Jag har direktel och LVP. Värme och varmvatten tar ca 11 MW per år. Solceller ger mig 13 MW. En investering i BVP för 2,5 ggr priset för solceller måste då innebära en besparing på 32,5 MW, eller? Naturligtvis kan man inte räkna så, men även om BVP skulle ge 80% besparing så är det ändå bara drygt 8MW/år. Tänker jag fel?Anna_H skrev:
Förbrukning i hus med LLVP uppvärmning (samt elpris över året):
Värdet av egenförbrukning skulle bli lågt (även om man senaste 2 åren fått bra betalt för såld el):
Har man luftvärmepump ger bergvärmepump ingen besparing alls, värmepump som värmepump. Det ger bara en hög installationskostnad eftersom man måste sätta in vattenburet system istället för elradiatorerna. Som sagt.lilytwig skrev:
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 177 inlägg
För att vi har ett elsystem som måste hantera viss baslast såväl som topplast. Båda dessa bidrar till producenternas lönsamhet.
Om vi då subventionerar elproduktion som bara finns vid baslasten så att den blir billigare än den som även kan leverera vid topplasten så får vi totalt sett en överkapacitet där den subventionerade produktionen blir lönsam genom sin subvention medan den övriga produktionen bara kan bli lönsam genom att priserna vid topplasten går upp.
Det innebär att viss efterfrågan kommer prisas ut vid topplast, eller att vi betalar för mer kapacitet än vi behöver.
Om överkapaciteten är fossilkraft är de flesta av oss nöjda med att den prisas ut så att så lite som möjligt av den används. Om den istället är kärnkraft är vissa av oss irriterade att den gjorts olönsam genom straffbeskattning och subventioner av andra kraftslag som plockar russinen ur kakan. I synnerhet då konsekvensen blir att met fossilkraft behövs i systemet som helhet för att någon ska få känna sig god och sätta upp bidragsfinansierade solceller på taket.
Redigerat:
Nej för vi talar om investering idag och då är det kommande räntor som gäller. Du får ta höjd för att räntan går från 2% till 5% när du lägger om lånen.useless skrev:
Givetvis om du band på tio år förra vintern var räntan lägre men skall du låna upp nya pengar idag för solceller är det dagens ränta som gäller oavsett vad du har i övrigt.
Kanske för att elen är dyrast på vintern och det är då man behöver den mest. El som produceras på sommaren får man billigt, men man får också dåligt betalt för den då… så 1000 kWh som produceras på sommaren kan man kanske få 300 kWh för på vintern…
För egen konsumtion är det för de flesta meningslöst att ha solceller. Mina elräkningar ligger på runt en femhundring i månaden för köpt el under sommaren. Hade solceller producerat el på vintern hade det varit en helt annan sak.
Då hade kanske även jag skaffat solceller trots att de förfular huset. 😊
Redigerat:
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 177 inlägg
En kalkylränta över tio år kan naturligtvis sättas med tron att räntan går ner igen. SEB ger exempelvis 3,71 % idag, oförhandlat och utan ränteavdrag.
På vår/höst är LLVP bra då den behöver flytta energi från 10 grader till 22 grader.
Bergvärme är bättre (ger bättre COP) på vintern då den kan flytta energin från 4grader (när LLVP behöver flytta den från -10)
Bergvärme ger dessutom bättre komfort. Jämnare temperatur och lägre ljud.
Det är skillnad på värdet för dig på sommaren, värdet för elmarknaden och värdet för samhället. Man vill ha flexibla energikällor som kan leverera "on demand" med låga fasta kostnader och relativt låga rörliga kostnader (vattenkraft, gas när priset är på lägre nivåer osv). Alla energislag som inte kan leverera "on demand" skapar problem för energisystemet då priserna blir mycket mer slagiga. Slagigheten på Europa-nivå är ändå rätt låg tack vara gas/kol/olja, men iom att dessa skall tas bort så har vi ett stort problem. Vår (och Norges) vattenkraft räcker inte till för att lösa detta problem.
Utifrån detta så skapar alltså solenergi nya problem i nätet. Så länge den ersätter kolbaserad energi så är den bra, men utan alternativ reglerenergi så ligger vi sämre till. Tråkigt nog så är den även ett problem för baskraften då den gör förutsättningarna för exempelvis kärnkraft mycket sämre. Kärnkraften har relativt höga fasta kostnader och låg produktionskostnad, det innebär att den kostar även på sommaren då solenergin dock har ännu lägre rörliga kostnader, dessutom så är förutsättningarna olika över dygnet också. Det innebär att kärnkraften måste tjäna in sina fasta kostnader under en kortare del på året, vilket också ökar slagigheten i produktionen. Och vad som här också är illa är att det gör att det är svårt att få investeringar i kärnkraft då man inte vet om kostnaderna bär sig (pga vindkraft och solenergi).
