Om sterlingmotordriven elproduktion som reservkraft

[he-peter]

[länk]

En Stirlingmotor fungerar bäst när den får
en stabil temperatur på den varma sidan,
jämnt värmeflöde, och
relativt konstanta driftförhållanden.

Därför funkar Sterlingmotorn rätt Ok med pellets. Men den vill gå på hög effekt.

Med ved tror jag inte att det funkar bra. Då vedeldning är ju helt annat än stabil temperatur, jämnt värmeflöde, och stabila driftförhållande.

 

[riddarn68]

Imponerande 107,3% verkningsgrad...

Eller hur
Notera asterixen, hittar inte förklaringen nu men vill minnas att de räknar på effekt ut jämfört med en konventionell pelletspanna eller ngn liknande försäljarmatematik

 

[Utsliten och utdömd]

8kw in på en BVP är ju typ en uteffekt på 30kw, hur stort hus har du??

Tänker mer att du kan koppla bort BVP helt när du kör motorn. Strrlingmotorn kommer behöva kylas en hel del, så att värma huset med kylvattnet vore ju smidigt.

 

[jteg68]

Eller hur
Notera asterixen, hittar inte förklaringen nu men vill minnas att de räknar på effekt ut jämfört med en konventionell pelletspanna eller ngn liknande försäljarmatematik

Rökgaskondensering ger de här värdena

 

[riddarn68]

Rökgaskondensering ger de här värdena

Inte om man räknar på effekt ut/effekt in, blir det över 100% har man uppfunnit en evighetsmaskin!
Som sagt försäljarmatte.

 

[jteg68]

Inte om man räknar på effekt ut/effekt in, blir det över 100% har man uppfunnit en evighetsmaskin!
Som sagt försäljarmatte.

Kondensering av vattenångan i avgaserna ger värmet som petar verkningsgraden över 100%

 

[Salvaryd]

Har funderat en längre tid över reservkraft i händelse av längre elbortfall under den kallaste tiden på vintern. Det har väl inte varit en stor prioritet, har mest levat på hoppet att det inte händer, men är intresserad ändå av en diskussion om det.
I mitt fall har jag ovanligt stort elbehov under den tiden, främst pga mycket stora kostnader för reparation av frysskador men även allmänna boendekonsekvenser.
Jag talar om bortfall under flera dagar vid -20°C etc.

Elkällor att välja mellan:
1. Enorm batteribank -> orealistiskt för min situation
2. Solpaneler och vindkraftverk -> orealistiskt för min situation.
3. Maskinell elgenerering, dvs "elverk" av något slag -> enda lösningen jag kan komma på.

Så vad har vi att välja på för 3?
A) Traditionell/kommersiell elverkslösning med typisk växling från elleverantörens elnät till egna elverk drivna av bensin eller diesel.
B) Diskret/punkt-försörjning av elförbrukare vid sidan av och oberoende av övrig elinstallation. Dvs flera elverk, blandning av bensin- och dieselelverk. Kommersiell utrustning.
C) Använda sterlingmotordrivna elverk i antingen A-setup eller B-setup. Bränsle ved (eller kanske pellets).

Ämnet här i tråden är lösning C.

Varför C:
- Jag använder redan ved som tillskottsuppvärmning. Har flera eldstäder och gott om plats för ved (eller pellets).
- Bränslekostnaden är inte relevant då det handlar om tillfällig nödlösning.
- Bränsle i form av bensin eller diesel skapar lagringsproblem på flera sätt. (Inkl regelverk.)
(Här liksom i de andra alternativen kan en mindre batteribank tänkas användas.)
- Verkningsgraden är inte avgörande.

Varför INTE C:
- Sterlingmotorlösning innebär en oprövad (för vanliga konsumenter som mig) och kanske teknisk svår lösning.
- Höga kostnader för inköp av färdiga konstruktioner. (Typiskt pga liten marknad.)

Så tänkbara diskussionspunkter:
1. Sterlingmotorn: principkonstruktion för just det här ändamålet och vad kan jag konstruera själv.
2. Vilka kommersiellt sålda delar för 1 ovan finns att få tag i.
3. Vilken elgenerator att ansluta till sterlingmotorn och önskade egenskaper för den.
4. Vilken "systemlösning" i relation till befintlig elinstallation är ekonomiskt fördelaktig i mitt fall.

Kanske intressant att börja med ev tillgängliga lösningar att köpa?

Helt klart Sterling.
Vad jag förstått så har ingen gjort det kommersiellt hållbart ännu.
Bla har man haft lättflyktig och dyr Helium som medium eller om det var nån annanstans. Utan att det (troligen) behövs.
Forskning pågår i Göteborg.

Nej,absolut inte Sterling, mer opålitliga motorer får du leta efter,väldigt låg driftsäkerhet.
Har själv jobbat med sterlingmotorer och testkört många i provbänk också.
Visst är det intressanta motorer,men absolut inget driftsäkert och billigt att satsa på som privatperson.
Jobbade på ett luftslottsföretag med just dessa motorer.

 

[Sigge1960]

Har funderat en längre tid över reservkraft i händelse av längre elbortfall under den kallaste tiden på vintern. Det har väl inte varit en stor prioritet, har mest levat på hoppet att det inte händer, men är intresserad ändå av en diskussion om det.
I mitt fall har jag ovanligt stort elbehov under den tiden, främst pga mycket stora kostnader för reparation av frysskador men även allmänna boendekonsekvenser.
Jag talar om bortfall under flera dagar vid -20°C etc.

Elkällor att välja mellan:
1. Enorm batteribank -> orealistiskt för min situation
2. Solpaneler och vindkraftverk -> orealistiskt för min situation.
3. Maskinell elgenerering, dvs "elverk" av något slag -> enda lösningen jag kan komma på.

Så vad har vi att välja på för 3?
A) Traditionell/kommersiell elverkslösning med typisk växling från elleverantörens elnät till egna elverk drivna av bensin eller diesel.
B) Diskret/punkt-försörjning av elförbrukare vid sidan av och oberoende av övrig elinstallation. Dvs flera elverk, blandning av bensin- och dieselelverk. Kommersiell utrustning.
C) Använda sterlingmotordrivna elverk i antingen A-setup eller B-setup. Bränsle ved (eller kanske pellets).

Ämnet här i tråden är lösning C.

Varför C:
- Jag använder redan ved som tillskottsuppvärmning. Har flera eldstäder och gott om plats för ved (eller pellets).
- Bränslekostnaden är inte relevant då det handlar om tillfällig nödlösning.
- Bränsle i form av bensin eller diesel skapar lagringsproblem på flera sätt. (Inkl regelverk.)
(Här liksom i de andra alternativen kan en mindre batteribank tänkas användas.)
- Verkningsgraden är inte avgörande.

Varför INTE C:
- Sterlingmotorlösning innebär en oprövad (för vanliga konsumenter som mig) och kanske teknisk svår lösning.
- Höga kostnader för inköp av färdiga konstruktioner. (Typiskt pga liten marknad.)

Så tänkbara diskussionspunkter:
1. Sterlingmotorn: principkonstruktion för just det här ändamålet och vad kan jag konstruera själv.
2. Vilka kommersiellt sålda delar för 1 ovan finns att få tag i.
3. Vilken elgenerator att ansluta till sterlingmotorn och önskade egenskaper för den.
4. Vilken "systemlösning" i relation till befintlig elinstallation är ekonomiskt fördelaktig i mitt fall.

Kanske intressant att börja med ev tillgängliga lösningar att köpa?

https://www.elinstallatoren.se/stirlingmotor-fixar-elen-i-hemmet/

 

[riddarn68]

Kondensering av vattenångan i avgaserna ger värmet som petar verkningsgraden över 100%

Läs på om evighetsmaskiner och termodynamikens lagar: https://sv.wikipedia.org/wiki/Evighetsmaskin

 

[kashieda]

[länk]

Åtta år och en konkurs senare...

 

[Sigge1960]

Åtta år och en konkurs senare...

Rätt!

 

[jteg68]

Läs på om evighetsmaskiner och termodynamikens lagar:

Läs på om evighetsmaskiner och termodynamikens lagar: [länk]

Läs på om beräkning av verkningsgrad i pannor: https://www.novator.se/bioenergy/wood/a6.html

 

[karlmb]

Nej,absolut inte Sterling, mer opålitliga motorer får du leta efter,väldigt låg driftsäkerhet.
Har själv jobbat med sterlingmotorer och testkört många i provbänk också.
Visst är det intressanta motorer,men absolut inget driftsäkert och billigt att satsa på som privatperson.
Jobbade på ett luftslottsföretag med just dessa motorer.

Det är ju lite det jag säger. Det måste fram en ny generation som är anpassad till verkliga krav.

 

[riddarn68]

Läs på om beräkning av verkningsgrad i pannor: [länk]

Säger ju samma som jag redan sagt, det enda "sanna" sättet att beräkna verkningsgrad är som nedan och kan aldrig bli över 100%, övriga beräkningssätt är bara marknadsföringsknep.

​

PS Såvida man håller sig till den kemiska exoterma reaktionen mellan kolföreningarna i ved och luftens syre o inte börjar dribbla med klyvning av atomer

 

[jteg68]

Här är förklaringen till asterixen i en tidigare kommentar angående en europeisk tillverkares material:

Vid beräkningar av verkningsgraden för värmesystemet förekommer olika definitioner. I Europa är det tradition att utgå från bränslets undre värmevärde, det så kallade effektiva värmevärdet. I det undre värmevärdet ingår inte det värme som man får ut om vattenångan i rökgasen kondenseras. Om kondensationsvärmet nyttiggörs, det vill säga rök-gaserna kyls så att fukten kondenserar ut, kan verkningsgraden räknat på det undre värmevärdet bli högre än 100 procent.