Julas maskiner och borrar funkar bra. Inte lika bra avvibrerade som en Hilti, men helt ok för "sällanbruk". Köp inte för grova kilar, högst 20 mm, det är mycket enklare att borra då, och i hård sten spräcker små kilar lika bra som stora.
Köpte själv sex 20mm kilar, men har aldrig behövt mer än tre även för hyfsat stora stenar. Men bra att ha några extra, för när du väl börjat knacka på kilarna får du inte ut dem förrän stenen spricker. Glöm inte att fetta in kilarna.
Ha gärna en hink eller skål med vatten nära. Borra 30 sekunder, sen doppar du borren i vattnet för att kyla den. Sen kör du igen. Tryck inte på borrmaskinen, låt den borra av sig själv, så att den "är fri att hamra på".
Det är bättre med kortare (dvs lättare) borrar. En tung borr är jobbigare för borrhammaren att "slå med", det går helt enkelt åt mer energi för att accelerera ett tungt objekt.
Köpte själv sex 20mm kilar, men har aldrig behövt mer än tre även för hyfsat stora stenar. Men bra att ha några extra, för när du väl börjat knacka på kilarna får du inte ut dem förrän stenen spricker. Glöm inte att fetta in kilarna.
Ha gärna en hink eller skål med vatten nära. Borra 30 sekunder, sen doppar du borren i vattnet för att kyla den. Sen kör du igen. Tryck inte på borrmaskinen, låt den borra av sig själv, så att den "är fri att hamra på".
Det är bättre med kortare (dvs lättare) borrar. En tung borr är jobbigare för borrhammaren att "slå med", det går helt enkelt åt mer energi för att accelerera ett tungt objekt.
Redigerat:
Det där har diskuterats en del tidigare. Kan inte se att borrarna är särskilt känsliga för värme, det är ju i så fall lödningen av hårdmetallskären som borde ge upp först, men det torde krävas rätt höga temperaturer. Så lite mytvarning på den skulle jag vilja hävda.E eplgh skrev:
Lägg gärna de varma borrkronorna i sand hellre än att kyla med vatten. Alltför kraftig/snabb kylning ger risk att man förstör borrkronans infästning av hårdmetallskären.
Visst går det med Jula-maskinen, några bra borr och kilar! Ta det lugnt och låt borren svalna. Torka av kilarna från stendamm och smörj med tex lagerfett. Men om du faktiskt bor i Stockholm kan du lika gärna hyra en riktig hydraulisk bergborr för ungefär samma totalpris. Fördelen att du får jobbet gjort på en dag och med mycket mindre vibrationer. Nackdel att du inte får några prylar kvar efter om du behöver göra fler saker.
Jag har den. Den är mkt bra. Använder den med 20 mm borr för mina kilar. Använder den också för större hål. Fungerar bra upptill 24 mm. Med 30 mm borr går det mkt sakta. Kyl med rinnande vatten från trädgårdsslangen. Då borrar man ett 20 cm hål på drygt 2 minuter för 20 mm kilar. Du behöver nog mer än 5 kilar om du skall börja mitt på. Om du sätter ett armeringsjärn eller dylikt i ett nyss borrat hål är det lättare att borra hålet i samma riktning. Om hålen avviker i riktning är det lätt att någon kil fastnar.P perka99 skrev:
Jag har spräckt mycket sten. Både friliggande och fast berg.
Julas borrhammare funkar, men som sagts tidigare är den sämre avvibrerad än dyrare maskiner. Vet inte om denna inkarnation har slirkoppling, det är nästan ett måste om man tycker om sina handleder obrutna. Jag har en Bosch GBH 5-40, den är väldigt bra.
Tvåskäriga borr är bättre än fyrskäriga i berg, särskilt när det är hårt. Anledningen, tror jag, är att man får högre slagenergi per ytenhet mot berget. Fyrskäriga är bättre i betong, de borrar jämnare. Biltemas tvåskäriga var riktigt bra. Jula har haft en batch tvåskäriga som var usla. En drog jag av på mitten när den körde fast en gång. Nu har jag köpt två nya från Jula för att testa om de är bättre igen. Jag har också tre fyrskäriga Makita, två av dem har tappat hårdmetallskären men de borrade bra fram till att de gjorde det.