I praktiken så innebär därför vindenergi och solenergi att vi får ett instabilare elsystem med slagigare prissättning och större beroende av fossil energi på sikt. Den dag lagring av energi till ett vettigt pris är löst så ser det bättre ut, men vi är inte där än och jag ser fortfarande inte någon lösning som håller inom det området om man inte gör stora ingrepp i naturen och börjar pumpa massor av vatten för lagring (vilket iofs till viss del redan sker men i liten skala i sammanhanget). Fusionsenergi kanske blir så billig på sikt att den löser problemet, men även den har väldigt höga investeringskostnader, elen blir dock (kanske) billig då de rörliga kostnaderna antagligen blir väldigt låga.
Hade Sverige och Norge varit isolerat från omvärlden och från miljölagar så hade vi kunnat dra väldigt stor nytta av både vindkraft och solenergi, men nu är det inte på det viset.
Vätgasen till industrin skulle (om den omställningen lyckas ekonomiskt) kunna lösa delar av problemet för oss, men samtidigt driver det upp behovet av energi med uppåt 100% i Sverige. Solenergi är dock fortfarande inte intressant för den industrin då den behöver stabil produktion året om, här hjälper än en gång inte solen till särskilt mycket (även om den till viss del kompenserar för mindre vind på sommaren).
Jag inser inte fullt ut alla sambanden här, det är otroligt komplexa beroenden. Jag är dock övertygad om att jag förstår det bättre än vad våra politiker gör. Men det är nog inte så svårt å andra sidan. Många forskningsrapporter som jag läst i området är förresten också väldigt naiva, andra är bättre. Jag rekommenderar att läsa det material som Energiforsk tar fram, det har generellt en hög nivå. SVK har oftast bra analyser. Bara för att nämna några bra informationskällor.
Slutligen så är solenergi på hustak en dyr produktion av el för samhället (läs gärna Energiforsk analys av detta). Den är lönsam för dig som slutkund enbart för att den subventioneras av staten. Jag har full förståelse för att många vill installera solpaneler av olika skäl, men det innebär inte att det är så enkelt som att det är bra för miljön. Ytterligare ett exempel på detta är att av de energislag vi har i Sverige idag så tillhör solpaneler de som har mest koldioxidutsläpp i sin livscykel, detta beroende på den koldioxid som användes i (exempelvis) Kina när de producerades. Det är dock en mycket låg andel koldioxid jämfört med det som kommer från fossilenergin i Europa, men då vill det till att det är den energin som utkonkurreras av solpanelerna som hamnar på svenska villatak...
Om du binder ränta på 10 år i dag så är du nog inte så smart. Rörligt eller kort bindningstid är vad vi andra kalkylerar med. Mitt antagande är att snitträntan under 10 år landar på 3,6%. Det kan vara galet så klart. Men om alla räknar med 5% och mer så blir det kanske inte mycket investeringar, och då rasar även börsen!A Anders_Nilsson skrev:
Ditt antagande stöds av proffsens prissättning
Alla initierade är överens om att räntorna börjar vika neråt under Q1, då blir bundna räntor samtidigt (eller tom en stund innan) lägre än 3-månaders.A Anders_Nilsson skrev:
Vad är det du skall höja menar du? Jag förutsätter att man betalar sina solceller med medel man faktiskt har och inte lånar till skiten. Nåt annat har aldrig varit på tal eller aktuellt. Grundfrågan var att Mini-Lavrov @Nissens hävdade att solceller inte ger nån minskad kostnad på lånen och jag visade på att det mycket väl kan ge minskade kostnader på lånen om solcellerna är det som gör att huset kan klassas A Och att @Nissens alltså hade helt fel, ungefär som vanligt alltså). Räkneexemplet var bara ett räkneexempel för de(n) sinnesslöa. Vad det är för ränta är i sammanhanget egalt till en rimlig nivå, det spelar alltså ingen roll om räntan på bolånet är 1%, 3,3%, 5% eller 10%. Man får fortfarande 0,1% rabatt på hela sitt bolån, det gör alltså mer skillnad vilken storlek på bolån.