Tackar, det kan nog behövas (lite lyckönskningar alltså)
Jag har iallafall intalat mig själv att ta ordentligt med bilder nu före, under och efter installation.
Det har hänt allt för många ggr att man står det och tänker, va roligt det hade varit om man tagit en bild INNAN jag drog igång detta...
Så nu ska det bli ändring
Jag har iallafall intalat mig själv att ta ordentligt med bilder nu före, under och efter installation.
Det har hänt allt för många ggr att man står det och tänker, va roligt det hade varit om man tagit en bild INNAN jag drog igång detta...
Så nu ska det bli ändring
HEJ!
Solo Innova 30
30-35cm björkved
Laddomat 21
90 grader i pannan
87 grader i övre laddomattermometer
87 grader i acken
210-220 graders rökgas (en tubulator urtagen)
Solo Innova 30
30-35cm björkved
Laddomat 21
90 grader i pannan
87 grader i övre laddomattermometer
87 grader i acken
210-220 graders rökgas (en tubulator urtagen)
H.äg Smurf
...det kan räcka med en strypventil (istf Pekkas dyra förslag, sorry P ) Hur är det med shunten?
(Du måste förklara mera hur allt ser ut och hänger ihop för att få en bra lösning. Gå till energifirman.com eller novator.se/Forum, där finns folk som gillar att lösa dylika problem. )
...det kan räcka med en strypventil (istf Pekkas dyra förslag, sorry P
) Hur är det med shunten?(Du måste förklara mera hur allt ser ut och hänger ihop för att få en bra lösning. Gå till energifirman.com eller novator.se/Forum, där finns folk som gillar att lösa dylika problem. )
Ska sätta in en automatisk shuntstyrning för att få jämnare temp i huset, men att den gamla diom pannan från 82 inte får ut så mycket effekt går väl inte att göra så mycket åt.. eller?Yondalar skrev:H.äg Smurf
...det kan räcka med en strypventil (istf Pekkas dyra förslag, sorry P
(Du måste förklara mera hur allt ser ut och hänger ihop för att få en bra lösning. Gå till energifirman.com eller novator.se/Forum, där finns folk som gillar att lösa dylika problem. )
Pannan är kopplad till två 500 liters acktankar med ett expansionskärl ovanför.
Jag har ingen laddomat (vad jag vet iallfall) utan det sitter en bara en cirkpump som drar runt vatttnet mellan pannan och tankarna.
Allt är indraget 82 och inget är ändrat sedan dess.
Har skummat en intressant sträng, har eg inget att komma med nu (orkar ej trots att det finns en del att ta på). (Konstigt och kanske är man sektfärgad, men vid en jämförelse med en "köpa VP-sträng" (och det var eg anledningen till att jag tittade in) så kommer här mera råd och erfarenheter och inte idiotförklaringar och hörsägen om förträfflighet)
Gaia - det är "inga" brister med självcirkulation i sig! Allt lull är eg bara till för att försöka efterapa vad det korrekt utförda systemet och självcirk gör. I pannrummet kan "allt" funka i självcirk (om panntillverkarna vill). Att distribuera till radiatorer och golvvärme, där får vi nog acceptera en 100W pump.
Han som levde med strömabrott kan då köra den pumpen på ett bilbatteri i några dagar.
... men att stå emot mässingsnissarna är som att stå emot VP-folket. Undertecknad hävdar, normalt på annat forum och under riktigt namn, (låtbli nämna, tack!), att och hur det kan göras utan dyrt "lull".
... man börjar ju undra hur Överstyrelsen för ekonomiskt försvar ser på strömavbrott och elberoende uppvärmningsanläggningar. ...men det finns ju torrfoder och duntäcken idag, back to nature där också, uppfinningsrikedomen skulle då snarare vara glykol så att allting inte fryser sönder vid elavbrott när lede Fi slängt en dynamitgubbe i ett ställverk någonstans.
Gaia - det är "inga" brister med självcirkulation i sig! Allt lull är eg bara till för att försöka efterapa vad det korrekt utförda systemet och självcirk gör. I pannrummet kan "allt" funka i självcirk (om panntillverkarna vill). Att distribuera till radiatorer och golvvärme, där får vi nog acceptera en 100W pump.
Han som levde med strömabrott kan då köra den pumpen på ett bilbatteri i några dagar.
