Microkatten Microkatten skrev:
Grattis till ny bostad!

Vad är syftet med dina u-värdesberäkningar?
Tackar.

Vi försöker avgöra om vi tycker det är lönt att renovera eller om vi vill riva och bygga nytt.
Och ifall vi väljer att renovera, vill vi tilläggsisolera väggarna på något sätt.
 
Det är viktigt att väggarna är torra. Blir de fuktiga isolerar de betydligt sämre.
 
  • Gilla
Sommartorparn
  • Laddar…
Oldboy Oldboy skrev:
Det är viktigt att väggarna är torra. Blir de fuktiga isolerar de betydligt sämre.
Väggarnas lamdavärde är redan nu så usel, att ytfukt inte kommer påverka.
Värmeläckaget inifrån höst/vinter/vår kommer också "torka upp" väggarna löpande.
 
Microkatten
13th Marine 13th Marine skrev:
Tackar.

Vi försöker avgöra om vi tycker det är lönt att renovera eller om vi vill riva och bygga nytt.
Och ifall vi väljer att renovera, vill vi tilläggsisolera väggarna på något sätt.
Ah ok, det är ett stort beslut att ta med många aspekter!

Valet mellan att bygga nytt och renovera är till stor del en fråga om livsstil, och om man vill renovera utifrån husets förutsättningar.

En tilläggsisolering på ett lerstenshus ligger väldigt långt ner på min prioriteringslista, bl.a. för att effekten lär bli minimal, speciellt jämfört med andra åtgärder såsom val av värmesystem, tätning av drag och isoleringsförbättringar i grund och tak. Den ekonomiska och estetiska kostnaden kan också bli hög.

Vi bor i ett gammalt ler-/korsvirkeshus och har valt att ta bort all yttre modern tilläggsisolering och bara se till att fasaderna är i bra skick, vindtäta och med en minimal tilläggsisolering på 45 mm. En av fasaderna är fortfarande orenoverad och i princip oisolerad, förutom stommen då.

Att planera renoveringar i ett gammalt hus kan också vara vanskligt innan man bott i det. Risken är man lägger pengar på fel sak.

Titta gärna förbi om du vill diskutera mer om renoveringar av gamla lerstenshus vs bygga nytt. 😀
 
  • Gilla
Sommartorparn
  • Laddar…
Microkatten Microkatten skrev:
En tilläggsisolering på ett lerstenshus ligger väldigt långt ner på min prioriteringslista, bl.a. för att effekten lär bli minimal
Effekten lär bli minimal säger du, fast att en tilläggsisolering i alla hustyper enskilt ger mest vad gäller byggnadens energibehov.

En som resonerar som du, hade jag då inte velat ta råd av, då din kunskap i byggnadslära verkar låg.
 
Microkatten Microkatten skrev:
Ah ok, det är ett stort beslut att ta med många aspekter!
Verkligen!
Därför jag samlar på mig så mycket information som möjligt.
Microkatten Microkatten skrev:
Valet mellan att bygga nytt och renovera är till stor del en fråga om livsstil, och om man vill renovera utifrån husets förutsättningar.
Definitivt, vi velar fram och tillbaka med hur vi vill göra.
Sen finns det fler byggnader på gården, så det kommer finnas renoveringar att göra oavsett 😅
Microkatten Microkatten skrev:
En tilläggsisolering på ett lerstenshus ligger väldigt långt ner på min prioriteringslista, bl.a. för att effekten lär bli minimal, speciellt jämfört med andra åtgärder såsom val av värmesystem, tätning av drag och isoleringsförbättringar i grund och tak. Den ekonomiska och estetiska kostnaden kan också bli hög.
Vi försöker väl komma fram till vilka vägar framåt som finns, så vi att vi inte tar tokiga beslut i början.
Just eventuell tilläggsisolering kommer i så fall ske efter att vi fått hela huset beboeligt.

