Renoveringsnovis
· Dalarna
· 3 173 inlägg
Jag tycker det är jättetråkigt att ni väljer att fokusera på priset enkom, för det är den generella attityden inlägget handlar om. Jag blev väldigt glad när säljaren idag uttryckte glädje över att vi som barnfamilj kommer att köpa huset.
Sen håller jag med i mångt och mycket av vad ni säger. Vi gick nog in fel i det hela. Något naivt var nog tänket kring utgångspriset, både av oss och mäklare.
Fredd72: vi kommer att vara den säljaren.
Kalelspektakel: det är det där jag menar, tacka för budet och säg rakt ut att vi vill vänta till budgivningen. Det skulle jag ha köpt utan att gnälla. Det är att visa respekt.
Sen håller jag med i mångt och mycket av vad ni säger. Vi gick nog in fel i det hela. Något naivt var nog tänket kring utgångspriset, både av oss och mäklare.
Fredd72: vi kommer att vara den säljaren.
Kalelspektakel: det är det där jag menar, tacka för budet och säg rakt ut att vi vill vänta till budgivningen. Det skulle jag ha köpt utan att gnälla. Det är att visa respekt.
Sålde min bostadsrätt förra ca ett år sedan. Mäklaren som visste att jag var i stort behov av ett hus som var anpassat till min stora familj berättade samma vecka som kontraket skrevs att han hade huset till oss. En mäklarkollega till honom fixade en VIP-visning för bara oss samma helg. Priset fick vi (så klart) veta innan visningen och ett nästintill färdigt prospekt mailat till oss. Vi gick förväntansfulla till visningen eftersom vi kände till typen av hus sedan tidigare, fått en beskrivning av huset och sett bilder. Efter en timmes visning så beslutade vi oss på plats för att köpa huset till det priset som säljarna begärt. Priset var i överkant, men eftersom huset var attraktivt så beslöt vi oss för att slå till innan huset skulle läggas ut till försäljning på Hemnet på måndagen. Mäklaren blev förstås mycket nöjd, tackade och skulle efter visningen meddela säljaren det trevliga budskapet så att vi kunde skriva kontrakt.
Vi satte oss lyckliga i bilen och gjorde high five. Champagneflaskan skulle korkas upp på kvällen. Vi var så oerhört glada över att det kunde lösa sig så smidigt. Efter en relativt utdragen säljprocess av bostadsrätten så hade vi nu hittat vårt hus och skulle slippa ett mellanboende.
En halvtimme senare ringde mäklaren och berättade att säljarna höjt priset i efterhand med över 100.000.
Jag formligen kokte och läste lusen av mäklaren och påtalade hur fruktansvärt fult och oetiskt både säljarna och han agerade. Jag visste naturligt att säljarna kan göra som de vill innan kråkan sitter på pappret, men för mig som dagligen i mitt yrke förhandlar om stora summor hade aldrig stött på något liknande beteende. Jag krävde av mäklaren att han skulle prats säljarna tillrätta och gå tillbaka till det pris som var begärt och som vi som ensamma VIP-kollare accepterade att betala, alternativt att han sade upp kontraktet med dem. Men han slingrade sig som en orm. Höll med om att det inte var så snyggt gjort, men han var ju trots allt bara en förmedlare av säljarens budskap. Helt plötsligt tog han väldigt lätt på sin roll.
Mot alla mina principer så kontrade jag direkt i telefon med ett bud som låg över det från början begärda priset men under det pris säljaren nu hade höjt till. Det tog emot och gjorde ont i mig, vilket mäklaren tydligt gick veta, och jag var heligt förbannad. Säljarna tog inte budet. Eftersom vi gärna ville ha huset och eftersom pengarna inte var så mycket i det stora hela så bestämde jag mig innan helgen var över för att plussa på ytterligare lite till, i närheten av deras nya begärda pris. Säljarna antog budet.
Jag vet att, som jag skrev, att en säljare kan bete sig hur svinigt som helst, men sättet det här sköttes på, även från mäklarens sida, satte en del djupa spår i själen kan jag utan tvekan säga.