... men att stå emot mässingsnissarna är som att stå emot VP-folket. Undertecknad hävdar, normalt på annat forum och under riktigt namn, (låtbli nämna, tack!), att och hur det kan göras utan dyrt "lull".
... man börjar ju undra hur Överstyrelsen för ekonomiskt försvar ser på strömavbrott och elberoende uppvärmningsanläggningar. ...men det finns ju torrfoder och duntäcken idag, back to nature där också, uppfinningsrikedomen skulle då snarare vara glykol så att allting inte fryser sönder vid elavbrott när lede Fi slängt en dynamitgubbe i ett ställverk någonstans.
Såg några intressanta ämnen - och tycker, (dvs vill få igång ännu mera diskussioner)
Re max laddtemp i acken - det kokar inte förrän vid 110 C (1,6 bar absolut tryck, ca 6 mvp = 113,30 C) . ...och jag tycker att alltför många kör på för låg max acktemp, dvs dåligt systemutnyttjande. Tyvärr är det ibland just tekniken som gör att det blir så, men det finns förslag här hur göra. Fördelarna (kända för flesta här men) att gå upp till större deltaT ger i praktiken "större" ack för samma peng, färre eldningar, start och stopp osv, bättre ekonomi o miljö.
Re EXP: ett öppet exp håller "konstant" tryck i systemet. Det har en liten poäng. Tryck och tempvariationer "sliter" och läckande kopplingar är inte kul. I ett slutet exp varierar trycket nämnvärt.
... och att räkna riktigt exakt på öppen exp volymen är inte så svårt. (Kanske gjort redan, men såg ej) Lite svårare är var sätter man max och min temp? Max kan ju sägas vara kokpunkten men innan dess är det bubblor på pannväggar och om det väl kokar (vilket det gör sällan) så behöver vi inte kanske inte ha hänslen för det. Mintemp - tja svårt att komma under 30-40 C medeltemp på den stora vattenmassan vid "vanliga" driftavbrott. Och radiatorkretsens mindre volym och mindre dT påverkar volymen mindre. Alltså säg 30 - 100 C på all volym. Att räkna på att olika delar av systemet har olika nivå/tryck är bara decimaler långt ut i högra kanten.
Alltså blir det vid öppet exp, 1,6 bar statiskt tryck, delta volymitet = {100C} 0,001043 - {30 C} 0,001004 => 3,9% som skall tas om hand vid den högre tempen, eller varje 1000 liter vatten kräver således ca 40 ltr expvolym. Dessutom sväller acken lite och tar en del av volymen.
Nu blir den slutliga volymen på själva expburken lite större ty den volym man får när man räknar beaktar inte det tomrum som krävs upptill i exp för kokskyddet, eller den ev oljefilm man har på vattenytan. Men å andra sidan har man klantat till det så att det kokar (allt vatten blivit 100 C eller så) så kan det vara ok att fylla på lite.
att räkna på slutna är lite bökigare och känsligare. Jag hänvisar till program som finns. Det känsliga, förutom att sätta max o mintemp är bl.a att säkventilen måste funka som utsatt. ..men nu var vi utanför pannsträngen, sorry.
Re max laddtemp i acken - det kokar inte förrän vid 110 C (1,6 bar absolut tryck, ca 6 mvp = 113,30 C) . ...och jag tycker att alltför många kör på för låg max acktemp, dvs dåligt systemutnyttjande. Tyvärr är det ibland just tekniken som gör att det blir så, men det finns förslag här hur göra. Fördelarna (kända för flesta här men) att gå upp till större deltaT ger i praktiken "större" ack för samma peng, färre eldningar, start och stopp osv, bättre ekonomi o miljö.
Re EXP: ett öppet exp håller "konstant" tryck i systemet. Det har en liten poäng. Tryck och tempvariationer "sliter" och läckande kopplingar är inte kul. I ett slutet exp varierar trycket nämnvärt.
... och att räkna riktigt exakt på öppen exp volymen är inte så svårt. (Kanske gjort redan, men såg ej) Lite svårare är var sätter man max och min temp? Max kan ju sägas vara kokpunkten men innan dess är det bubblor på pannväggar och om det väl kokar (vilket det gör sällan) så behöver vi inte kanske inte ha hänslen för det. Mintemp - tja svårt att komma under 30-40 C medeltemp på den stora vattenmassan vid "vanliga" driftavbrott. Och radiatorkretsens mindre volym och mindre dT påverkar volymen mindre. Alltså säg 30 - 100 C på all volym. Att räkna på att olika delar av systemet har olika nivå/tryck är bara decimaler långt ut i högra kanten.
