24 861 läst ·
71 svar
25k läst
71 svar
Pannor direkt på plåttak, utan papp och utan innertak - Fuskbygge?
Verktygstokig
· Estocolmo
· 1 056 inlägg
Det är alltid kul när man som plåtslagare/takläggare får se saker som man aldrig sett förut i en annars ganska konservativ bransch.
Dumheter.
TS ska inte ta in någon besiktningsman eller annan ”expert”.
Däremot bör TS två ggr per år, vår och sen höst, kontrollera att samtliga pannor är hela och ligger som dom ska.
Sedan gör man en okulär kontroll av vinden i mars/april varje år för att kontrollera att det inte finns någon eventuell påväxt.
Jag skulle inte ta upp ny ventilation i nock eftersom det kan få motsatt effekt, ett fuktigare vindsutrymme.
TS ska inte ta in någon besiktningsman eller annan ”expert”.
Däremot bör TS två ggr per år, vår och sen höst, kontrollera att samtliga pannor är hela och ligger som dom ska.
Sedan gör man en okulär kontroll av vinden i mars/april varje år för att kontrollera att det inte finns någon eventuell påväxt.
Jag skulle inte ta upp ny ventilation i nock eftersom det kan få motsatt effekt, ett fuktigare vindsutrymme.
Vad ska ytterligare en besiktning syfta till?K Kasken skrev:Du har helt klart en poäng.
Det jag syftade på var mer att konstruktionen avviker från byggnormer eller att kunna anses fackmannamässigt utförd... En besiktningsman bör absolut i alla fall minst belysa att det är en avvikande konstruktion som inget försäkringsbolag i världen lär anse vara "godkänd".
Taket har en märklig konstruktion men har fungerat problemfritt i 30 år. Åldersavdraget på befintligt tak är stort och eventuellt restvärde att ersätta från försäkringsbolag förmodligen 0 kr.
Fins ingen anledning att skapa dramatik över något som fungerar. Dock kan det vara klokt att planera för säkrare konstruktion det blir aktuellt att byta takpannorna.
Om vinden/ taket fungerat problemfritt i drygt ett kvartsekel utan fuktmätare tänker jag att det är fullständigt onödigt att lägga pengar på sånna nu, bättre att visuellt kolla vind och yttertak nån gång om året.P pappaM skrev:
Varför skall man ändra en bevisligen bra fungerande konstruktion. Är till och med stålreglar på gavelspetsarna.B Bernt Ö97 skrev:Märklig konstruktion men det verkar ha fungerat i 30 år, givetvis bör du ändra konstruktionen om du planerar att byta yttertak, men kanske ingen överdriven panik pga läckagerisk eller synliga fuktskador som måste åtgärdas direkt.
Fuktkvot 13-16% är normalt i "utomhusklimat" och inom toleransnivån för trä, utan att medföra förhöjd risk för mögeltillväxt.
20-22% fuktkvot i trä är den kritiska gränsen för mögeltillväxt.
Boracol är ett mögeldämpande medel som kan användas för att bekämpa eventuell mögelpåväxt (svartmögel).
Nej det är någon som tänkt till och gjort en konstruktion som fungerar ypperligt och motverkar mögelpåväxt om det skulle bli kondens på kalla ytor som nu är i oorganiskt material.
Att ändra konstruktion om det fins behov av framtida byte av takpannor kan vara klokt. Även "undertaket" av plåt kan en begränsad livslängd. Givetvis är det som du säger inte nödvändigt eftersom den besynnerliga konstruktionen har fungerat under lång tid.GoC skrev:
Enig. Norm och praxis är väl bra med inget som betyder att inget annat fungerar. Jag hade gillat om någon bygt mitt tak i stål ist för trä. Enda tänkbara är väl att isolerande effekt är rätt mycket sämre med metall än träGoC skrev:
Många hus på 90-talet byggdes med endast plywood med påspikad råspont under teglet, och den var inte vattenfast och var märkligt nog lagda dikt an mot varandra. Så eventuellt vatten som kommer innanför pannorna måste därför oundvikligen rinna ner på vinden. Av någon för mig outgrundlig anledning så var detta en godkänd uppbyggnad av taket...H Homestajler skrev:Tack! Har inte ens tänkt på att plåten är monterad horisontellt i stället för att följa takfallet. Men det är ju rimligtvis något som borde ha noterats av någon av de två besiktningsmän som varit uppe på vinden och tittat?
En klen tröst är kanske att taket ändå närmar sig 30 år, så det börjar väl bli dags snart ändå.
Beträffande betongpannor så håller dom väldigt länge om man håller bort fukt från dom, dvs mossa och lava. Orsaken till denna hysteri med att byta pannor är mer att se som att byggföretagen sett en ny nisch att tjäna grova pengar.