Kyl inte borren i vatten. Som redan sagts riskerar det att sabba härdningen. Se till att ha tillräckligt många borr så att de hinner svalna mellan omgångarna. Jag har 5-8 borr beroende på hur många som är fräscha (inte sönder) för stunden. Normalt borrar jag en till två omgånger hål (5-10 hål) och sedan spräcker jag. Då hinner borren svalna under tiden.
Ang kilar så har jag helt slutat med att smörja dem och torka av dem. Det funkar bra ändå.
Julas borrhammare funkar, men som sagts tidigare är den sämre avvibrerad än dyrare maskiner. Vet inte om denna inkarnation har slirkoppling, det är nästan ett måste om man tycker om sina handleder obrutna. Jag har en Bosch GBH 5-40, den är väldigt bra.
Tvåskäriga borr är bättre än fyrskäriga i berg, särskilt när det är hårt. Anledningen, tror jag, är att man får högre slagenergi per ytenhet mot berget. Fyrskäriga är bättre i betong, de borrar jämnare. Biltemas tvåskäriga var riktigt bra. Jula har haft en batch tvåskäriga som var usla. En drog jag av på mitten när den körde fast en gång. Nu har jag köpt två nya från Jula för att testa om de är bättre igen. Jag har också tre fyrskäriga Makita, två av dem har tappat hårdmetallskären men de borrade bra fram till att de gjorde det.
Kyl inte borren i vatten. Som redan sagts riskerar det att sabba härdningen. Se till att ha tillräckligt många borr så att de hinner svalna mellan omgångarna. Jag har 5-8 borr beroende på hur många som är fräscha (inte sönder) för stunden. Normalt borrar jag en till två omgånger hål (5-10 hål) och sedan spräcker jag. Då hinner borren svalna under tiden.
Ang kilar så har jag helt slutat med att smörja dem och torka av dem. Det funkar bra ändå.
Det är ett bra och viktigt tips, hålen ska gå så parallellt som möjligt för bästa spräckyta. Men ta ett långt järn/ kvastskaft eller sätt en hätta på. Mer än en byggare har halkat och spetsats på uppstickande armeringsjärn!A Antropocen skrev:
Har aldrig testat detta. Är det kul att spräcka sten (med bra verktyg) eller bara ett nödvändigt ont?
Det beror på hur mycket man spräcker....Magnus E K skrev:
Edit: Men det är väldigt tillfredsställande att känna* knäppet när det spricker.
* Hör inte så mycket numera eftersom jag alltid kör med både propp och kåpa när jag spräcker. Men det känns väldigt tydligt i kilen/slaget.
Ja. Du vill helst att sprickplanet från varje kil är samma så att de förstärker varandra. Du kan tänka på sprickplanet som en skiva som utgår från och sprider sig i två dimensioner längs med kilens ena långaxel och kortaxeln.P perka99 skrev:
Glömde kommentera detta.A Allt går skrev:
Jag har kört flera gånger med pneumatisk bergborr. Det är en helt annan sport än att köra med elmaskin, går inte ens att jämföra. Hydraulisk har jag inte provat men det är sannolikt snarlikt. Dock vet jag inte om det finns 20 mm borr till dem. Atlasnacken (fästet) är 22x108 så jag misstänker att 25 mm är minsta kalibern som finns. Jag körde med 35 mm kronor och spräckte med snigeldynamit. Man ska komma ihåg att de maskinerna man kör med är betydligt tyngre (25 kg) än elmaskiner och det är svårare att manövrera med borret. För en friliggande sten som den i trådstarten skulle jag absolut köra med elmaskin och kilar. Det är total overkill med en pneumatisk/hydraulisk maskin.
Dessutom får man ju som sagt ha kvar grejerna när man är klar, om man hittar fler stenar.