Vi satte oss lyckliga i bilen och gjorde high five. Champagneflaskan skulle korkas upp på kvällen. Vi var så oerhört glada över att det kunde lösa sig så smidigt. Efter en relativt utdragen säljprocess av bostadsrätten så hade vi nu hittat vårt hus och skulle slippa ett mellanboende.
En halvtimme senare ringde mäklaren och berättade att säljarna höjt priset i efterhand med över 100.000.
Jag formligen kokte och läste lusen av mäklaren och påtalade hur fruktansvärt fult och oetiskt både säljarna och han agerade. Jag visste naturligt att säljarna kan göra som de vill innan kråkan sitter på pappret, men för mig som dagligen i mitt yrke förhandlar om stora summor hade aldrig stött på något liknande beteende. Jag krävde av mäklaren att han skulle prats säljarna tillrätta och gå tillbaka till det pris som var begärt och som vi som ensamma VIP-kollare accepterade att betala, alternativt att han sade upp kontraktet med dem. Men han slingrade sig som en orm. Höll med om att det inte var så snyggt gjort, men han var ju trots allt bara en förmedlare av säljarens budskap. Helt plötsligt tog han väldigt lätt på sin roll.
Mot alla mina principer så kontrade jag direkt i telefon med ett bud som låg över det från början begärda priset men under det pris säljaren nu hade höjt till. Det tog emot och gjorde ont i mig, vilket mäklaren tydligt gick veta, och jag var heligt förbannad. Säljarna tog inte budet. Eftersom vi gärna ville ha huset och eftersom pengarna inte var så mycket i det stora hela så bestämde jag mig innan helgen var över för att plussa på ytterligare lite till, i närheten av deras nya begärda pris. Säljarna antog budet.
Jag vet att, som jag skrev, att en säljare kan bete sig hur svinigt som helst, men sättet det här sköttes på, även från mäklarens sida, satte en del djupa spår i själen kan jag utan tvekan säga.
Att känna av säljaren är nog bästa tipset, deras känslor inför försäljningen ska inte underskattas.
Det första huset jag köpte visade sig ägas av en gammal dam som bott där sedan hon och hennes numera avlidna make låtit bygga det.
Av någon anledning fattade hon tycke för mig och min fru och lät oss köpa det en bra bit under utgångspris, trots att flera intressenter lagt högre bud, bland annat en som gjorde klart att han betalade vad hon ville ha och att någon besiktining eller städning inte var nödvändig eftersom han ändå tänkte riva huset - det var endast sjötomten han var intresserad av.
Det kanske hör till undantagen, men det är inte alltid är pengarna som styr.
Det första huset jag köpte visade sig ägas av en gammal dam som bott där sedan hon och hennes numera avlidna make låtit bygga det.
Av någon anledning fattade hon tycke för mig och min fru och lät oss köpa det en bra bit under utgångspris, trots att flera intressenter lagt högre bud, bland annat en som gjorde klart att han betalade vad hon ville ha och att någon besiktining eller städning inte var nödvändig eftersom han ändå tänkte riva huset - det var endast sjötomten han var intresserad av.
Det kanske hör till undantagen, men det är inte alltid är pengarna som styr.
Återigen har ni ju haft fel taktik så som många andra som skapar de här trådarna (det har nu kommit 3 st. på en vecka). I ert fall skulle ni ha lagt ert bud och villkorat det till att ni vill skriva direkt. Vill sedan säljaren ha ut mer pengar skulle ni först och främst dragit tillbaka budet och låtit han svettas. Speciellt då priset var i överkant som ni själva säger. Därmed inte troligt att han hade fått ut detta vid en öppen visning.PFA skrev:
falkn: fel uttryckt av mig. Priset var relativt högt, men inte i överkant. Det var trots allt rimligt med tanke på plats och skick. Huset hade sålts i vilket fall och vi hade helgen på oss. Men du missar poängen. Det är tillvägagångssättet som är tveksamt ur det moraliska perspektivet menar jag. Men inte ur det juridiska perspektivet, även om man kan fundera på om mäklaren agerade enligt god mäklarsed. Det tyckte han själv.
"Problemet" som beskrivs ovan är att de flesta värderar 50000-100000 i fickan betydligt högre än relationen till affärspartnern. Vilket är fullt rationellt i en husaffär, man kommer ju knappast att ha någon relation framöver.