Alltså blir det vid öppet exp, 1,6 bar statiskt tryck, delta volymitet = {100C} 0,001043 - {30 C} 0,001004 => 3,9% som skall tas om hand vid den högre tempen, eller varje 1000 liter vatten kräver således ca 40 ltr expvolym. Dessutom sväller acken lite och tar en del av volymen.
Nu blir den slutliga volymen på själva expburken lite större ty den volym man får när man räknar beaktar inte det tomrum som krävs upptill i exp för kokskyddet, eller den ev oljefilm man har på vattenytan. Men å andra sidan har man klantat till det så att det kokar (allt vatten blivit 100 C eller så) så kan det vara ok att fylla på lite.
att räkna på slutna är lite bökigare och känsligare. Jag hänvisar till program som finns. Det känsliga, förutom att sätta max o mintemp är bl.a att säkventilen måste funka som utsatt. ..men nu var vi utanför pannsträngen, sorry.
Yondalar, du slår huvet på spiken gång på gång. Inte flyter du från ämnet i den här tråden. Den har behandlat så mycket olika saker så den borde ha varit minst fyra-fem separata trådar. Du har helt rätt i resonemanget om mässing och öppen expansion, men inte tycker jag att man kan jämföra de som har laddomat med värmepumpare?
Jag har laddkoppel, flera små tankar och sluten expansion, så i min installation finns en hel del mässing. Men det innebär inte att jag inte inser nackdelarna med det, men det vet du ju också.
Sluten expansion är definitivt en nödlösning. Det är troligen den första detaljen som jag kommer att åtgärda i mitt system så att jag kan sätta en avstängning på kylslingan. Nummer två blir att öka ackvolymen och/eller lyfta upp tekniktanken så att den sitter så nära taket som möjligt. Då kommer den att fungera lite som Degermans externa varmvattenberedare. Laddkopplet låter jag nog vara som det är eftersom det redan sitter där och fungerar bra.
Trots bristerna i mitt system (sluten expansion, liten ackvolym delat på tre tankar och laddkoppel med standard 35-rör) så fungerar det väldigt bra.
Jag tror att en orsak till att främst laddkoppel är populära, tom dominerande, kan vara att det är lätt att koppla. Följer man rekommendationerna som finns i instruktionerna så fungerar det. Om man ska dra grova rör och lita på självcirkulation så krävs det att man tänker till lite. Det är också jobbigare och svårare att dra grova blåa rör än 35-rör av koppar.
Jag gillar självcirkulation skarpt och litar ju på det för fördelningen av värme mellan mina tankar. Det fungerar faktiskt mycket bra trots mina 35-rör, men det hade nog varit ännu bättre med tvåtums blårör. Eller ännu hellre en enda tank.
I min kåk funkar faktiskt självcirkulationen för radiatorerna också. Vi har kört en halv vinter utan att cirkulationspumpen gick mer än några få dagar. (Det berodde på en korkad koppling med oljebrännare och cirkpump på samma brytare. En lång historia.) Jag har testat även efter att vedpanna och ackar blev installerade och det funkar rätt bra om jag kopplar ur shuntstyrningen. Den blir lite spattig om cirkulationspumpen är avstängd, men det kan man kanske trixa till om man vill.
Jag vill också nämna att tankarna/tanken läcker mer värme ju högre tempen på vattnet är. Skillnaden mellan ackvattnets och den omviande luftens temp blir större och då läcker det mer. På vintern spelar det oftast ingen roll om acken står där det ska värmas upp, men på sommaren kan det vara idé att inte elda upp så höga temperaturer. Tillräcklig ackvolym är att föredra, men mer ack ger ju också större förluster så det är väl en balansgång om man ska jaga verkningsgradsdecimaler.
Tidigare har det varit rätt vilda diskussioner och idébollande i den här tråden. En och annan vild idé om seriekopplingar och annat har dryftats, men jag tror att det var rätt sansade slutsatser som kom fram till slut. Personligen gillar jag att klura på olika systemlösningar och hur de kan tänkas fungera i praktiken.