Microkatten Microkatten skrev:
Vi bor i ett gammalt ler-/korsvirkeshus och har valt att ta bort all yttre modern tilläggsisolering och bara se till att fasaderna är i bra skick, vindtäta och med en minimal tilläggsisolering på 45 mm. En av fasaderna är fortfarande orenoverad och i princip oisolerad, förutom stommen då.
Vad har ni valt för tilläggsisolering då?
Microkatten Microkatten skrev:
Att planera renoveringar i ett gammalt hus kan också vara vanskligt innan man bott i det. Risken är man lägger pengar på fel sak.
Jepp!
Vår tanke just nu är att bo in sig lite innan vi väljer väg, det finns gott om projekt att roa sig med sålänge.
Microkatten Microkatten skrev:
Titta gärna förbi om du vill diskutera mer om renoveringar av gamla lerstenshus vs bygga nytt. 😀
Tackar för erbjudandet! Inte omöjligt att vi kan tänka oss komma förbi 🙂
 
J jawen skrev:
Väggarnas lamdavärde är redan nu så usel, att ytfukt inte kommer påverka.
Värmeläckaget inifrån höst/vinter/vår kommer också "torka upp" väggarna löpande.
Åjo, nog har fukthalten en inte oväsentlig betydelse.
Torr lersten med 5% fukthalt har ett lambda-värde på ca 0,19 W/mK.
Fuktig lersten med 20% fukthalt har ett lambda-värde på ca 0,43 W/mK.
Det är mer än en halvering av lambda-värdet. Nog har det betydelse.
Fö om man jämför med massivträ som har lambda på ca 0,14 så motsvarar en 50 cm torr lerstensvägg en 36 cm tjock timmervägg.
Dessutom har tunga massiva väggar en fördel mot lätta trä & mineralullsisolerade väggar iom att de jämnar ut temperaturvariationer över dygnet.

(Lambda-värden för lersten med olika fukthalt enl en vetenskaplig studie publicerad i American Journal of Applied Sciences 2020, https://thescipub.com/pdf/ajassp.2020.50.55.pdf.)
 
  • Gilla
Sommartorparn
  • Laddar…
Microkatten
J jawen skrev:
Effekten lär bli minimal säger du, fast att en tilläggsisolering i alla hustyper enskilt ger mest vad gäller byggnadens energibehov.

En som resonerar som du, hade jag då inte velat ta råd av, då din kunskap i byggnadslära verkar låg.
Det är helt valfritt att välja vem man vill ta råd av. Jag hade inte tagit råd av någon som vill sätta 2 dm cellplast på ett gammalt lerstenshus och bygga om taket.

Du verkar vara typen som alltid vet bäst och alla andra är idioter, och sådana ödslar jag ingen tid på. Du är nu tillagd i min ignorera-lista.
 
Microkatten
13th Marine 13th Marine skrev:
Därför jag samlar på mig så mycket information som möjligt
Bra strategi! 😀
13th Marine 13th Marine skrev:
Vad har ni valt för tilläggsisolering då?
Till slut valde vi uppregling med hampa. Vi övervägde också andra material och konstruktioner, inkl hampakalk och träfiberskivor.
 
  • Gilla
solidbase
  • Laddar…
Microkatten Microkatten skrev:
Bra strategi! 😀

Till slut valde vi uppregling med hampa. Vi övervägde också andra material och konstruktioner, inkl hampakalk och träfiberskivor.
På insidan då? 🤔
 
Microkatten Microkatten skrev:
Du verkar vara typen som alltid vet bäst och alla andra är idioter, och sådana ödslar jag ingen tid på. Du är nu tillagd i min ignorera-lista.
Bra!

För kan man inte ens förstå det tekniska i en konstruktions sammansättning, så ska man inte ens hålla på med detta. Och förstår du inte heller att vilken tilläggsisolering som än andvänds, så kan man ALLTID få husfasaden att se ut som idag, ja då kan ingen hjälpa dig.
 