Min poäng är att man bör släppa allt vad moral heter när man ska göra en affär i den storleksordningen. Gör man inte det riskerar man direkt att hamna i underläge. Mäklaren kan ju aldrig tvinga säljaren att sälja så jag ser inte något problem med mäklarens agerande. Uppenbarligen trodde ju även mäklaren att objektet skulle säljas med tanke på att han också blev glad när ni levererade budet.PFA skrev:
Det finns aldrig en hyvens orsak till att bete sig respektlöst i en förhandling, men det finns orsaker till varför TS och många andra med dem får den behandlingen. Varför?
Jo, när köparen kommer till en visning, öppen, eller innan den lagts ut, och uttrycker ett intresse för objektet så har timern startats för mäklaren. Nu har man så att säga en köpare, eller hur?
Köparen tror sig vara i en position där affären skall avslutas snabbt, men den regeln gäller inte utan mäklaren pratar med säljaren och frågar "Vill du sälja nu, köparen kommer finnas där i morgon med, även om de bett om besked ikväll?" Säljaren, som vill ha bra betalt lyssnar på mäklaren. Så vad sker?
De ringer inte tillbaka för då måste affären gå vidare, utan mäklaren ringer runt till alla som varit på en visning och säger "Det finns ett bud, ska ni vara med får ni snabba på!" och cirkusen är i full gång.
Köparen vill ha besked, mäklaren förhalar tills han fått en känsla för om han kan få in andra på en VIP-visning, eller kan vänta tills den öppna visningen är genomförd eller tills någon som varit på en visning gett sitt besked. Ett nytt bud, eller ett "nej tack".
Det är tid mäklaren och säljaren köper och köparen ger detta oavsiktligt. Handen på hjärtat... ni går på en VIP-visning, klämmer till med acceptpriset och en liten peng till. Ni tycker ni varit generösa, men ni ligger klart inom ert lånelöfte med en liten peng kvar till en skvätt färg, tapeter och kanske lite nya vitvaror... men sanningen är att det finns i 19 fall av 20 lite mer att hämta hos er... och den prishöjningen vill säljaren ha. Punkt. Så de använder tiden och ni ger den till mäklaren och säljaren.
"Sätt ett pris och säg att det gäller en timme". Kanon, grymma affärsmän ni är... tuffa och resoluta...
...men är ni beredda att gå iväg från en affär om en timme om ni inte fått svaret på ert bud? Vad händer om vi skådar korten? "Oj, säljaren kunde tyvärr inte nås just nu, är det säkert att ni inte kan vänta lite till"?
Klart ni väntar, ni vill ju ha drömhuset. Ni har i tanken redan målat om och flyttat in.
Jag gjorde en variant när jag sålde huset. Jag satte ett acceptpris som var områdets högsta på mils avstånd, väl tilltaget. Jag hade tagit det om det behövts. Det blev en VIP-visning. De gav ett sockrat bud, högt över acceptpriset. Jag tänkte en gång till och meddelade att jag tackade för budet men ville invänta den öppna visningen.
De insåg att det kunde bli budgivning och frågade vilket pris jag skulle ha för att sälja, jag höjde med 200, de sa ja och vi skrev på avtalet samma eftermiddag. Blev det en bra affär? Kanon för mig, bra för dem. Huset var verkligen en pärla och väl värd sitt pris. Jag kunde inväntat en budgivning, men jag hade ju dels fått det genom att de höjde över mitt acceptpris samtidigt som jag till sist höjde med ytterligare 200. Min tro är att jag inte kunde fått in så många fler köpare när de såg att priset gått iväg så högt över acceptpriset, det ligger ju i sakens natur att tänka så.
Sensmoral av min försäljning, jag fick köparen att lämna över marginalen jag gissade (korrekt) låg i deras bud till mig. Jag fick en årslön efter skatt till i fickan.
Sensmoral 2. Säger du att du lämnar förhandlingsbordet efter en tidsfrist så ska du verkligen vara beredd att göra det.