De erfarenheter jag har gjort är dock det att naturens krafter är starka. Det är faktiskt rätt intressant att se hur termometrarna rör sig i mina tre tankar när duschen är igång. Jag har t o m jagat runt och känt på rören för att känna åt vilket håll vattnet far... Nördigt värre. :
Jaha, detta var ytterligare ett svamligt inlägg som egentligen inte tillför ett smack. Grattis ni som har orkat läsa ända hit.
Inte flyter du från ämnet i den här tråden. Den har behandlat så mycket olika saker så den borde ha varit minst fyra-fem separata trådar. Du har helt rätt i resonemanget om mässing och öppen expansion, men inte tycker jag att man kan jämföra de som har laddomat med värmepumpare? Jag har laddkoppel, flera små tankar och sluten expansion, så i min installation finns en hel del mässing. Men det innebär inte att jag inte inser nackdelarna med det, men det vet du ju också.
Sluten expansion är definitivt en nödlösning. Det är troligen den första detaljen som jag kommer att åtgärda i mitt system så att jag kan sätta en avstängning på kylslingan. Nummer två blir att öka ackvolymen och/eller lyfta upp tekniktanken så att den sitter så nära taket som möjligt. Då kommer den att fungera lite som Degermans externa varmvattenberedare. Laddkopplet låter jag nog vara som det är eftersom det redan sitter där och fungerar bra.
Trots bristerna i mitt system (sluten expansion, liten ackvolym delat på tre tankar och laddkoppel med standard 35-rör) så fungerar det väldigt bra.
Jag tror att en orsak till att främst laddkoppel är populära, tom dominerande, kan vara att det är lätt att koppla. Följer man rekommendationerna som finns i instruktionerna så fungerar det. Om man ska dra grova rör och lita på självcirkulation så krävs det att man tänker till lite. Det är också jobbigare och svårare att dra grova blåa rör än 35-rör av koppar.
Jag gillar självcirkulation skarpt och litar ju på det för fördelningen av värme mellan mina tankar. Det fungerar faktiskt mycket bra trots mina 35-rör, men det hade nog varit ännu bättre med tvåtums blårör. Eller ännu hellre en enda tank.
I min kåk funkar faktiskt självcirkulationen för radiatorerna också. Vi har kört en halv vinter utan att cirkulationspumpen gick mer än några få dagar. (Det berodde på en korkad koppling med oljebrännare och cirkpump på samma brytare. En lång historia.) Jag har testat även efter att vedpanna och ackar blev installerade och det funkar rätt bra om jag kopplar ur shuntstyrningen. Den blir lite spattig om cirkulationspumpen är avstängd, men det kan man kanske trixa till om man vill.
Jag vill också nämna att tankarna/tanken läcker mer värme ju högre tempen på vattnet är. Skillnaden mellan ackvattnets och den omviande luftens temp blir större och då läcker det mer. På vintern spelar det oftast ingen roll om acken står där det ska värmas upp, men på sommaren kan det vara idé att inte elda upp så höga temperaturer. Tillräcklig ackvolym är att föredra, men mer ack ger ju också större förluster så det är väl en balansgång om man ska jaga verkningsgradsdecimaler.
Tidigare har det varit rätt vilda diskussioner och idébollande i den här tråden. En och annan vild idé om seriekopplingar och annat har dryftats, men jag tror att det var rätt sansade slutsatser som kom fram till slut. Personligen gillar jag att klura på olika systemlösningar och hur de kan tänkas fungera i praktiken.
De erfarenheter jag har gjort är dock det att naturens krafter är starka. Det är faktiskt rätt intressant att se hur termometrarna rör sig i mina tre tankar när duschen är igång. Jag har t o m jagat runt och känt på rören för att känna åt vilket håll vattnet far... Nördigt värre. :
Jaha, detta var ytterligare ett svamligt inlägg som egentligen inte tillför ett smack. Grattis ni som har orkat läsa ända hit.
Har kollat ordentligt nu och det är bara en cirkpump mellan kombipannan och tankarna..H.äg Smurf skrev:
Vad tjänar jag messt på.. Att sätta in en laddomat eller sätta in en automatisk shuntstyrning?
Laddomaten går på nästan 5000 och shuntstyrningen på 3000, så jag har nog inte råd med båda på en gång.
