt från skattemyndigehten till din arbetsgivare.

Jämkning kan man få av olika orsaker, en jämkning kan även innebära att det skall dras mer skatt varje månad för att undvika kvarskatt.
 
Man begär jämkning hos skatteverket, fyller i en blankett med löne, bidrag och ränteuppgifter bla.

Svaret från skatteverket lämnar man till arbetsgivaren

Arbetsgivaren lägger in denna jämkning i lönesystemet


Tips, kolla till hösten om det stämmer.
Hur mycket har jag fått i lön och bidrag? Hur mycket ränta har jag betalat?
Då har man chans att justera jämkningen för det är som sagt inte kul att få restskatt.
 
Ni måste förklara en sak för mig, jag ber om ursäkt för min bristande kunskap på förhand :-)

Om jag betalar 100.000:-om år i ränta så blir 30.000:- avdragsgillt, betyder det att jag får tillbaka dessa 30' eller att jag inte behöver skatta på dessa 30.000:-. Alltså får tillbaka 30.000:- x skattesatsen(ex 40% beroende på inkomst) = 12.000:-

Jag hoppas ni förstår vad jag menar och kan ge ett vettigt svar.


/Magnus
 
Okej. Så kan jag styra min jämknings strl?
T ex om jag har avdragsgill ränta för 30 000 kr / år kan jag då välja att jämka bara 20 000 kr?

Jag menar för att vara mer säker på att inte få kvarskatt ; )
Resterande borde man väl isåfall få i skatteåterbäring?

Om jag och min fru står för lånet till 50% var och den totala räntan överstiger 100 lax på ett år borde väl ändå 30 % vara avdragsgill istället för 20 % som Robert_maria skrev når om...

Eller?
 
skamas, om du betalar räntor på 100 000, så betalar du 30 000 mindre i skatt. Antingen genom att arbetsgivaren drar 2500 kr mindre i skatt på din lön per månad eller genom att du får tillbaka 30 000 året efter från Skatteverket.

Steff76, teoretiskt kan man väl göra så. Men jag skulle mycket hellre jämka för den faktiska räntekostnaden och spara undan pengar varje månad på ett buffertkonto för kvarskatt eller andra utgifter. Varför låna ut pengar gratis till staten?
 
Steff76 skrev:
Okej. Så kan jag styra min jämknings strl?
T ex om jag har avdragsgill ränta för 30 000 kr / år kan jag då välja att jämka bara 20 000 kr?

Jag menar för att vara mer säker på att inte få kvarskatt ; )
Resterande borde man väl isåfall få i skatteåterbäring?

Om jag och min fru står för lånet till 50% var och den totala räntan överstiger 100 lax på ett år borde väl ändå 30 % vara avdragsgill istället för 20 % som Robert_maria skrev når om...

Eller?
Såvida inte både din och din frus individuella delar överstiger 100.000 så drar ni av 30% var
 
Um, är det inte så att det man får tillbaka är skatteskillnaden mellan "före och efter"

Om man tjänar 100 000:-/ år och har 100 000:-/år i ränta (och ska få tillbaka 30') så är återbäringen skillnaden i skatt mellan 100' och 70', d.v.s. ungefär 10'

Eller ? så är det väl med alla avdrag ?

Henrik med dålig koll ... jämkar inte ... ännu
 
tallmilan skrev:
Um, är det inte så att det man får tillbaka är skatteskillnaden mellan "före och efter"

Om man tjänar 100 000:-/ år och har 100 000:-/år i ränta (och ska få tillbaka 30') så är återbäringen skillnaden i skatt mellan 100' och 70', d.v.s. ungefär 10'

Eller ? så är det väl med alla avdrag ?

Henrik med dålig koll ... jämkar inte ... ännu
Nej just ränteavdragen är lite speciella, många avdrag som man gör i sin deklaration gör man mot sin inkomst och genom att göra dessa avdrag så sänker man faktiskt sin inkomst (på gott och ont) och får där med betala mindre i skatt, man kan till och med komma ner i lägreskatte satser om man har tur.

Men när det gäller ränteavdragen så påverkar inte de inkomsten överhuvudtaget. Så om du har en inkomst på 500.000 och ränteutgifter på 100.000 så sänker du inte din inkomst till 400.000, utan har fortfarande kvar din inkomst på 500.000 och får tillbaka 30.000 (30% av 100.000) av staten.

Dessutom är det så att det spelar ingen roll hur mycket man äger av huset, du eller din fru kan dela på ränteavdraget eller välja att den ena personen tar hela och den andra inget alls, men det blir alltid samma summa i slutändan.

- M
 
@Gladh

Jag har en fråga och ett påpekande till det du just skrev.

Frågan: På vilka sätt är det GOTT och framförallt på vilket sätt är det ONT att minska beskattningen på sin inkomst genom ränteavdrag?

Påpekandet: Det går inte att rakt av att säga att det inte spelar någon roll om någon tar hela eller om man delar räntan, det gör det bara sålänge som den totala räntan understiger 100.000. Den del som överstigeraa 100' får man bara ett 20% avdrag för. Så det KAN spela roll hur man gör med räntan.
 
Gladh skrev:
Nej just ränteavdragen är lite speciella, många avdrag som man gör i sin deklaration gör man mot sin inkomst och genom att göra dessa avdrag så sänker man faktiskt sin inkomst (på gott och ont) och får där med betala mindre i skatt, man kan till och med komma ner i lägreskatte satser om man har tur.

Men när det gäller ränteavdragen så påverkar inte de inkomsten överhuvudtaget. Så om du har en inkomst på 500.000 och ränteutgifter på 100.000 så sänker du inte din inkomst till 400.000, utan har fortfarande kvar din inkomst på 500.000 och får tillbaka 30.000 (30% av 100.000) av staten.

Dessutom är det så att det spelar ingen roll hur mycket man äger av huset, du eller din fru kan dela på ränteavdraget eller välja att den ena personen tar hela och den andra inget alls, men det blir alltid samma summa i slutändan.

- M
Självklart, det är jag som inte tänker. Räntan är ju "underskott av kapital" inte avdrag !

.Henrik
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.