Vill Ni bo ihop så gör ni det! Det är bara å flytta ihop...
Dock kan det vara smart att trots allt skriva "äktenskapsförord"
Men jag tror att man bör betala hela bolånet själv samt eventuella förbättringar. Sedan får hon bidra till driften...
och maten...
Dock kan det vara smart att trots allt skriva "äktenskapsförord"
Men jag tror att man bör betala hela bolånet själv samt eventuella förbättringar. Sedan får hon bidra till driften...
och maten...
Min erfarenhet är att det oftast är kvinnan som förlorar på samboskap, då de VABar mer, jobbar deltid för barnen, städar mer, lagar mer mat.....men det är baserat på min erfarenhet och statistik. Det behöver inte gälla dig och ert förhållande.daron skrev:
Men skriv papper så behåller du dina pengar. Hus brukar öka i värde, så där vinner du. Om ni båda lägger era löner gemensamt så betalar ni allt därifrån löpande. Personligen tycker jag att ideen om att hon skall betala sina lån själv och du skall ta hyra för huset låter som att gå för långt. Men det är min personliga uppfattning.
....självfallet menar jag att ni betalar även ränta, huslån, hennes lån, mat, semestrar etc från era löner. Inget förhållande mår bra av att den ene klarar av att äta oxfile och den andre får koka nudlar (eller gå i konkurs).
Om du har kapital. Aktier, pengar etc. Skriv om det så behåller du dem själv.
Om du har kapital. Aktier, pengar etc. Skriv om det så behåller du dem själv.
nu har jag bara skummat igenom tråden så någon kanske redan har föreslagit detta:
Gör det så enkelt och rättvist som möjligt.
Värdera huset.
Skriv över halva huset på henne.
Skriv in henne som medlåntagare på lånen.
Skriv ett skuldebrev på 50% av mellanskillnaden mellan lånen och värdet på huset.
Enkelt och rättvist.
Gör det så enkelt och rättvist som möjligt.
Värdera huset.
Skriv över halva huset på henne.
Skriv in henne som medlåntagare på lånen.
Skriv ett skuldebrev på 50% av mellanskillnaden mellan lånen och värdet på huset.
Enkelt och rättvist.
Ok, vet inte hur detta med skuldebrev funkar.noone70 skrev:
Generellt så vill ju jag gardera mig mot att måsta flytta om vi separerar i framtiden, jag vill ha rätt att bo kvar. Helt ok om hon tar del av värdeändring från inflytt tills ev separation, den värdeökningen får jag lösa ut henne då för.
Så om hon fick ta tillräckligt banklån för halva huset så är jag för det, om jag har rätt att bo kvar vid separation.
Men utan att ha varit på banken än misstänker jag att de inte godkänner så mycket lån på henne.
Vem registrerar skuldebrevet? är banken inblandad? Eller är det bara något mellan mig och min partner?
Någon bra länk man kan läsa mer om detta?
Vid en separation och om ni inte är överens om vem som ska bo kvar så är det den som har mest behov av bostaden som får bo kvar (tex om en av er har barn mm), och det är (om jag har förstått det hela rätt) oavsett om hon äger eller inte. givetvis måste hon/han köpa ut den andre.daron skrev:
Jag tror att det går att skriva avtal om detta, men det bör du nog kontakta en jurist om.
För banken innebär en till person som står på lånet ökad säkerhet, dvs ni har högre betalningsförmåga och de har ytterligare en person till att kräva pengar av om ni av någon anledning inte betalar räntor och amorteringar.
Skuldebrev behöver inte registreras någonstans. det är något som bara berör dig och din blivande sambo.
Testa googla lite på skuldebrev, samboavtal.
