Det är väldigt stor skillnad mellan olika cellplaster, vissa är väldigt täta (typiskt XPS) och andra är väldigt genomsläppliga. Konvektionen fungerar ju även i testmaskinen så det är ju inget som kommer till i efterhand. Däremot är det ju en annan sak när det blåser på isoleringen så yteffekterna förändras.
En av poängerna med ett isolerandematerial är ju att det ska förhindra konvektion, så större luftrörelser mellan de två sidorna ska det ju inte vara. Men i varje liten luftficka får du en konvektion pga temp skillnaden mellan änden som vätter mot den kalla sidan och den som vätter mot den varma. I tex lättbetong kommer detta att påverka bla fukttransporten.
Sparkar igång den här tråden igen, efter förra helgens köksrenoveringsjobb...bonnier skrev:
Vi har ett 200-årigt timrat hus, tätat med lerklining, isolerat på vind, i mellanbjälklag och golv med allt från spån till jord till mossa till Gullfiber på några ställen. Huset ligger på landet.
I Förra helgen rev vi ur den gamla köksrenoveringen och blottade konstruktionen i golvet under den gamla diskbänken, för att komma åt att kolla om allt var ok där. Köksgolvet är f.ö. det enda golvet i huset där isoleringen gjorts om - läs bytts ut mot Gullfiber. Köksgolvet är ironinskt nog trots detta det golv i huset som känns kallast på vintern, men jag ha antagit att detta beror på att det ligger s.k. korkoplastplattor där, medan alla andra golv är skurgolv. Trodde alltså att isoleringen nog var ok, men att den glatta ytan ändå fick det att kännas kallt.
Efter att ha skyfflat ur den gamla isoleringen ur den del av golvet som var under diskbänken undrar jag... Isoleringen må ha varit hur isolerande som helst när den var ny, men nu såg den ut som en Schweizerost tack vare alla möss som bökat upp gångar i den.... Hur mycket det drog genom alla gångarna kan ni nog tänka er.
En lång upptakt till själva frågan, men här kommer den:
Hur väl ett material isolerar under kontrollerade former vid ett vetenskapligt experiment säger förstås en del, men hur väl det faktiskt fungerar på plats, efter några år/årtionden är ju det som verkligen borde vara det avgörande. Då skulle man ju även få med sådana faktorer som möss, komprimering av material eller vad det nu kan vara som påverkar isoleringsförmågan. Undrar därför om någon känner till om några sådana mätningar gjorts i lite större skala, alltså ungefär som trådens skapare fast på många fler objekt? Alltså mäta och sammanställa effekterna i de faktiska konstruktionerna, när de varit i bruk en 5-10 år eller så?
Vore intressant att få ta del av dessa resultat i så fall!
För er som är intresserade av fler IR-bilder på ett nybyggt hus så finns det fler i denna länk. Hos mig hade entreprenören "glömt" att isolera det gjutna mellanbjälklaget!
http://www.byggahus.se/forum/isolering/63205-isoleringskontroll-med-ir-kamera.html
http://www.byggahus.se/forum/isolering/63205-isoleringskontroll-med-ir-kamera.html
gaffa skrev:Intressant, fast jag vet inte vad kutterspån är. Bild? En gäststuga jag har var isolerad på vinden med spån avnågot slag (ej sågspån, luftigare spån). Ganska tjockt. Efter lite konsultation beslutade jag mig för att skrapa bort allt spå ner till överkant på de typ femtums takåsarna. Ledigt 10 sopsäckar med spån blev det, mer än jag trodde. Löjligt mycket jobb bara det. Sedan köpte jag 70 mms rockwool och la dit och skar in efter absolut bästa förmåga i alla vindlingar. Samtidigt la jag förhydringspapp över och skar in den så gott jag kunde mot takåsar o helvete och överlappade kanske 20-30 cm. Taket är ganska plant och vindshöjden går från knapp sitthöjd i mitten och ut i ingenting. Mittstolpar överallt, samt en stor skorstensmur. Det var ett sånt överjävligt jobb så jag hatade mig sälv för att jag påbörjat det. Och jag undrar om det verkligen blev bättre...... Sånt är ju svårt att veta....
Jag grävde ju bort ungefär lika mycket spån som jag la dit ny rockwool. Usch, jag vill nästan inte tänka på det.
Tycker jag känner igen de där
håller på renovera övervåningen i vårt andra hus bl.a rakat ned spånet ifrån vindstaket + snedtaket där det endast var ca 10cm tunt, min tanke är att ta bort befintligt spån bygga ned snedtaket så att det får plats iaf en 20-25cm termofiber samtidigt som jag passar på att läkta upp en ny luftspalt mot yttertak så att den nya isoleringen ej ligger mot ytterpanelen.Spånet var ju lämpligt som utfyllnad mellan mina salade golvreglar samt överskottet blir perfekt som xa isolering i uthuset så att inget går till spillo
förutom 5% som sitter i lungorna.Hade ju varit så himla mycket enklare om man kunnat fått plats på vinden eller HAFT EN FET SUG så man kunde ha sugit upp allt spån trots att man haft dammask så är ju snoret svart.
Kommer ju inte kunna ha så mycket mer än 35-40cm upp mot nocken samtidigt som jag måste ta upp 2 nya ventilationshål i husgavlarna som måste ligga högre upp än nuvarande hål som måste täckas igen för att inte blåsa igenom nya isoleringen..suck
Känner ingen större lust i stunden att göra likadant i andra rummet nu när man vet innerbörden minst sagt, tror jag isolerar på lite xa under ifrån då det rummet har högre takhöjd.
Ser fram emot finjobben som kommer
Intressant "forskning" med värmekameran annars..
Jag har letat lite i denna post och ser möjligtvis ytterligare en förklaring till vad som kan ha vållat disskussionen angående olika materials isoleringsförmåga.
När man termograferar (fotar med värmekamera) så gör man det närmaste uteslutande innifrån som det påpekats i tråden. Utomhus finns det flera faktorer som påverkar IR strålningen och det ges ofta mycket dåliga resultat.
När kutterspånet termograferats bredvid mineralullen så har man tolkat data från IR kameran direkt, utan att ta hänsyn till de olika materialens emessivitet eller kavitationer. Dessa faktorer påverkar i väldigt stor mån det resultat man får av termografin.
För att erhålla korrekta mätvärden kan det vara av vikt att täcka ytorna med ett material av känd emmissivitet, eller kanske lägga en skiva masonite över de olikt isolerade ytorna och sedan mäta på denna för att jämföra relativt.
Mineralull och kutterspån har så även olika värmelagringsförmåga, vilket kan ge egenskaper hos dessa material uppträder något förvirrande eller motsägelsefullt mot leverantörernas data.
Det finns mycket små anledningar att ifrågasätta data som lämnas av tillverkaren i dessa fall, men det är värt att påpeka hur materialen använts och hur de är tänkta att fungera! Och det är också intressant att se till hur materialen fungerar efter att de suttit på plats i +10år.
Termografi är ett mycket bra verktyg som dessutom är lätt att använda, men bristande kunskap inom området kan ofta skapa felaktiga tolkningar av resultatet.
Jag uttalar mig inte om materialens egenskaper eller termograförens kunskaper, utan belyser bara en del av det som kan vara anledningen till missvisande data i detta försök.
//K
När man termograferar (fotar med värmekamera) så gör man det närmaste uteslutande innifrån som det påpekats i tråden. Utomhus finns det flera faktorer som påverkar IR strålningen och det ges ofta mycket dåliga resultat.
När kutterspånet termograferats bredvid mineralullen så har man tolkat data från IR kameran direkt, utan att ta hänsyn till de olika materialens emessivitet eller kavitationer. Dessa faktorer påverkar i väldigt stor mån det resultat man får av termografin.
För att erhålla korrekta mätvärden kan det vara av vikt att täcka ytorna med ett material av känd emmissivitet, eller kanske lägga en skiva masonite över de olikt isolerade ytorna och sedan mäta på denna för att jämföra relativt.
Mineralull och kutterspån har så även olika värmelagringsförmåga, vilket kan ge egenskaper hos dessa material uppträder något förvirrande eller motsägelsefullt mot leverantörernas data.
Det finns mycket små anledningar att ifrågasätta data som lämnas av tillverkaren i dessa fall, men det är värt att påpeka hur materialen använts och hur de är tänkta att fungera! Och det är också intressant att se till hur materialen fungerar efter att de suttit på plats i +10år.
Termografi är ett mycket bra verktyg som dessutom är lätt att använda, men bristande kunskap inom området kan ofta skapa felaktiga tolkningar av resultatet.
Jag uttalar mig inte om materialens egenskaper eller termograförens kunskaper, utan belyser bara en del av det som kan vara anledningen till missvisande data i detta försök.
//K
En såg med ett hyvleri borde du kunna få köpa av.