Sensmoral 3. Så fort budet lämnat dig kommer mäklaren att agera som att det föreligger en budgivning och använda all tid denne behöver för att få in ytterligare bud och det ligger i sakens natur att INTE ge återkoppling till köparen för då kommer affären att gå mot ett, i motpartens tycke, ofördelaktigt snabbt slut där man inte vet om man fått bästa pris.
Sensmoral 4. Mäklaren fick oförskämt bra betalt för sina max 10 timmars jobb.
Mitt tips? Gå in i en budgivning med öppna ögon. Prata ordentligt igenom var er smärtgräns går. På riktigt, inte bara nästan. Stega med stora kliv i budgivningen uppåt. Ni stressar övriga budgivare att snabbt visa korten och att ni har finansiell styrka bakom. Att visa med 15000 kronors duttar är att visa svaghet. När ni nått dit er gräns går, på riktigt. Avsluta. Att de andra får huset för 25 000 kr mer än er är resultatet av er budgivning, inte av var deras smärtgräns går. Bit ihop och kolla in hemnet efter nästa objekt.
Alla hittar sitt hus till slut.
Jo, när köparen kommer till en visning, öppen, eller innan den lagts ut, och uttrycker ett intresse för objektet så har timern startats för mäklaren. Nu har man så att säga en köpare, eller hur?
Köparen tror sig vara i en position där affären skall avslutas snabbt, men den regeln gäller inte utan mäklaren pratar med säljaren och frågar "Vill du sälja nu, köparen kommer finnas där i morgon med, även om de bett om besked ikväll?" Säljaren, som vill ha bra betalt lyssnar på mäklaren. Så vad sker?
De ringer inte tillbaka för då måste affären gå vidare, utan mäklaren ringer runt till alla som varit på en visning och säger "Det finns ett bud, ska ni vara med får ni snabba på!" och cirkusen är i full gång.
Köparen vill ha besked, mäklaren förhalar tills han fått en känsla för om han kan få in andra på en VIP-visning, eller kan vänta tills den öppna visningen är genomförd eller tills någon som varit på en visning gett sitt besked. Ett nytt bud, eller ett "nej tack".
Det är tid mäklaren och säljaren köper och köparen ger detta oavsiktligt. Handen på hjärtat... ni går på en VIP-visning, klämmer till med acceptpriset och en liten peng till. Ni tycker ni varit generösa, men ni ligger klart inom ert lånelöfte med en liten peng kvar till en skvätt färg, tapeter och kanske lite nya vitvaror... men sanningen är att det finns i 19 fall av 20 lite mer att hämta hos er... och den prishöjningen vill säljaren ha. Punkt. Så de använder tiden och ni ger den till mäklaren och säljaren.
"Sätt ett pris och säg att det gäller en timme". Kanon, grymma affärsmän ni är... tuffa och resoluta...
...men är ni beredda att gå iväg från en affär om en timme om ni inte fått svaret på ert bud? Vad händer om vi skådar korten? "Oj, säljaren kunde tyvärr inte nås just nu, är det säkert att ni inte kan vänta lite till"?
Klart ni väntar, ni vill ju ha drömhuset. Ni har i tanken redan målat om och flyttat in.
Jag gjorde en variant när jag sålde huset. Jag satte ett acceptpris som var områdets högsta på mils avstånd, väl tilltaget. Jag hade tagit det om det behövts. Det blev en VIP-visning. De gav ett sockrat bud, högt över acceptpriset. Jag tänkte en gång till och meddelade att jag tackade för budet men ville invänta den öppna visningen.
De insåg att det kunde bli budgivning och frågade vilket pris jag skulle ha för att sälja, jag höjde med 200, de sa ja och vi skrev på avtalet samma eftermiddag. Blev det en bra affär? Kanon för mig, bra för dem. Huset var verkligen en pärla och väl värd sitt pris. Jag kunde inväntat en budgivning, men jag hade ju dels fått det genom att de höjde över mitt acceptpris samtidigt som jag till sist höjde med ytterligare 200. Min tro är att jag inte kunde fått in så många fler köpare när de såg att priset gått iväg så högt över acceptpriset, det ligger ju i sakens natur att tänka så.
Sensmoral av min försäljning, jag fick köparen att lämna över marginalen jag gissade (korrekt) låg i deras bud till mig. Jag fick en årslön efter skatt till i fickan.