Om detta var mitt hus så skulle jag ta upp ett antal ventiler på vinden och spruta på Grönfri (bensaltensid) på taket så att mossan försvinner. Som med alla tak så ska du naturligtvis byta eventuella trasiga pannor meddetsamma.
Men lägg inte 100 000 - 300 000:- på något som inte behövs, även om många kommer att hävda motsatsen. Tyvärr så har nog många av dom gått på byggarnas larm om att "Vargen kommer"
Själva har vi betongpannor som är ca 55 år gamla, ser inte ut som nya, men fungerar som dom ska.
MEN vi har från början hållit bort mossan, och alldrig högtryckstvättat taket!!!
Lycka till med dina funderingar och släng inte ut för mycket pengar på det här, även om plåtarna är monterade på fel håll.
Produkter som diskuteras: "Grönfri"
Grön-Fri Proffs 5 liter Jape
Tvätta bort alger utomhus
1 398 kr inkl moms
Läs mer
F fribygg skrev:
Tak med stålkonstruktion är vanligt vid bygge av stora hallar.B Berguven_glenn skrev:
Undertak av självbäranddende profilplåt med hård isolering och bandtäckning (plåt) är en vanlig konstruktion och kan givetvis användas vid korta spännvidden även i mindre byggnadskomplex.
Dock är även dessa tak en riskkonstruktion om de utförs som låglutande tak. Smältande snö/vatten med hjälp av vind har en benägenhet att hitta möjligheter till läckage.
Fins även liknande takutföranden som prefabricerade kassetter med mycket god värmeisolering.
Ett väl utfört tak med undertak av välluftad råspont och takpapp med ytmaterial av plåt eller tegel-betong/pannor och god taklutning har livslängd på 50-100 år och kan byggas utan avancerad teknik och blir därför prisvärt över tid.
Taket på mitt hus är snart 80 år. Gissar på att den konstruktionen inte är gängse standard i dag.B Bernt Ö97 skrev:
TS konstruktion tycker jag inte är besynnerlig, snarare genomtänkt för att slippa problem. Bara organiska material som kan magasinera och hantera eventuell fukt på ”varma” sidan och oorganiska mot ”kalla” sidan där eventuell kondens kan uppstå.
Syns även på hur bra allt ser ut uppe på vinden.
Självklart är det så att om ditt och TS tak är det bästa utförandet med hänsyn till funktion/livslängd/ekonomi så är det så vi ska bygga. Det är inte felaktigt därför att det är en ovanlig konstruktion.GoC skrev:
Taket på mitt hus är snart 80 år. Gissar på att den konstruktionen inte är gängse standard i dag.
TS konstruktion tycker jag inte är besynnerlig, snarare genomtänkt för att slippa problem. Bara organiska material som kan magasinera och hantera eventuell fukt på ”varma” sidan och oorganiska mot ”kalla” sidan där eventuell kondens kan uppstå.
Syns även på hur bra allt ser ut uppe på vinden.
Det kan vara svårt att få en konservativ bransch att köpa den tanken men allt går att utvecklas. Personligen förordar jag beprövad teknik som fins problemfritt i mångfald.
Det är stort risktagande att som privatperson utveckla tekniken. Svar kommer långt efter min livstid om det blir ett bra utfall, men vi behöver driftiga pionjärer.
TS ville ha råd eftersom "experter" uttalat sig negativt om konstruktionen.
Mitt inlägg är att det fins ingen anledning för TS att i förtid ändra det som har fungeratI bra I 30 år. Men om det fins behov att lägga nytt tak skulle jag välja traditionell teknik.
Det som kan orsaka kondens på yttertaket är om det tränger upp varm fuktig luft från våningen under. Viktigt att luckan i bjälklaget är tät och att det inte finns några otätheter i övrigt. TS vind ser ut att ha klarat sig bra. Kan rekommendera installation av Trygghetsvakten Vind som ventilerar vinden när det behövs. Den känner av relativa fuktigheten både inne och ute och ventilerar när det behövs. Trygghetsvakten.se
Du har kanske missat att det är isolerat med pappersfiberisolering. Den binder, likt sågspån, eventuell fukt som skulle transporteras upp på vinden.S Stegatorparn skrev:Det som kan orsaka kondens på yttertaket är om det tränger upp varm fuktig luft från våningen under. Viktigt att luckan i bjälklaget är tät och att det inte finns några otätheter i övrigt. TS vind ser ut att ha klarat sig bra. Kan rekommendera installation av Trygghetsvakten Vind som ventilerar vinden när det behövs. Den känner av relativa fuktigheten både inne och ute och ventilerar när det behövs. Trygghetsvakten.se
Så nån ”trygghetsvakt” lär inte behövas, vilket även trettio års användande av huset tydligt visar. En exemplariskt fin vind.