Det blir lite som en möblerad andrahandsuthyrning. Så här skriver Hyresgästföreningen:
Om lägenheten är möblerad kan en mindre summa för möblerna läggas på, max 15% av hyran.
Om man räknar in allt nyinköpt lösöre som del av möbleringen (en form av nyttighet) så ska det rymmas inom 15%.
Dvs skippa alla tankar på någon form av engångsklump av pengar men ta ut det i ökad månadshyra (dvs låt pojkvännen formellt bli inneboende med ett riktigt kontrakt). Gör man på så vis så följer man lagens ramverk vilket gör saker enklare att hantera.
Om lägenheten är möblerad kan en mindre summa för möblerna läggas på, max 15% av hyran.
Om man räknar in allt nyinköpt lösöre som del av möbleringen (en form av nyttighet) så ska det rymmas inom 15%.
Dvs skippa alla tankar på någon form av engångsklump av pengar men ta ut det i ökad månadshyra (dvs låt pojkvännen formellt bli inneboende med ett riktigt kontrakt). Gör man på så vis så följer man lagens ramverk vilket gör saker enklare att hantera.
50% av de löpande boendekostnaderna, inkl brf avguft. Men ingen del i räntor och amortering. Ev framtida mindre renoveringar, underhåll och förbättringar kan man också dela om det blir långvarigt. Men inte direkt för lägenheten värdehöjande åtgärder
Har ni pratat med dottern om detta? Vad tycker hon? Är hon glad över ert engagemang eller känner hon sig kvävd och pressad?
Det är generöst att köpa lägenhet så att hon ska ha god möjlighet att genomföra sina studier. Det är hon säkert glad för. Men att vilja detaljstyra hennes förhållande och hur de ska lägga upp deras ekonomi är knepigt.
Det är generöst att köpa lägenhet så att hon ska ha god möjlighet att genomföra sina studier. Det är hon säkert glad för. Men att vilja detaljstyra hennes förhållande och hur de ska lägga upp deras ekonomi är knepigt.
Husägare
· Småländska höglandet
· 5 634 inlägg
Skulle snarare säga att det är en silverbur än ett silverfat ni "gett" dottern. "Gåvorna" ska användas enligt era önskemål, inte dotterns, och silverburen har tydligen inte plats för dotterns pojkvän. Men det är klart, till skillnad från lägenheten och inredningen som ni föräldrar valt ut, köpt och betalat, har dottern själv valt pojkvännen. Och det är tydligen inte okey.rataxes skrev:
Ursäkta min hårda ton, men jag har själv varit ung vuxen och har nu barn som är det, och som föräldrar måste vi komma ihåg vår uppgift: att lära barnen att klara sig utan oss. Att hindra de unga vuxna barnen från att forma sina egna liv och söka självständighet är ett kardinalfel i föräldraskapet, och det är stor risk för två scenarion: det första att det vuxna barnet förblir osjälvständigt (och vilset i livet efter föräldrarnas död), det andra att det vuxna barnet gör en total revolt och klipper kontakten med föräldrarna.
Låt nu dottern betala för bostaden hon "fått" av er och lösa den ekonomiska överenskommelsen med pojkvännen själv! Det hade hon fått göra om hon haft ett bostadsbolag som hyresvärd och inte sina kära föräldrar...
A AndersS skrev:
Tror inte man vill ha ett hyresavtal, för sambolagen är väl bättre här för TS och hans dotter??M merbanan skrev:
Jodå, vi förstår situationen men har inte samma åsikt som ni.rataxes skrev:
Ta och fundera över vad i princip alla skriver i tråden, kanske tanken kommer "det kanske är så vi ska göra".
Eller så kör ni på med ert tänkta upplägg och ser hur dotter/pojkvän reagerar.
Jag tror bara att ni gör er dotter en björntjänst om ni börjar diktera vilkor för att pojkvännen skall få flytta in
Är hon vuxen nog att flytta hemmifrån så är hon också vuxen nog att ta hand om sin egen ekonomi
Låt sedan paret själva dela på kostnaderna som dom vill
Själv hade jag satt en hyra som jag är nöjd med
Sen kan ni så spara en del av den inbetalda avgiften och ge den till henne som gåva / Julklapp etc om ni ser att hennes ekonomi kniper. då ger ni henne chansen att visa att hon klarar sig och kan stå på egna ben men har ändå möjlighet att hjälpa till om det behövs.
Är hon vuxen nog att flytta hemmifrån så är hon också vuxen nog att ta hand om sin egen ekonomi
Låt sedan paret själva dela på kostnaderna som dom vill
Själv hade jag satt en hyra som jag är nöjd med
Sen kan ni så spara en del av den inbetalda avgiften och ge den till henne som gåva / Julklapp etc om ni ser att hennes ekonomi kniper. då ger ni henne chansen att visa att hon klarar sig och kan stå på egna ben men har ändå möjlighet att hjälpa till om det behövs.
Aha, så han har alltså väntat på att dottern ska få sitt antagningsbesked så att hon vet var hon behöver bo innan han skaffar bostad. Han är beredd att flytta med henne dit hon tar vägen.rataxes skrev:
Han kanske är världens glidare eller en idiot, eller så är han världens gulligaste. Det kan inte jag veta. Däremot är det rätt uppenbart att du försöker styra över din dotter. Bad hon om 50 k till "sånt som gör att det går att bo i lägenheten"? Eller var det du som bestämde att det behövs vissa husgeråd och tapeter? Om det ska tas en kostnad från din sida så tas den mot din dotter. Hur hon väljer att reglera det med sin partner är upp till henne.
Med det sagt så är det viktigt att avtala eller på annat sätt se till att hon och du äger lägenheten, inte pojkvännen.
Jag tänker som de flesta andra i tråden, sätt en avgift som de ska betala varje månad. Avgiften sätter du, och den kan baseras på månadsavgift, kostnad för el, kostnad för internet etc. Vill du ta med en kostnad för hyra av möbler och annan utrustning så gör det. Vill du ha med en kostnad för att finansiera din nästa semesterresa så gör det. Kom fram till en summa du vill ha varje månad och så får de fördela kostnaden bäst de vill. Kanske betalar han mindre nu och men hittar ett jobb och står för 90% den, kanske delar de 50-50 etc, det är inte ett ansvar att fördela som jag ser det.
19 år och arbetslös antyder annat, men du kan ha rätt. 😉B Boende45 skrev: