60 265 läst ·
973 svar
60k läst
973 svar
Negativt elpris
Nej, det är inte orealistiskt. Men händer inte i en handvändning, medför en märkbar kostnad och resulterar i ett mer komplext system med fler felfall.
Är det inte en del i att leverera tjänster, att man får bygga ut sitt nät för att hantera mer/högre nyttjande alternativt begränsa saker innan det blir skadligt?M Martin Lundmark skrev:
De vinster som elnäten gör, ska inte det gå till utbyggnad? Eller är målet att bara underhålla?
Hej xLnTX xLnT skrev:
Hur kopplar du det till att det ät spänningsfallet som begränsar?
Ja det fanns det, då du skrev tidigare:M Martin Lundmark skrev:
"Konsekvensen med bla ökad spänningsvariation möter vi med effektavgifter för att hålla nere framtida kostnadsökningar för kostsam ombyggnad av redan byggda elnät."
Ingår det inte i elnätsföretagets ansvar att se till så att deras elnät kan nyttjas säkert och inom de toleranser dom själva satt upp?
Har man inte vetat hur sin infrastruktur kommer bete sig och vilka problem som eventuellt kommer uppstå med tiden?
Om man gjort det, varför har man då anslutit fler producenter?
Om det nu verkligen är ett problem med att dom inte klarar hålla spänningen inom de toleranser dom satt upp, då ligger väl ansvaret på elnätsföretaget att se till så det blir så?
Grövre kablar skulle väl hjälpa situationen?
xLnTX xLnT skrev:Ja det var det, då du skrev tidigare:
"Konsekvensen med bla ökad spänningsvariation möter vi med effektavgifter för att hålla nere framtida kostnadsökningar för kostsam ombyggnad av redan byggda elnät."
Ingår det inte i elnätsföretagets ansvar att se till så att deras elnät kan nyttjas säkert och inom de toleranser dom själva satt upp?
Har man inte vetat hur sin infrastruktur kommer bete sig och vilka problem som eventuellt kommer uppstå med tiden?
Om det nu verkligen är ett problem med att dom inte klarar hålla spänningen inom de toleranser dom satt upp, då ligger väl ansvaret på elnätsföretaget att se till så det blir så?
Grövre kablar skulle väl hjälpa situationen?
Fysikens lagar sätter ofta begränsnningar.
Man kan naturligtvis lägga grövre kablar men när man kommer upp till 240 mm2 (som kommer till mitt kabelskåp i gatan) så blir nästa dimension ganska otympligt.
Dessutom så är det nog så mycket spänningsfall i transformatorerna (där det induktiva spänningsfallet dominerar).
Det verkar ju inte vara ett stort problem (än), för då hade väl elnätsbolagen debiterat den där effekttaxan för export, vilket ingen gjort än.M Martin Lundmark skrev:xLnT
Fysikens lagar sätter ofta begränsnningar.
Man kan naturligtvis lägga grövre kablar men när man kommer upp till 240 mm2 (som kommer till mitt kabelskåp i gatan) så blir nästa dimension ganska otympligt.
Dessutom så är det nog så mycket spänningsfall i transformatorerna (där det induktiva spänningsfallet dominerar).
Men man har valt att införa avgiften för import.
Varför är det så tror du?
Och då gissar jag att denna reglertransformator bara mäter strömmen och inte kan avgöra effektflödesriktning (för det kan man inte avgöra bara genom att mäta enbart på strömmen utan måste ha en konstruktion liknande som de gamla elmekaniska energimätarna där man jämför med fasläget mot spänningen i varje tid och där kryssprodukten mellan magnetfälten mellan strömspolen och spänningspolen bestämde momentet och riktningen på rotationen av aluminumskivan, där skivan roterar baklänges när man exportera energi uppåt i distrubitionen - eller en digital motsvarighet idag.M Martin Lundmark skrev:
Då inser man problemet att en en stor nettoproduktion av effekt uppåt och som inte förbrukas lokalt inom området transformatorn försörjer, så tolkar strömtransformatorn som att strömmen ökade för att en massa element slogs på som en kall januarinatt och höjer utspänningen via dess lindningsomkopplare för att kompensera för den tänkta ledningsförlusten till abonenterna med den högre strömmen, solcellskonverterarna får för hög spänning, dels för att ankommande spänningen sätts högre som speglar strömmen men också lite spänning ytterligare för att övervinna ledningsmotstånden för aktuella strömmen skall mata omvänd riktning mot trafon mot vad en förbrukare gör och vid mycket solproduktion och överskott av el som inte förbrukas lokalt så trippar på överspänningskyddet och ingen effekt levereras plötsligt och om det slår av och på för ofta kan också innebära att det rör hela tiden på lindningsomkopplarna fram och tillbaka och de slits ut i förtid om det är av mekanisk typ (en spekulation, har inte koll på hur det fungerar).
