Fast nu har ju iofs TS skrivit följande: "Tyvärr har vi redan varit i kontakt med fler jurister bl. LRF, Lindahls fastighetsjurist, Glimstedts Arvarätt , Lantmäteriet, Arrendenämnden och några till. Vi har redan lagt ut en ansenlig summa på detta utan att få något positivt svar."sunqan skrev:Inte nödvändigtvis
Det finns ett gåvobrev, och under förutsättning att det godkänns som fångsthandling har fastighetsägaren bara att foga sig i lantmäteriets beslut.
Åtminstone för mig verkar det som att Lantmäteriets jurister redan har svarat på om det du skriver är möjligt eller ej, med ett negativt svar, alltså ett nej.
Minst ett av Lantmäteriets jurister har ju tydligen klargjort att TS önskan ej är genomförbar. På vilket sätt och varför skulle Lantmäteriets övriga avdelningar/anställda gå emot detta eller ha annorlunda syn på saken? De kommer ju att höra sig för med Lantmäteriets jurister de också, och med största sannolikhet få exakt samma svar.
Det har också diskuterats... om man hittar en advokat med god kännedom om den gamla lagstiftningen, kan alltså svaret vara ett annat.Martin_B skrev:
Annars är det nog bara att ignorera kusinen tills dess denne hotar med tvångsinlösen, och då är det nog kusinen som sitter med bevisbördan. Dessutom är det inte kusinen som sätter priset i det läget.
LMs jurister har inte tolkningsföreträde, även de kan ha fel.
Som bekant är det inte samma sak att ha rätt som att få rätt vid en prövning. I oklara mål är skillnaden ofta vilket juridiskt ombud man valt.
Som bekant är det inte samma sak att ha rätt som att få rätt vid en prövning. I oklara mål är skillnaden ofta vilket juridiskt ombud man valt.
Jo så klart LM's jurister kan ha fel. Jag tänker bara på alla jurister TS nämnde. Det var ju ändå rätt många olika. Skulle alla de vara helt ovetande om sådant som vanliga "svenssons" känner till här på forumet? Kan de vara så extremt dåligt utbildade? I så fall är det ju skrämmande och man förlorar totalt förtroendet för jurister.
Och när jag då kombinerar det faktumet, att så många jurister ändå har tittat på ärendet men svarat negativt, med att det har kostat TS en ansenlig summa redan, så undrar, iaf jag personligen, om det verkligen är värt att gå vidare och ödsla ändå mer pengar?
Så klart kan ju alla de jurister TS kontaktat ha fel/vara så okunniga, men frågan är om det rent ekonomiskt kan rättfärdigas att fortsätta spendera pengar på någonting som kanske inte ger så mycket i retur? Det handlar liksom inte om en potentiell vinst om 100 miljoner eller nåt, där man ju skulle vara betydligt mer villig att riskera lite
I vilket fall, så följer jag detta ändå med lite spänning. Hoppas så klart det går bra för TS oavsett vilken lösning man nu kommer fram till.
Och när jag då kombinerar det faktumet, att så många jurister ändå har tittat på ärendet men svarat negativt, med att det har kostat TS en ansenlig summa redan, så undrar, iaf jag personligen, om det verkligen är värt att gå vidare och ödsla ändå mer pengar?
Så klart kan ju alla de jurister TS kontaktat ha fel/vara så okunniga, men frågan är om det rent ekonomiskt kan rättfärdigas att fortsätta spendera pengar på någonting som kanske inte ger så mycket i retur? Det handlar liksom inte om en potentiell vinst om 100 miljoner eller nåt, där man ju skulle vara betydligt mer villig att riskera lite
I vilket fall, så följer jag detta ändå med lite spänning. Hoppas så klart det går bra för TS oavsett vilken lösning man nu kommer fram till.
Jag reagerade också på att flera jurister tittat, utan att se någon väg frammåt. Då är det sannolikt inte mycket lönt att ställa samma fråga till ytterligare jurister.
