Självklart inte, någon måtta på jämförelserna får det lov att vara.roke skrev:
I en kall bil (motor) finns massvis med friktion som minskar med stigande temp,
just förbränningen i en modern bilmotor är nog i det närmaste perfekt även från start.
När panna är kall är väl vattnet ca 30-40*?
När pannan är varm är vattnet 80-90*
Diffen är 40-50*, jag tror inte miljövärdena blir så på verkade om dom heta rökgaserna slår mot en plåt som är 40 eller 90*.
Framför allt inte under 10 minuters tid.
Det förutsätter ju naturligtvis att lågan är färdig förbrännd innan den slår mot plåtytan.
Enda fördelen jag ser med lite vatten är väl att laddningen till tanken kan starta tidigare,
har man återvinningskoppel kommer även "restvärmen" till användning.
Redigerat:
Förbränningsprocessen, som alla säkert är medvetna om, ser i dessa pannor lite annorlunda ut än i gamla vedpannor. Först måste gengas bildas och det är just då den rätta arbetstemperatur behövs som mest. Ligger vattens temperatur i pannan under 70 grader så kyler den så pass mycket att gengas bildningen blir inte korrekt vilket minskar pannans verkningsgrad.
Att pannan har ett styrsystem gör inte så mycket om man har dimensionerad sina tankar rätt,då brinner den hela tiden tills bränslet är slut. Har man inte gjort det då har man mycket stor nytta av det.
På Blocket kostar en Orlan med sugande fläkt 30744 kr för 23 kW och 34859 för 33 kW.
Att pannan har ett styrsystem gör inte så mycket om man har dimensionerad sina tankar rätt,då brinner den hela tiden tills bränslet är slut. Har man inte gjort det då har man mycket stor nytta av det.
På Blocket kostar en Orlan med sugande fläkt 30744 kr för 23 kW och 34859 för 33 kW.
Länken var ju bra och belyste varför vatteninnehållet är viktigt. Blandannat stod ju följande:-MH- skrev:
Ex. Panna A innehåller 50 liter vatten och 20 kg keramik. Uppstartningenergin för att
varmelda pannan blir c:a 9,5 kWh (3,5 (vatten) + 6,0 (keramik) = 9,5 kWh). Panna B
innehåller 150 liter vatten och 60 kg keramik. Här blir uppstratsenergin ungefär (10,5
(vatten) + 18 (keramik) = 28,5 kWh
Om panneffekten är c:a 30 kW gör detta att panna A 20 minuter efter uppstart är driftsatt
och laddar ackumulatortanken medan panna B behöver nästan en hel timmas uppstart.
Om båda pannorna har samma pannverkningsgrad säg 80% - blir ändå skillnaden i
systemverkningsgrad betydande.
Om man i båda fallen tillför ett vedinlägg på 150 kWh så ger pannverkningsgraden 120
kWh energiproduktion. Om panna A sedan "offrar" 9,5 kWh ytterligare på energi som
aldrig kan utnyttjas i värmesystemet blir systemverkningsgraden (120- 9,5) / 150 = 73,7
%, medan panna B får systemverkningsgraden (120- 28) / 150 = 61,3 %. En skillnad på
mer än 12 procentenheter trots att det i pannverkningsgraden ser ut som pannorna är
helt likvärdiga..
I en modern panna sker inte gengas tillverkningen mot en vattenmantlad yta.Liber skrev:
Sen kan man ju diskutera skillnader på olika "moderna" pannor också.
? Nej? Då är det naturligtvis ingen idé att fortsätta diskutera.-MH- skrev:
Bara en sista fråga.
Om vi föreställer oss två st skorstenar. Den ena skorstenen eldas det i (efter konstens alla regler).
I den andra skorstenen eldas det överhuvudtaget aldrig.
Du menar alltså, med ditt nejsvar, att det inte är någon skillnad i miljöpåverkan mellan de båda skorstenarna?
Redigerat:
Ja, enligt mitt sätt att se på saken överväger fördelarna med sparsam vattenvolym i pannan nackdelarna på flera olika sätt. Inte bara miljömässigt.knekten skrev:Helt korrekt! panna A "vinner". 12% skillnad,på 25år blir det rätt så mycket ved man slipper hugga o uppbearbeta.det kan bara belasta miljö positivt?
Du utgår från att dessa 12% försvinner upp genom skorstenen(?), vilket definitivt inte är fallet, speciellt i en lambdapanna som STÄNGER spjällen efter eldning.knekten skrev:Helt korrekt! panna A "vinner". 12% skillnad,på 25år blir det rätt så mycket ved man slipper hugga o uppbearbeta.det kan bara belasta miljö positivt?
För övrigt har du fortfarande INTE presenterat vad orlanpannan har för ved/vatten/keramik volym eller ens var du fått tag på den informationen.
Du skulle kanske koncentrera dig mer på att svar på det än att svamla vidare om hur lambdapannor är meningslösa och hur 12% av energin bara försvinner helt spårlöst och att Orlanpannan är superbäst?
Sen kan man ju fundera på hur man definierar "bra för miljön"... vilken miljö?
Klimatet, miljön med tanke på utsläpp av diverse oönskade ämnen, närmiljön med avseende på luftkvalitet och människors hälsa...?
En och samma företeelse (i detta fallet vedeldning) kan ju vara både bra och dåligt för "miljön" beroende på vad man lägger in i sin definition.
Klimatet, miljön med tanke på utsläpp av diverse oönskade ämnen, närmiljön med avseende på luftkvalitet och människors hälsa...?
En och samma företeelse (i detta fallet vedeldning) kan ju vara både bra och dåligt för "miljön" beroende på vad man lägger in i sin definition.