Visst det kan byggas om - men kostnaden för det skall ju inte drabba förbrukarna som enbart köper energin utan bekostas enbart av producenter som vill exportera energi - för exporterar man inte energi så behövs ingen ombyggnad, så enkelt är det.
Och jag gissar att den är typen av ombyggnad inte är billig och som enbart köpare av energi också helt obehövlig då existerande system gör redan sitt jobb och betald via anslutningsavgift och abonnemang..
Redigerat:
Merparten av distributionstrafos kan väl inte "on-the-fly" ändra spänningen, det ställs väl in strömlöst utifrån lokala parametrar?X xxargs skrev:Och då gissar jag att denna reglertransformator bara mäter strömmen och inte kan avgöra effektflödesriktning (för det kan man inte avgöra bara genom att mäta enbart på strömmen utan måste ha en konstruktion liknande som de gamla elmekaniska energimätarna där man jämför med fasläget mot spänningen i varje tid och där kryssprodukten mellan magnetfälten mellan strömspolen och spänningspolen bestämde momentet och riktningen på rotationen av aluminumskivan, där skivan roterar baklänges när man exportera energi uppåt i distrubitionen - eller en digital motsvarighet idag.
Då inser man problemet att en en stor nettoproduktion av effekt uppåt och som inte förbrukas lokalt inom området transformatorn försörjer, så tolkar strömtransformatorn som att strömmen ökade för att en massa element slogs på som en kall januarinatt och höjer utspänningen via dess lindningsomkopplare för att kompensera för den tänkta ledningsförlusten till abonenterna med den högre strömmen, solcellskonverterarna får för hög spänning, dels för att ankommande spänningen sätts högre som speglar strömmen men också lite spänning ytterliggare för att övervinna ledningsmotstånden för aktuella strömmen skall mata omvänd riktning mot trafon mot vad en förbrukare gör och och vid mycket solproduktion och överskott av el som inte förbrukas lokalt så trippar på överspänningskyddet och ingen effekt levereras plötsligt och om det slår av och på för ofta kan också innebära att det rör hela tiden på lindningsomkopplarna fram och tillbaka och de slits ut i förtid om det är av mekanisk typ (en spekulation, har inte koll på hur det fungerar).
Visst det kan byggas om - men konstnaden för det skall ju inte drabba förbrukarna som enbart köper energin utan bekostas enbart av producenter som vill exportera energi - för exporterar man inte energi så behövs ingen ombyggnad, så enkelt är det.
Och jag gissar att den är typen av ombyggnad inte är billig och som enbart köpare av energi också helt obehövlig då existerande system gör redan sitt jobb och betald via anslutningsavgift och abonnemang..
D Daniel 109 skrev:
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Precis som ellagen också stipulerar:
I Ellagen 4 kap. 37§ och 38§ finns bestämmelser om avgift för anslutning och överföring. Reglerna säger att den som producerar el (i en mindre produktionsanläggning) som kan matas in på elnätet med en effekt om högst 43,5 kilowatt inte ska betala någon avgift för inmatningen.
Redigerat:
Hej xLnTX xLnT skrev:
Korrekt
I min förenklade framställning i inlägg #928 hoppade jag över den problematiken som gör att det är många villor som samtidigt regleras med en enda reglertransformator.
För drygt 30 år sedan på ABB Corporate research hade jag uppdraget att modifiera en spänningreglering till 16 2/3 Hz för en tyristorbaserad linningskopplare för järnvägstrafik. Den beskrevs då som en kostsam lösning, och jag har faktiskt inte mött den lösningen sen dess.
Det skulle bli väldigt kostsamt att införa reglertransformatorer på nivån som matar villorna. Dessutom, eftersom strömmen är högre där än vid nuvarande reglernivå, så är rimligen slitaget och underhållskostnaden betydligt högre.