En väg frammåt kanske då kan vara om man hittar ett sätt att variera frågan, hitta en helt ny infallsvinkel. Det är ju inte säkert att juristerna som tittat på det hitils har den fantasi som kan behövas för att hitta en ny väg in i ärenset.
En väg frammåt kanske då kan vara om man hittar ett sätt att variera frågan, hitta en helt ny infallsvinkel. Det är ju inte säkert att juristerna som tittat på det hitils har den fantasi som kan behövas för att hitta en ny väg in i ärenset.
För mig är det glasklart, det finns ett papper som säger att avstyckning skulle ske vid ägarbyte för 7-8 år sen, detta har inte skett p.g.av vägran från den nye ägaren.
Men jag är inte sakkunnig, det är kanske inte så enkelt.
Men jag är inte sakkunnig, det är kanske inte så enkelt.
Medlem
· Västernorrland
· 2 471 inlägg
Jo, med så många konsulterade experter blir det svårt för oss här att tillföra något bättre.
Som nämndes kan man alltid gå hela vägen och få saken prövad. Att söka om avstyckning och sedan överklaga. Att begära inskrivning av nyttjanderätt och sedan överklaga osv.
Tänk på att även advokater m.fl. bara säljer tjänster som alla andra företagare. Uppdrag som i deras ögon verkar mindre attraktiva att jobba med, eller som har mindre chans till bra utfall kan de som strategiska företagare helt enkelt välja att inte engagera sig i. Detta ärende riskerar nog att hamna i den lådan hos många...
Sen svarar de på vad man frågar om. Om fokus i frågan gällt arv och fastighetsreglering, så kanske aspekter av gåva och nyttjanderätt inte blir fullt övervägda. Ofta kan man tänka någonting som man inte riktigt lyckas kommunicera helt till uppdragstagaren, och då kanske en del av svaret uteblir.
TS - du skriver om att skuld på nästan en miljon skulle uppstå? Hur menar du att detta skulle ske, att ni inte bara skulle förlora det ni har, utan krävas på betalning? På vilka grunder?
Tror du kusinen på något sätt kommer att driva saken aktivt för att få er bort från marken?
Att ni äger huset (byggnaden) borde vara otvistigt, helt oberoende av vad som gäller för marken. Och att markägaren under så lång tid uppenbarligen inte har motsatt sig att det står där det står kommer att vägas in om han t.ex. skulle vända sig till kronofogden för att kräva borttagning. Det är inte givet att all bevisbörda kommer att läggas på er då.
Håller med om rådet att säkra det som går på bästa sätt. Fastna inte i för specifika mål som att avstyckning är det enda som ni kan känna är ok. En inskriven nyttjanderätt kan också vara väldigt stark, även om det känslomässigt skiljer sig från att äga. Man skulle vilja att världen vore rättvis, men tyvärr är det inte alltid så.
Som nämndes kan man alltid gå hela vägen och få saken prövad. Att söka om avstyckning och sedan överklaga. Att begära inskrivning av nyttjanderätt och sedan överklaga osv.
Tänk på att även advokater m.fl. bara säljer tjänster som alla andra företagare. Uppdrag som i deras ögon verkar mindre attraktiva att jobba med, eller som har mindre chans till bra utfall kan de som strategiska företagare helt enkelt välja att inte engagera sig i. Detta ärende riskerar nog att hamna i den lådan hos många...
Sen svarar de på vad man frågar om. Om fokus i frågan gällt arv och fastighetsreglering, så kanske aspekter av gåva och nyttjanderätt inte blir fullt övervägda. Ofta kan man tänka någonting som man inte riktigt lyckas kommunicera helt till uppdragstagaren, och då kanske en del av svaret uteblir.
TS - du skriver om att skuld på nästan en miljon skulle uppstå? Hur menar du att detta skulle ske, att ni inte bara skulle förlora det ni har, utan krävas på betalning? På vilka grunder?
Tror du kusinen på något sätt kommer att driva saken aktivt för att få er bort från marken?
