Ok istappar får även jag på fritidshuset,när jag eldar på ordentligt där,eftersom jag har dålig vindsisolering.nino skrev:
Men tycker inte det är något problem,tycker det ser snyggt ut..
Men kanske det är den enkla anledningen till läktning?
En intressant tråd där teori och praktik krockar beroende på vilka förutsättningar som finns. Plåtslagare själv med ”lite” erfarenhet. Och att jämföra med band/skivtäckning bör man inte göra beroende av olika förutsättningar.
Rent historiskt så kan man nog säga att lågprofileraf trp togs fram som ett ekonomiskt alternativ att lägga på tidigare tegellagda ytor. Därav också anledningen till att direkt lägga på läkt. Vidare så har det eventuellt följt med av tradition, men också för att eventuella läckor på grund av läckande infästningar tidigare ska upptäckas innan det blir alltför stora skador. Att klockspik inte längre används har klargjorts tidigare i tråden.
Skruvning är det enda alternativet idag. Och att det blåst bort tak som läktats har ingen annan förklaring än att det inte gjorts med tillräcklig och erforderlig infästning beroende på förutsättningar. ”Byggfusk” idag men kanske inte igår med tanke på ändrade föreskrifter och krav.
Ifall det är ett slätt tak på en fall-längd av max sex meter utan några som helst hinder, så kanske du kan chansa med att lägga direkt på pappad råspånt, men jag råder ändå att läkta med tanke på materialens temperaturrörelser som påverkar tätningarnas beskaffenhet. (Stålplåt rör sig med en -80° temperaturväxling på ca 1,5 mm/m vilket innebär att hålen vidgas med tiden.)
För övrigt så är det som tidigare sagt att det bör vara en trevligare ton i från din sida. Jag vill tro att alla som deltar gör det av välvilja oavsett kompetens, och att anse att det finns "virrhjärnor" slår ju bara tillbaka på en egens förmåga att inte kunna balansera på den sköra tråden av vänlighet tillsammans med kompetens.
Rent historiskt så kan man nog säga att lågprofileraf trp togs fram som ett ekonomiskt alternativ att lägga på tidigare tegellagda ytor. Därav också anledningen till att direkt lägga på läkt. Vidare så har det eventuellt följt med av tradition, men också för att eventuella läckor på grund av läckande infästningar tidigare ska upptäckas innan det blir alltför stora skador. Att klockspik inte längre används har klargjorts tidigare i tråden.
Skruvning är det enda alternativet idag. Och att det blåst bort tak som läktats har ingen annan förklaring än att det inte gjorts med tillräcklig och erforderlig infästning beroende på förutsättningar. ”Byggfusk” idag men kanske inte igår med tanke på ändrade föreskrifter och krav.
Ifall det är ett slätt tak på en fall-längd av max sex meter utan några som helst hinder, så kanske du kan chansa med att lägga direkt på pappad råspånt, men jag råder ändå att läkta med tanke på materialens temperaturrörelser som påverkar tätningarnas beskaffenhet. (Stålplåt rör sig med en -80° temperaturväxling på ca 1,5 mm/m vilket innebär att hålen vidgas med tiden.)
För övrigt så är det som tidigare sagt att det bör vara en trevligare ton i från din sida. Jag vill tro att alla som deltar gör det av välvilja oavsett kompetens, och att anse att det finns "virrhjärnor" slår ju bara tillbaka på en egens förmåga att inte kunna balansera på den sköra tråden av vänlighet tillsammans med kompetens.
Jag skulle vilja säga att bandplåt inte går att jämföra med tp20.
Bandplåt för mig är ju som papptak (fast tåligare samt snyggare), dvs underlagspapp samt ytpapp, man läktar ju inte för ytpappen... utan den läggs ju direkt på underlagspappen.
Tp20 med sin form tycker nog jag att man ska läkta, varför?... tja... har egentligen inga vetenskapliga bevis.. dock bara känsla.
I mitt förra boende låg det tp20 på ett förråd utan läkt.. varenda vinter reste sig taket då snö blåst under och frusit fast när den träffade det iskalla plåttaket. Så på våren fick man gå och hamra tillbaka spikarna.
Iofs var det rätt låglutande, men hade det suttit läkt så hade jag nog inte haft dessa problem.
Bandplåt för mig är ju som papptak (fast tåligare samt snyggare), dvs underlagspapp samt ytpapp, man läktar ju inte för ytpappen... utan den läggs ju direkt på underlagspappen.
Tp20 med sin form tycker nog jag att man ska läkta, varför?... tja... har egentligen inga vetenskapliga bevis.. dock bara känsla.
I mitt förra boende låg det tp20 på ett förråd utan läkt.. varenda vinter reste sig taket då snö blåst under och frusit fast när den träffade det iskalla plåttaket. Så på våren fick man gå och hamra tillbaka spikarna.
Iofs var det rätt låglutande, men hade det suttit läkt så hade jag nog inte haft dessa problem.
Finns ingen luft under , ingen luft ingen fukt plåten ligger dikt underlagspappen och sedemera smälter nog pappen och klistrar fast plåten på flera ställenT Träbocken skrev:
Låg jämförelse? Vad menar du? Är det inte sant det jag skrev då?T Träbocken skrev:
Det här är nog den märkligaste tråden jag läst på byggahus.
Träbocken, bygg du som du vill. Men låt oss andra bygga som vi vill utan att svara oss med hånfulla kommentarer.
Förresten, jag kom på att min närmsta granne fick byta sitt tak för tre år sen. TP20, suttit där sen 1996. Ingen läkt, läckte in vatten genom skruv/spikhålen i plåten och rann rätt igenom råsponten.
Var det märkligaste du läst?T TVRS skrev:
Tyckte bara inte att duschkabiner,bilbälten och annat har med takläggning att göra.
Och din granne hade säkert fula spikhål som läckte.
Är det verkligen krav på läktning enligt normerna också? Det var något nytt.
Ursäkta om jag upprört någon
Underlagspapp eller tjärpapp där är skillnaden med att smälta , kanske lite oklart vad av migT Träbocken skrev:
Utan att ha vetenskapliga belägg, men ju flera lager mellan de två skikten så är de med och tar upp de rörelser som ibland motverkar varandra. Lägger man bandplåt så får de ej läggas utan att rörelserna kan tas upp. Denna problematik kan man säga att läkten utgör.
Den längsta plåtlängden som bör läggas utan skarv är ca 2 m. Och detta inte enbart på grund av det praktiska formatet utan också just för temperaturrörelserna.
Den längsta plåtlängden som bör läggas utan skarv är ca 2 m. Och detta inte enbart på grund av det praktiska formatet utan också just för temperaturrörelserna.
Förstår precis vad du menar,helt och hållet
Men som du skriver-Teori och praktik kolliderar.
Och för mig har praktiken gått före teorier.
I och med att mina praktiska erfarenheter ger vid handen att funkade det i 50 år så är det nog bara att fortsätta på samma väg.
Men som du skriver-Teori och praktik kolliderar.
Och för mig har praktiken gått före teorier.
I och med att mina praktiska erfarenheter ger vid handen att funkade det i 50 år så är det nog bara att fortsätta på samma väg.
Ja då är det inga problem alls, och frågan är därmed alltså också oställd.
Men det tidigare lagda taket kanske hade de betingelser som gjorde det möjligt att lägga direkt. Storleken på taket var kanske påverkande, tillsammans med hur den bärande konstruktionen var utförd och kanske även vilken sorts av virke som plåten var lagd på. Många faktorer som är med och påverkar vilket slutresultat det blir. Men lycka till hur som helst.
Men det tidigare lagda taket kanske hade de betingelser som gjorde det möjligt att lägga direkt. Storleken på taket var kanske påverkande, tillsammans med hur den bärande konstruktionen var utförd och kanske även vilken sorts av virke som plåten var lagd på. Många faktorer som är med och påverkar vilket slutresultat det blir. Men lycka till hur som helst.
Märklig att ingen tagit upp skillnaden på plåt och plåt. För 50 år sen kunde man stå och hoppa på plåten utan att det hände nått, idag kan man knappt titta på plåten innan den blir bucklig.
Gårdagens plåt gick att spika på topparna, det går inte med dagens.
Kondens: Ja, det blir kondens under typ varje dag i varierande mängd beroende på årstid, det är dock inget problem, pappen fixar det.
Gårdagens plåt gick att spika på topparna, det går inte med dagens.
Kondens: Ja, det blir kondens under typ varje dag i varierande mängd beroende på årstid, det är dock inget problem, pappen fixar det.