Jag tycker ni ska kontakta jurist och få konsultation. Det finns en hel del där ute som ger "gratis" rådgivning, som sedan tar betalt för eventuella avtal som de upprättar åt er. Tex ett samboavtal kostar ca 2000kr, det kan vara väl spenderade pengar för att vara säker på att du får fortsätta sova i ditt hus oavsett vad som händer
Redigerat:
Låter som om en jurist på banken är nödvändigt för er. För hennes del vore det ju toppen om hon kunde köpa in sig i huset och därmed baka in sitt blancolån i huslånet, då blir ju räntan mycket lägre, vilket ni båda tjänar på i längden. Det innebär ju isåfall att hennes andel av lånet ska vara större, om 50/50-rättvisan är viktig för er.
När det gäller gemensamma utgifter för barn, hushåll, boende mm står det i äktenskapsbalken att man ska betala efter förmåga, dvs den som har högre lön ska betala mer. I Sambolagen finns inte detta reglerat, men socialtjänsten (och flera andra myndigheter) räknar så ändå, vilket tex innebär att en underhållspliktig förälder kan tvingas räkna in sin nya partners inkomster, resp kan ha möjlighet att dra av sin nya partners omkostnader när underhållet beräknas.
Hur mycket större andel den som har högre inkomst ska betala är däremot inte reglerat, så där får man själva prata sig igenom det, om det tex ska vara lika många kronor kvar när det gemensamma är betalat, eller om man ska betala en procentandel proportionell mot inkomsten.
När det gäller gemensamma utgifter för barn, hushåll, boende mm står det i äktenskapsbalken att man ska betala efter förmåga, dvs den som har högre lön ska betala mer. I Sambolagen finns inte detta reglerat, men socialtjänsten (och flera andra myndigheter) räknar så ändå, vilket tex innebär att en underhållspliktig förälder kan tvingas räkna in sin nya partners inkomster, resp kan ha möjlighet att dra av sin nya partners omkostnader när underhållet beräknas.
Hur mycket större andel den som har högre inkomst ska betala är däremot inte reglerat, så där får man själva prata sig igenom det, om det tex ska vara lika många kronor kvar när det gemensamma är betalat, eller om man ska betala en procentandel proportionell mot inkomsten.
Jag tycker också att du bör sälja halva huset till henne och skriva ett skuldebrev. Möjligen kompletterat med ett avtal om att du har rätt att köpa ut henne till marknadspris vid en skilsmässa/separation. Det är en väldigt tydlig markering för att ni satsar på en framtid tillsammans i en gemensam bostad.
Eventuellt kan ni "testbo" ihop 1 år innan för att se att det funkar, då med henne som hyresgäst. Som sagt sparar ni många tusenlappar per månad på det.
Sen tycker jag att ni ska komma överens om ett ekonomiskt upplägg som gör att ni båda kan leva med ungefär samma standard, oavsett tidigare ekonomiskt bagage.
Eventuellt kan ni "testbo" ihop 1 år innan för att se att det funkar, då med henne som hyresgäst. Som sagt sparar ni många tusenlappar per månad på det.
Sen tycker jag att ni ska komma överens om ett ekonomiskt upplägg som gör att ni båda kan leva med ungefär samma standard, oavsett tidigare ekonomiskt bagage.
......fast unvik ordet hyresgäst om du diskuterar med henne kanske (hehehe). För mig vibbar det fruktansvärt. Om jag blev kallad det i vad jag vill betrakta som mitt hus så skulle jag kontra med att ta betalt för städning...;-)
(Hehehe)
(Hehehe)
pelpet skrev:
Låter klokt, har funderat på det där med testbo med hyra ett år, det är nog ett bra upplägg. Sen kan man gå vidare.
Jag vill ju ha rätt att köpa ut henne till marknadspris vid en ev. separation. Kan vi skapa sådant avtal om det om hon tar lån på banken och äger halva huset, går det att skriva papper om det?
Eller är enklare att komplettera med ett sådant avtal om vi väljer skuldebrev istället?
Vill alltså oavsett lösning ha avtal som ger mig rätt att köpa loss huset från henne. Om det funkar oavsett hur vi löser hennes äganderätt till huset så är det bra.
Ja jurist känns nog ofrånkomligt. Men bra med att ha fått och tänkt på lite olika upplägg innan man träffar en jurist.