Att ni äger huset (byggnaden) borde vara otvistigt, helt oberoende av vad som gäller för marken. Och att markägaren under så lång tid uppenbarligen inte har motsatt sig att det står där det står kommer att vägas in om han t.ex. skulle vända sig till kronofogden för att kräva borttagning. Det är inte givet att all bevisbörda kommer att läggas på er då.
Skriv också ner berättelsen bakom för att komplettera papperna med helhetshistorien. Så sakligt och objektivt som möjligt. Tänk även på gamla foton, fakturor, utbetalningar osv. som styrker vem det är som har byggt, underhållit och använt huset genom åren. Att skanna mormors fotoalbum e.dyl. kan vara bra. Lista alla arbeten som gjorts och när.
Håller med om rådet att säkra det som går på bästa sätt. Fastna inte i för specifika mål som att avstyckning är det enda som ni kan känna är ok. En inskriven nyttjanderätt kan också vara väldigt stark, även om det känslomässigt skiljer sig från att äga. Man skulle vilja att världen vore rättvis, men tyvärr är det inte alltid så.
Räknenisse skrev:
Min kusin kräver oss på ca 900.000:- för att han skall vara villig att sälja vår tomt till oss!
Så tillkommer avstyckning mm. Då blir det arv min mor fått minus -ca 1 milj.
Medan det min morbror fått blir + ytterligare ca 900.000:-
Omräknat till dagens penningvärde har han betalt ca 300.000:- för gård och hus samt fiskevatten.
Så det skulle ju bli en nätt förtjänst utöver det han redan ärvt/ fått.
Som tur är har vi gamla räkningar samt en hel del kort till bevis för bygget.
Nu provar vi nya vägar och tankesätt. Det som skrivits är väldigt bra vi tänker som ni.
Tragiskt att något som är så uppenbart när man tittar på alla papper vi har skall vara så svårt
att lösa. Någon rättvisa måste det väl finnas i vår lag. Vi fick tomten som Gåva 1959 med villkor
att den skulle styckas av utan kostnad då gården försåldes = bytte ägare. Man kan inte ge tillbaka
en tomt man fått och som man byggt hus på för 55 år sedan.
Den meningen är lite märkligt formulerad. Jag antar att du menar att han gärna vill sälja tomten till er för 900.000kr, alternativt att han begär 900.000 kr för tomten ifall ni vill köpa den.Västanfläkt skrev:
Och inte att han kräver 900.000 kr av er, för att överhuvudtaget vara villig att sälja tomten, för ett sedan satt, ännu okänt belopp. Rätta mig om jag tänker fel.
Och om han nu "kräver" något överhuvudtaget, på vilka grunder kan han göra det? Vad i lagen, i er situation, säger att kusinen har "rätt att kräva"?
Om han nu är så fruktansvärd att han inte det minsta bryr sig om er situation samtidigt som han har all laglig rätt i världen att "återkräva" sin tomt, varför gör han inte bara det och slänger ut er? Vad hindrar honom egentligen?
Jag får inte ihop detta här alls.
Enligt dina inlägg har jag bara kunnat urskilja att jurister svarat negativt på er önskan att få er tomt gratis alternativt ett lägre pris, 150.000kr om jag inte minns fel. Och vad jag minns har du ej skrivit något om att ni försöker få hjälp av jurister för att hindra kusinen från att ta tomten från er eller att hindra honom från att ens kunna kräva något. Och att ni nu tyvärr måste lämna ert hus, tack och hej, utan ersättning.
Så jag antar att det du skriver snarare är en farhåga hos dig/er, än ett reellt hot från kusinen - ett hot som när som helst skulle kunna verkställas med hjälp av lagen.
Ursäkta om jag nu har missat något i tråden, då jag jobbar och reser tamejf*n snart dag och natt numera och är helt slut i skallen, men har gården verkligen sålts än? Jag uppfattar det som att den har gått i arv hela tiden och att kusinen har ärvt den. Därmed har det ju inte skett någon försäljning av gården, utan den har bara gått i arv.
Jag citerar dig: "13/3 kom brodern som övertog gården med ett papper på att tomterna skulle styckas av först efter hans bortgång eller vid försäljning. Han hade inga barn då och var 45 år. Syskonen accepterade det.
Några år senare fick han en son! Denna sonen har ärvt gården och vägrar att stycka av tomterna
så som man tidigare kommit överens."
Gården må ha bytt ägare, men är ej såld, den är ärvd. Å andra sidan skrev du i ditt första inlägg även "efter hans bortgång", vilket ju i så fall skulle betyda att villkoret ej har uppfyllts. Men om det bara står "försäljning" i det villkoret, så som du skev nu i ditt sista inlägg (markerat med fet text härovan), så får ni ju i så fall vänta tills det sker en försäljning och sedan hävda er rätt ifall villkoret om styckning vid försäljning ej har uppfyllts.
Det låter heller inte som något jättekonstigt att avstyckning av tomten skulle ske först vid en försäljning och ej vid arv, då det vid arv ju fortfarande finns kvar inom familjen, och man på den tiden kanske tänkte att man kunde hålla sams och få det att gå ihop. Medan man ju ändå villkorade avstyckningen med försäljning, då gården vid försäljning ju kan komma i andra händer än familjen, varför man också ville säkra familjens medlemmar mot "yttre hot".
Bara en tanke, men så skulle det ju kunna vara och då får ni ju vänta tills gården verkligen säljs.
Jo men den delen som TS "tomt" ligger på är ju fortfarande i släktens ägo och har endast gått vidare genom arv. Måste inte den biten av gården säljas som även rör TS "tomt" för att TS skall kunna kräva en avstyckning, enligt de gamla villkoren?sunqan skrev:
Jovisst, men har det någon praktiskt betydelse för TS egentligen? Det viktigaste för TS är att hans del av tomten, dvs det han har blivit "lovad", inte säljs till andra. Eller att han åtminstone efter en försäljning kan kräva avstyckning.mexitegel skrev:Det blir ju lite hårklyverier till slut, hur mycket kan styckas av innan man ska anse att gården är såld? 10% 50% Mark som inbegriper själva gårdsbyggnaderna?
Att bitar av mark runtom styckas av och säljs pö om pö spelar ju ingen roll och det är något han inte kan påverka vad han än gör och hur utgången än blir, då han själv aldrig haft rättighet till de markerna.
Det viktigaste för TS är ju att få avstyckat den markbit han har "rätt till" enligt gamla gåvobrev, villkor med mera, ej att förhindra övrig avstyckning av tomten som inte han har med att göra.
Så än kan jag ju inte se att något katastrofalt har hänt, även om bitar av mark har sålts redan. Man har ju ännu ej rört "TS del" av marken så...
Men vänta lite här nu,... om man tänker efter lite. Vad gör kusinen för fel?
Enl. TS första inlägg så skulle tomten styckas av först vid broderns bortgång alternativt vid eventuell försäljning. Med det menade de nog att antingen skall det styckas av om och när brodern säljer det, eller först efter hans bortgång då det åter möjligtvis säljs. Vid det laget var brodern 45 år gammal, så ingen hade väl en tanke på att han några år senare skulle få en son så att gården skulle kunna gå i arv utan att övriga syskon kan lägga sig i.
Nu vet jag ej exakt vad som står i det gamla gåvobrevet och exakt hur villkoren ser ut, men det enda som eventuellt skulle kunna gå att angripa är väl att det står att det skulle styckas av vid broderns bortgång på något sätt. Dock kan det säkert vara skrivet på ett sätt så att det faktiskt inte gäller om gården mot förmodan skulle gå i arv, vilket ju den nu har gjort, till kusinen.
Så när man tänker efter lite, så kan det mycket väl vara så att kusinen har helt rätt och gör allt rätt, medan TS faktiskt vill mer än han egentligen har rätt till. Just eftersom en faktisk försäljning faktiskt inte har skett.
