Nu skrev jag inte att man kunde minska beskattningen av sin inkomst genom ränteavdrag, jag skrev att man inte kunde det, som man kan med andra avdrag. Så om vi håller oss till de andra avdragen som sänker din beskattning på din inkomst så är det på både gott och ont. GOTT: du betalar mindre skatt än vad du faktiskt betalar om du inte uttnytjar din avdrag. ONT: Eftersom du minskar din inkomst så påverkar det faktorer som baseras på din inkomst så som sjukpenning, pension osv osv..Robert_Maria skrev:
Givetviss men eftersom det framkommit i ett par inlägg ovan så tyckte jag inte att jag behövde upprepa det igen.Robert_Maria skrev:
- M
Om det skulle vara som du skiver så skulle alla som i sin deklaration redovisar avdrag för räntor också skulle få det du kallar 'minskad inkomst'. Så är det ju inte utan inte vid vare sig jämkning eller deklaration så påverkas sjukpenningsgrundande eller pensionsgrundande inkomst.Gladh skrev:
Jag tror jag har sagt det 2 gånger nu att räntorna inte räknas in i avdrag som kan sänka inkomsten. De är som någon påpekade "underskott av kapital". Men det är skönt att vi iallafall är överens om detRobert_Maria skrev:
Nu vet jag inte exakt vilka ersättningar som baseras på föregående års inkomstuppgifter, men dessa ersättningar kommer givetviss att sättas efter den inkomst som man deklarerar, och gör man då många avdrag så sänker man sin inkomst och dessa ersättningar kommer också att sänkas..
- M
Vilka ersättningar är det du syftar på då?
Inte pension, inte sjuklön. Vilka?
Inte pension, inte sjuklön. Vilka?
I första skedet är det utgift av kapital. Avdrag kan göras mot inkomst av kapital. Avdraget kan vara hur stort som helst, det vill säga även över 100 000 kr.tallmilan skrev:
Dock, om man har större kapitalutgifter än inkomster så kan man använda det underkott av kapital som blir kvar för att göra en "skattereduktion". Denna kan göras till 30% vid belopp upp till 100 000 kr och sedan till 21%.
Ofta har man ju dock också lite inkomster av kapital som först kan kvittas bort (intäktsräntor, utdelningar från fonder och aktier, etc.), så det är inte säkert att man behöver komma ner på 21% skattereduktion bara för att man har räntekostnader på över 100 000 kr.
Lite slarvigt kallas skattereduktionen för räntekostnader ofta ränteavdrag, även om det är en skattereduktion man avser och inte ett avdrag.
Jag vet att om man har haft egen verksamhet och sedan avslutar den och behöver få a-kassa så räknas en genomsnittlig månadslön ut på de 3 senaste årens inkomster. Och jag bara antog att inkomsterna hämtades från deklarationen där man räknat ut sin årsinkomst, men jag kan ju ha fel.Robert_Maria skrev:
- M
Precis, det räknas på INKOMSTER. På deklarationsblanketten är det rutan "Inkomst av tjänst", där ingår lön, sjukpenning mm. Det är alltid detta man utgår ifrån, innan avdragen är gjorda.
För att klargöra lite så med de avdrag som Gladh menar så är det t.ex. om man gör skatteavdrag för resor i tjänsten, man har kontor hemma, osv. Alltså sådana avdrag som då sänker inkomstskatten och de avdragen gör även att man sänker sjuk/pensions -grundande inkomsten alltså får man då lägre pensionsinsättning och lägre sjukpenning om man kommer till det... även då havandeskapspeng om man är på den nivån också.
MEN, ränteavdraget (jämkningen) påverkar inte inkomstskatten.
MEN, ränteavdraget (jämkningen) påverkar inte inkomstskatten.
Jämkar du behöver du fylla i uppgifter om ränteutgifter etc. Väntar du till deklarationen så har banken rapporterat in alla uppgifter om ränte inkomster/utgifter
hej undrar hur det blir om ena parten har noll i inkomst men är låneansvarig, och den andra parten har inkomst men står inte för lånet. Kan man då dra av för räntan på bolånet även där? Hur går det till i deklarationen? I den dekaration som saknar inkomst trycks ju ränteuppgifterna från banken, men hur "för man över" detta på den andre partens deklaration?
Redigerat:
En nyttig övning kan vara att surfa in på skatteverkets hemsida och göra en skatteberäkning: http://www.skatteverket.se/webdav/files/servicetjanster/skatteutrakning2008/prelskut08ink1.html.
Stoppa in årets, eller fjolårets, siffror med och utan räntekostnaderna så ser man direkt hur skatten påverkas.
Stoppa in årets, eller fjolårets, siffror med och utan räntekostnaderna så ser man direkt hur skatten påverkas.
Föreställ er detta:Robert_Maria skrev:
Om mannen i familjen betalar statlig inkomstskatt på 20% utöver den vanliga 30-35% och kvinnan endast betalar den vanliga inkomstskatten.
Familjen betalar 150,000kr i ränta per år.
Tjänar familjen på att låta mannen ta de extra 50.000 med 20% avdrag (med tanke på den statliga inkomstskatten) eller bör kvinnan ta det med sina 30%.
Det spelar ingen roll vilken skattesats man har då ränteavdraget hamnar under "underskott av kapital" och inte tjänst (där det skulle påverkat marginalskatten). Betalar man mer än 100kkr i ränta tjänar man alltså på att dela upp den så länge båda parterna har inkomster.
Om den ena parten saknar inkomst är det bara att korrigera deklarationen så att den andra har betalat hela räntan för att kunna dra av. I det fallet missar man dock möjligheten att fördela räntorna som ovan, så över 100kkr/år blir det bara 20% avdrag.
Om den ena parten saknar inkomst är det bara att korrigera deklarationen så att den andra har betalat hela räntan för att kunna dra av. I det fallet missar man dock möjligheten att fördela räntorna som ovan, så över 100kkr/år blir det bara 20% avdrag.