Du missar fullständigt poängen. Det är inte vinstuttag som kritiseras.
Missar inget,materialpåslaget är ju vinsten för företaget, sen har vi fri prissättning i detta landet , att begära att en företagare skall sitta å handla på nätet å betala allt material i förskott vilket det blir när man som företagare inte alltid får klarnakonton medmera , fortstt med era idiella jobbD Daniel 109 skrev:
Jag struntar fullständigt i var inköpen görs. Det är tydligheten i prissättningen som saknas.
Inte om det inte relaterar till en känd prislista. Att ange procent i förhållande till en hemlig fantasiprislista kan inte anses vara okej. Det säger inte kunden något alls.L larsson r skrev:
Ja sånt förekommer säkert. Fast då är ju hela jobbet svart.MultiMan skrev:
Det Daniel109, elmont och Johan456 ifrågasätter är hur påslaget på pris skulle kunna leda till svarta pengar ...
Det finns ingen koppling mellan påslag på material och svarta pengar.
Det ena är ett affärsmässigt beslut det andra är kriminellt.
@Mikael_L Igen, jag valde bara att svara på en exakt formulering och inte tidigare diskussion, så inte heller jag ser något direkt samband mellan påslag på material och svartförsäljning (indirekt samband kan jag möjligen se, men lämnar det för tillfället). Ville mest belysa en annan sida och tyckte jag var tydlig med vad jag citerade och svarade på, inte bara la ett svar direkt i tråden.
Ja, dina rabatter kan vi strunta i. Men mär du deklarerar dina priset mot en okänd prislista med priser som ingen betalar så blir det problematiskt.
En vanlig kund förväntar sig att prislistan motsvarar vad man faktiskt betalar när man handlar. Men det vet du mycket väl att inte är fallet här. Inser du inte att kunderna då känner sig lurade?
En vanlig kund förväntar sig att prislistan motsvarar vad man faktiskt betalar när man handlar. Men det vet du mycket väl att inte är fallet här. Inser du inte att kunderna då känner sig lurade?
Fast det där var ju inte sant.E elmont skrev:
Om materialet är inköpt på företaget så ligger det på utgiftssidan, och säljer man det sen som det ska gå till så hamnar det på intäktssidan. Men säljer man det svart så försvinner intäkten och därmed minskar vinsten och därmed skatten.
Jag tror det är helt andra skäl till att det inte är intressant att kränga material svart.
Först och främst så är så illa lönsamt, det är ju trots allt inte gratis i inköp, och den lilla skatten (bolagsskatten är ju bara 20,6% nu) är ju det enda man kan skära in någon förtjänst i. Och iom att kunden lika gärna kan köpa från elbutik.se som ofta ligger något lägre i pris så blir det inget att göra pengar av. I så fall måste man kränga rejäla volymer svart, och då kommer det synas i nyckeltal i bokföringen, så åker man dit.
Sen finns det andra skäl också. att kränga material göder ju konkurrensen mot ens egna verksamhet, nu finns det gott om andra aktörer som redan säljer så det spelar inte så stor roll, men jag tror att många el-företagare inte vill bidra ännu mer.
Nä, det finns helt enkelt för stora risker och knappt någon uppsida, så jag tror inte att svart materialförsäljning från elfirmor är något som skatteverket behöver jaga efter.
När jag själv läcker iväg material så är det när någon ber om att få något (kan vara en vän, granne, någon på bygget) eller tar något för att använda själv.
Där går det faktiskt båda vägarna, allt överblivet elmaterial från husbygget mitt har åkt in i firman, dvs jag som privatperson har skänkt material som jag själv köpt, till mitt företag, så jag har inte så dåligt samvete ifall jag råkar ta tillbaka en dosa eller några wago någon gång.
Den enda saken jag kan tänka mig kan vara intressant är att göra hela svartjobb, och till dessa ta material som är inköpt på företaget. Funkar säkert ganska bra om man inte gör alltför mycket svartjobb samt har en stor materialomsättning i företaget. Det lär inte synas så lätt ifall ca 10% av materialet läcker bort.
Jag (och de flesta andra halvgamla elektriker som driver egen firma) är ju dock totalt ointresserad av svartjobb - fritid är så fruktansvärt mycket mer värdefullt, så det är nog inte heller någon jättestor skatteflykt.
Nej, du har nog inte riktigt förstått.L larsson r skrev:
Kunder är inte intresserade av att få en hitte-på-rabatt på en hitte-på-prislista.
Kunder vill veta vad det kostar och de vill att prisnivån är någotsånär rimlig i jämförelse med de priser som råder på den öppna marknaden.
Det är också fritt att välja sin affärsmodell, och ändra den under årens lopp när omvärlden ändras.L larsson r skrev:
Jag ser till att tjäna pengarna på tid, inte material.
Du får göra som du vill, men vill du slippa dessa diskussioner så är det smart att börja fundera på om materialförsäljningen ska vara ditt levebröd.
Själv har jag sedan länge insett att det är lönlöst att försöka konkurrera med elbutik.se, vilket jag måste göra ifall vinsterna ska komma från materialförsäljning.
Däremot är elbutik.se chanslösa mot mig när det gäller till att kunden får lite el uppskruvat - jag har helt enkelt valt att lägga min affärsmodell så att jag tjänar pengar där jag kan vara konkurrenskraftig.
Men det är som sagt fritt att välja affärsmodell. Ifall du är tillräckligt duktig på materialförsäljning så kan du till sist skippa timpenningen helt, ungefär som ICA-butiker gör. Man betalar ju aldrig timpenning för personalen där.