Oldboy Oldboy skrev:
Åjo, nog har fukthalten en inte oväsentlig betydelse.
Torr lersten med 5% fukthalt har ett lambda-värde på ca 0,19 W/mK.
Fuktig lersten med 20% fukthalt har ett lambda-värde på ca 0,43 W/mK.
Det är mer än en halvering av lambda-värdet. Nog har det betydelse.
Fö om man jämför med massivträ som har lambda på ca 0,14 så motsvarar en 50 cm torr lerstensvägg en 36 cm tjock timmervägg.
Dessutom har tunga massiva väggar en fördel mot lätta trä & mineralullsisolerade väggar iom att de jämnar ut temperaturvariationer över dygnet.

(Lambda-värden för lersten med olika fukthalt enl en vetenskaplig studie publicerad i American Journal of Applied Sciences 2020, [länk].)
Intressant, frågan är om de siffrorna går att applicera på vår skånska lersten, för det är en tredjedel av de siffror jag hittade 🤔
 
Oldboy Oldboy skrev:
Åjo, nog har fukthalten en inte oväsentlig betydelse.
Torr lersten med 5% fukthalt har ett lambda-värde på ca 0,19 W/mK.
Fuktig lersten med 20% fukthalt har ett lambda-värde på ca 0,43 W/mK.
Det är mer än en halvering av lambda-värdet. Nog har det betydelse.
Fö om man jämför med massivträ som har lambda på ca 0,14 så motsvarar en 50 cm torr lerstensvägg en 36 cm tjock timmervägg.
Dessutom har tunga massiva väggar en fördel mot lätta trä & mineralullsisolerade väggar iom att de jämnar ut temperaturvariationer över dygnet.
Studien belyser Nigerias adobejord & inte blir samma som svensk lertegel/ tegel.
Byggmaterialet adobeblock är dessutom gjort av Nigerias obrända sandblandade lera, vatten och halm/fibrer som soltorkas, så att jämföra med svenska "lerblandningar" blir fel.

För att få högre isolervärden så måste luft in i materialet, så deras soltorkade halm hjälper en hel del & kanske också tekniken i deras blandningar av detta.

En svensk lervägg utan halm liknar nog mer vårat tegel vad gäller isoleringsvärden, och eftersom TS ca 60 cm tjocka fasadvägg höst/ vinter/vår kommer att ha "stora värmeförluster", så kommer också väggarna att hålla sig torra. (värmen söker sig utåt genom konstruktionen & försöker av naturlagarna alltid att utjämna temp)
 
J jawen skrev:
Studien belyser Nigerias adobejord & inte blir samma som svensk lertegel/ tegel.
Byggmaterialet adobeblock är dessutom gjort av Nigerias obrända sandblandade lera, vatten och halm/fibrer som soltorkas, så att jämföra med svenska "lerblandningar" blir fel.

För att få högre isolervärden så måste luft in i materialet, så deras soltorkade halm hjälper en hel del & kanske också tekniken i deras blandningar av detta.

En svensk lervägg utan halm liknar nog mer vårat tegel vad gäller isoleringsvärden, och eftersom TS ca 60 cm tjocka fasadvägg höst/ vinter/vår kommer att ha "stora värmeförluster", så kommer också väggarna att hålla sig torra. (värmen söker sig utåt genom konstruktionen & försöker av naturlagarna alltid att utjämna temp)
Jag tolkar det dock som att mätningarna gjordes på ren lera.
 
13th Marine 13th Marine skrev:
Jag tolkar det dock som att mätningarna gjordes på ren lera.
Några rader ifrån studen.

Demir (2008) visade att sågspån, tobaksrester och gräs kan användas för att förbättra de termiska och mekaniska egenskaperna hos adobetegel. Tegelstenens isoleringsförmåga ökar med ökande porositet hos lerkroppen. Tillsatser av organiska rester visade sig vara effektiva för porbildning i lerkroppen och leran bibehöll acceptabla mekaniska egenskaper.

Fiberförstärkta tegelhus resulterar i en temperatur som är 56,3 % svalare än betongtegelhus på sommaren och 41,5 % varmare på vintern.

I varma länder är denna fördelaktig för "fattigt folk" & har många bra egenskaper.
Men i Norden är "problemen" & klimatet helt annorlunda.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.