Sensmoral 2. Säger du att du lämnar förhandlingsbordet efter en tidsfrist så ska du verkligen vara beredd att göra det.
Sensmoral 3. Så fort budet lämnat dig kommer mäklaren att agera som att det föreligger en budgivning och använda all tid denne behöver för att få in ytterligare bud och det ligger i sakens natur att INTE ge återkoppling till köparen för då kommer affären att gå mot ett, i motpartens tycke, ofördelaktigt snabbt slut där man inte vet om man fått bästa pris.
Sensmoral 4. Mäklaren fick oförskämt bra betalt för sina max 10 timmars jobb.
Mitt tips? Gå in i en budgivning med öppna ögon. Prata ordentligt igenom var er smärtgräns går. På riktigt, inte bara nästan. Stega med stora kliv i budgivningen uppåt. Ni stressar övriga budgivare att snabbt visa korten och att ni har finansiell styrka bakom. Att visa med 15000 kronors duttar är att visa svaghet. När ni nått dit er gräns går, på riktigt. Avsluta. Att de andra får huset för 25 000 kr mer än er är resultatet av er budgivning, inte av var deras smärtgräns går. Bit ihop och kolla in hemnet efter nästa objekt.
Alla hittar sitt hus till slut.
I många länder har ju även köparen en mäklare - något som gör att man får ett mera jämlikt förhållande mellan parterna. Jag tror att det i många fall skulle kunna vara värdefullt för köparen att ha en erfaren rådgivare eftersom man normalt genomför ett fåtal fastighets-/lägenhetsaffärer under en livstid.
En del intressanta åsikter, men att det alltid skulle löna sig att göra monsterhöjningar i budgivningar tror jag inte alls på utan låter mer som en mäklar-/säljaråsikt. Snabba och konsekventa höjningar på 10 000 kan som jag ser det visa på bestämdhet men också att man har respekt för pengars värde. Om du vinner med ett slutbud 100 000 över föregående bud är ju risken att du slösat bort 90 000 helt i onödan.Byggare Sonja skrev:
Jag håller dock med föregående inlägg om små höjningar. Att sitta och höja 10 000 direkt efter andra höjningar på ett objekt på 4-5 miljoner är bara trams enligt mig. Det enda det visar mig är att köparna har massor av tid (arbetslösa?) och inte har en genomtänkt strategi för budgivningen.krillek skrev:
Varför det? Med dagens system där du skickar bud via sms så kan ju en budgivning med 50 bud gå på timmar snarare än dagar. Jag tycker att det är ett värre problem med budgivare som segar och tar timmar på sig mellan buden.falkn skrev:
Arbetslösa? Nedlåtande! :sly:
Inte genomtänkt strategi? Att betala så lite som möjligt är också en strategi!
Jag trodde i min enfald att det var så de flesta budgivningar gick till. Att tro att man kan vinna budgivningen med någon speciell strategi är ju bara att lura sig själv, man budar till sitt tak, och hoppas att de andras är lägre.
Jo, absolut. Den enda som tjänar på en vild och okontrollerad budgivning är säljaren. Mäklaren måste ju hinna kontrollera finansiering för samtliga bud också innan de annonseras.krillek skrev:Varför det? Med dagens system där du skickar bud via sms så kan ju en budgivning med 50 bud gå på timmar snarare än dagar. Jag tycker att det är ett värre problem med budgivare som segar och tar timmar på sig mellan buden.
Arbetslösa? Nedlåtande! :sly:
Inte genomtänkt strategi? Att betala så lite som möjligt är också en strategi!
Att direkt höja 10 000 är enligt min erfarenhet ett bra sätt att få upp priset så högt som möjligt, då många hänger med länge och hinner bli emotionellt engagerade. Vet du med dig att budgivningen kommer gå upp runt 200-300' så bör man inte börja med att höja 10 000 utan kanske gå halvvägs direkt. Då plockar du troligtvis bort samtliga osäkra budgivare och skrämmer kanske bort någon enstaka till. Risken är att man drar med sig många osäkra budgivare genom att göra små höjningar. När budgivningen går så fort så hinner folk inte tänka efter och höjer instinktivt efter varandra. Återigen en taktik som gynnar säljaren.