Och nu när TS kräver sin tomt, så kanske kusinen svarar med att "visst, du får köpa, men då får du betala för det också. Eller så får du helt enkelt vänta på att det säljs så som det står i villkoren, för att en avstyckning skall äga rum".
Så kan det ju mycket väl vara. Här på forumen är man nästan automatiskt inställd på att det alltid är trådstartaren som är offret, så till vida inget konkret framkommer om att så inte är fallet. Det kan mycket väl vara så att man i detta fall är lite väl ivrig att få det man har rätt till enligt papper och är överhuvudtaget extremt irriterad över att brodern nu fick en son som satte käppar i hjulet för det som kunde ha skett tidigare.
Vet exempelvis om en som har ett mycket äldre syskon som ej fick barn förrän väldigt, väldigt sent i livet. Och nu är det yngre syskonet vansinnigt för att den inte får hans del av arvet från föräldrarna, vid det äldre syskonets bortgång, utan att det nu går till hans väldigt sent födda barn istället. Det yngre syskonet hade hela tiden räknat med att få ärva det äldre syskonets del också nämligen, men den planen sprack nu när en arvinge kom in i bilden och snuvade det yngre syskonet på väldigt mycket pengar.
Jag säger absolut inte att det är så i TS fall, men vi har ej sett hur gåvobrevet är formulerat med alla villkor och det känns lite som att man försöker gå händelserna i förväg, just eftersom den del av gården som TS "tomt" ligger på faktiskt ej har sålts än.
Enl. TS första inlägg så skulle tomten styckas av först vid broderns bortgång alternativt vid eventuell försäljning. Med det menade de nog att antingen skall det styckas av om och när brodern säljer det, eller först efter hans bortgång då det åter möjligtvis säljs. Vid det laget var brodern 45 år gammal, så ingen hade väl en tanke på att han några år senare skulle få en son så att gården skulle kunna gå i arv utan att övriga syskon kan lägga sig i.
Nu vet jag ej exakt vad som står i det gamla gåvobrevet och exakt hur villkoren ser ut, men det enda som eventuellt skulle kunna gå att angripa är väl att det står att det skulle styckas av vid broderns bortgång på något sätt. Dock kan det säkert vara skrivet på ett sätt så att det faktiskt inte gäller om gården mot förmodan skulle gå i arv, vilket ju den nu har gjort, till kusinen.
Så när man tänker efter lite, så kan det mycket väl vara så att kusinen har helt rätt och gör allt rätt, medan TS faktiskt vill mer än han egentligen har rätt till. Just eftersom en faktisk försäljning faktiskt inte har skett.
Och nu när TS kräver sin tomt, så kanske kusinen svarar med att "visst, du får köpa, men då får du betala för det också. Eller så får du helt enkelt vänta på att det säljs så som det står i villkoren, för att en avstyckning skall äga rum".
Så kan det ju mycket väl vara. Här på forumen är man nästan automatiskt inställd på att det alltid är trådstartaren som är offret, så till vida inget konkret framkommer om att så inte är fallet. Det kan mycket väl vara så att man i detta fall är lite väl ivrig att få det man har rätt till enligt papper och är överhuvudtaget extremt irriterad över att brodern nu fick en son som satte käppar i hjulet för det som kunde ha skett tidigare.
Vet exempelvis om en som har ett mycket äldre syskon som ej fick barn förrän väldigt, väldigt sent i livet. Och nu är det yngre syskonet vansinnigt för att den inte får hans del av arvet från föräldrarna, vid det äldre syskonets bortgång, utan att det nu går till hans väldigt sent födda barn istället. Det yngre syskonet hade hela tiden räknat med att få ärva det äldre syskonets del också nämligen, men den planen sprack nu när en arvinge kom in i bilden och snuvade det yngre syskonet på väldigt mycket pengar.
Jag säger absolut inte att det är så i TS fall, men vi har ej sett hur gåvobrevet är formulerat med alla villkor och det känns lite som att man försöker gå händelserna i förväg, just eftersom den del av gården som TS "tomt" ligger på faktiskt ej har sålts än.