Smurf, du skriver att du måste lägga in fullt tre gånger för att få upp tempen i tankarna. Det är nog inte så konstigt om du har en gammal kombipanna, för vedmagasinet är väl inte så stort i en sån? Det kommer du inte åt med en laddomat.
Jag gissar att det är kopplat så här nu: Du har vvb och shunt på pannan. Till det är det två ackar kopplade med en vanlig cirkulationspump. Om det stämmer så har du rätt hög fart på vattnet mellan tankar och panna och det snurrar runt hela tiden. Man skulle kunna säga att pannans volym är ökad med 1000 liter och du har ett spann mellan ungefär 60 och 95 grader mellan eldningarna. Då har du drygt 1000 liter vatten som kan ta emot 35 grader för att lagra värme.
Med en laddomat 4010, eller vad den heter så kan du kanske utöka det med kanske 15 grader till. Eftersom du inte kan återanvända den när du byter till en riktig vedpanna och ändå inte kan utnyttja hela lagringskapaciteten i dina 1000 liter med ett vedinlägg, så skulle jag vilja påstå att det är pengar i sjön.
Om du vill göra något förhållandevis billigt för att förbättra i väntan på byte så skulle jag rekommendera följande: Isolera rören om det inte är gjort redan och installera en automatisk shuntstyrning. Det kan kanske vara en värt besväret att montera en strypventil på slingan mellan pannan och ackarna för att få ner hastigheten på ackarna. Sätt dit en termostat som styr cirkulationspumpen så att den inte startar förrän panntempen är uppe i 80 grader.
Jag gissar att det är kopplat så här nu: Du har vvb och shunt på pannan. Till det är det två ackar kopplade med en vanlig cirkulationspump. Om det stämmer så har du rätt hög fart på vattnet mellan tankar och panna och det snurrar runt hela tiden. Man skulle kunna säga att pannans volym är ökad med 1000 liter och du har ett spann mellan ungefär 60 och 95 grader mellan eldningarna. Då har du drygt 1000 liter vatten som kan ta emot 35 grader för att lagra värme.
Med en laddomat 4010, eller vad den heter så kan du kanske utöka det med kanske 15 grader till. Eftersom du inte kan återanvända den när du byter till en riktig vedpanna och ändå inte kan utnyttja hela lagringskapaciteten i dina 1000 liter med ett vedinlägg, så skulle jag vilja påstå att det är pengar i sjön.
Om du vill göra något förhållandevis billigt för att förbättra i väntan på byte så skulle jag rekommendera följande: Isolera rören om det inte är gjort redan och installera en automatisk shuntstyrning. Det kan kanske vara en värt besväret att montera en strypventil på slingan mellan pannan och ackarna för att få ner hastigheten på ackarna. Sätt dit en termostat som styr cirkulationspumpen så att den inte startar förrän panntempen är uppe i 80 grader.
Sveno:
(Glömde Det jag tänkte på re VP/laddomat var marknadsföringssättet, kanske dåligt ex, ja, men jag vill ju se självcirkulation
...och för små pannor med bra takhöjder så börjar jag bli benägen att tro att Cu 35 räcker. Men säga det till någon och det blir för klent, ja då har man skitit i det blå skåpet. Men det går ju att räkna på sånt. Har för mig att det beskrivs utförligt i Tekno´s handböcker.
....kul att få medhåll att det kostar att jävlas med naturkrafterna.
(Glömde
Det jag tänkte på re VP/laddomat var marknadsföringssättet, kanske dåligt ex, ja, men jag vill ju se självcirkulation...och för små pannor med bra takhöjder så börjar jag bli benägen att tro att Cu 35 räcker. Men säga det till någon och det blir för klent, ja då har man skitit i det blå skåpet. Men det går ju att räkna på sånt. Har för mig att det beskrivs utförligt i Tekno´s handböcker.
....kul att få medhåll att det kostar att jävlas med naturkrafterna.
Lägg i mer ved. Det måste väl vara det enklaste sättet. Laddningen i mitt system går liksom i två steg. först får jag 80 grader rakt igenom och i andra fasen så höjs tempen upp runt 90 grader. Sen sätter den jeddra SYR-ventilen stopp för mer värme. Öppen expansion vore fint...Hansson28 skrev:
Tja, det beror väl på hur mycket värme du vill ska läcka. På sommaren är det ren förlust med värmeläckage från tankar och rör. Börja med laddkretsen. Det kan göra nån grad i tankarna.