Ja, det var ju inte tillrättalagt. Bättre att uttrycka det som att ni bor i ditt hus men att ni delar på kostnader för ränta, eget kapital, drift och underhåll.
En rimlig summa tycker jag är halva räntekostnaden minus ränteavdrag + 2% ränta på halva summan av (husets värde - lån ) + halva driftkostnaden + 1000kr i schablon för renoveringskostnader. Sen betalar du alla räntor, amorteringen och allt byggmaterial för underhåll.
Gör ni anpassningar för att kunna bo tillsammans bör det vara en gemensam kostnad.
En rimlig summa tycker jag är halva räntekostnaden minus ränteavdrag + 2% ränta på halva summan av (husets värde - lån ) + halva driftkostnaden + 1000kr i schablon för renoveringskostnader. Sen betalar du alla räntor, amorteringen och allt byggmaterial för underhåll.
Gör ni anpassningar för att kunna bo tillsammans bör det vara en gemensam kostnad.
Nu är jag bara en romantisk gammal stöt, men vill ändå framställa en fråga/ett förslag:
Säg att ni gifter er.
Ni har äktenskapsförord, så din kåk fortsätter att vara din.
Så delar ni allt i vått och torrt, som gifta par har gjort i alla tider.
Dvs, inkomster efter förmåga, och utgifter efter behov.
En av er tjänar mer, en tjänar mindre, men ni lever tillsammans på samma villkor.
Utan att räkna på ören och decimaler.
Så gjorde vi förr i alla fall
Säg att ni gifter er.
Ni har äktenskapsförord, så din kåk fortsätter att vara din.
Så delar ni allt i vått och torrt, som gifta par har gjort i alla tider.
Dvs, inkomster efter förmåga, och utgifter efter behov.
En av er tjänar mer, en tjänar mindre, men ni lever tillsammans på samma villkor.
Utan att räkna på ören och decimaler.
Så gjorde vi förr i alla fall
Prata med dinpersonliga bankman/kvinna och be dem om tips och råd utifrån både dina förutsättningar och era förutsättningar..du kan prata själv först..gå igenom dina lån osv..sedan ta med blivande sambon och kolla hur ni kan göra nått bra av situationen.. Kanske lägga in gemensamt sparande.. Annan avbet.plan på hennes tidigare lån.. Möjligheten för delat lån osv.. Vad de rekommenderar och hur de ser på er gemensamma ekonomi..
Lycka till!
Med vänlig hälsning, Sandra
Ps. Sen kan det behövas juridisk hjälp när finanserna är genomgångna..
Lycka till!
Med vänlig hälsning, Sandra
Ps. Sen kan det behövas juridisk hjälp när finanserna är genomgångna..
Redigerat:
Så gör jag och hustrun också, och vi har inte blivit några gamla stötar ännu. Inget äktenskapsförord, det var inga jättestora skillnader i förmögenhet när vi gifte oss. Rätt olika inkomst, men vi kör allt gemensamt utom en "fickpeng" varje månad som är lika stor för oss båda. Allt sparande är också gemensamt, utom den del av fickpengen som man kan fördela mellan månader.KnockOnWood skrev:Nu är jag bara en romantisk gammal stöt, men vill ändå framställa en fråga/ett förslag:
Säg att ni gifter er.
Ni har äktenskapsförord, så din kåk fortsätter att vara din.
Så delar ni allt i vått och torrt, som gifta par har gjort i alla tider.
Dvs, inkomster efter förmåga, och utgifter efter behov.
En av er tjänar mer, en tjänar mindre, men ni lever tillsammans på samma villkor.
Utan att räkna på ören och decimaler.
Så gjorde vi förr i alla fall
På tiden då vi var sambos så körde vi en slags inkomstbaserad beräkning för gemensamma utgifter. Om en tjänade 20000 efter skatt och den andra 10000 så tog den som tjänade 20000 2/3 av de gemensamma utgifterna. Fast fickpengsmodellen funkar mycket bättre, det är aldrig några jobbiga diskussioner om ekonomin.