MathiasS skrev:
Och om vi dessutom är överens om att tingsrätter kan döma precis hur som helst förstår jag inte varför du protesterar mot vad jag säger.
Ja, fast man kan vara rimligt övertygad om att tingsrätter är "sådär" bra på att döma, utan att för den sakens skulle ha tappat tron på att hovrätter inte är (mycket) bättre, och att HD är bäst.

Det är trots allt en ganska spridd uppfattning i berörda kretsar. Det är ju bla därför som vi har en så hög överklagandegrad i Sverige.
 
lars_stefan_axelsson skrev:
Nej, vår invändning är rent filosofisk. Stöld är inte ett bra namn på det man gör sig skyldig till när man begår upphovsrättsbrott. För att något skall kunna anses stulet så måste man beröva någon annan det (jmf. lagens "tager vad annan tillhör med uppsåt att tillägna sig det.") Detta berövande har många delar, men en central del är att den rättmätiga ägaren inte längre kan använda det. Det är en begränsad resurs. Om någon stjäl min bil så är mitt främsta problem med det att jag inte längre förfogar över bilen; dvs inte kan åka dit jag vill, när jag vill.

Om någon däremot skulle kopiera min bil, så skulle det inte röra mig i ryggen. Jag skulle fortfarande ha min bil kvar, och kunde göra med den vad jag vill. Att någon annan kör omkring i en likadan rör mig inte i ryggen. Det är en fundamental skillnad mot vad vi menar med stöld.

Det enda problem jag skulle kunna tänka mig är om man kopierade vissa identifierare (registreringsnumret) och med hjälp av dessa utgav sig för att vara jag. För sin egen vinnings skull, och till nackdel för mig. Inte heller detta är dock stöld, varken moraliskt eller juridiskt utan bedrägeri. Och vi har alldeles separata lagar för det.

Så, om våra ord skall fortsätta betyda något så måste vi värna dem och framförallt stå emot lobbyister och andra våldsverkare (se vad jag gjord där...) som för sina egna politiska syften vill använda känsloladdade ord i en annan situation bara för att stödja sina egna syften. Därför så är just upphovsrättsbrott (av vilka det faktiskt filosofiskt/moraliskt finns två olika sorter, och fildelningsdebatten tar bara upp en av dessa), upphovsrättsbrott och inget annat. Om alla hade varit överens om att de var "stöld" så hade vi inte behövt någon extra lagstiftning som reglerade just upphovsrättsbrott. Och USA hade t ex inte struntat i den i några hundra år, innan det passade dem att införa den.

Precis så är det med all annan immaterialrätt. På svenska så kallar vi den just immaterialrätt, eftersom materialrätten inte är tillämplig. Det behövs annan lagstiftning eftersom det finns fundamentala skillnader mellan det materiella och det immateriella.



Men för all del. Inte mig emot. Vi leker din lek istället. Värdet av en film och brottet borde då vara detsamma oavsett hur man stulit den. Det är ju trots allt stöld vi pratar om och inte brott mot upphovsrätten. Själva kopierandet eller ev. mångfaldigande hör alltså inte hit. Problemet är endast att upphovsrättshavaren har blivit av med en kopia av filmen. Så upphovsrättsbrott på nätet borde alltså bedömas precis som vilket snatteri av en vara värd 200:- som helst. Det är jag faktiskt helt OK med. Det är långt mindre än vad rättighetshavarnas advokater hotar med i förlängningen. Och att utreda dessa brott blir då dessutom i praktiken omöjligt eftersom ett så stort intrång i den personliga integriteten som att spåra upp en IP-adress är en alldeles för allvarlig tvångsåtgärd för att polisen skall kunna ta till den.
Jösses! Snus är snus och stöld är stöld.

Kalla det vad du vill, men när du tar en vara som har ett pris, utan att fråga säljaren eller betala priset för varan är det stöld. Du stjäl. Något har blivit stulet. Säljaren mister en intäkt. Vad är problemet med att låta oss ha ett rättssamhälle och inte ta lagen i egna händer? ag börjar bli mer och mer övertygad om att majoriteten har blivit helt fartblind. Du har ju snurrat in dig i ditt eget resonemang när du försöker separera materiellt och immaterielt. Det är upphovsrätt vi pratar om och där är immaterialrätten en delmängd. Det är ingen skillnad om vi talar om varor till salu. Filmen en person snattat via nerladdning och filmen du köper i butiken är samma vara!
Sedan får juristerna mala det genom rätten och komma fram till vad detta nedför rättsligen, men fel är det.

- Du menar att den här fotografen INTE får sälja samma bild styckvis mer än en gång? Han har ju kvar den och kan sälja den igen.
http://www.stefanisaksson.com (råkar känna honom, därav exemplet)
- Du menar att Laleh inte får sälja sina konserter eller framträdande mer än en gång? Hon har ju kvar dem och kan sälja dem igen.


...men jag håller med dig om att priset för en "egenlevererad" kopia i teorin skulle ha samma avgift/pris som via andra kanaler. Jag skrev det tidigare. Det kommer dock inte att fungera i praktiken.
 
lars_stefan_axelsson skrev:
Ja, fast man kan vara rimligt övertygad om att tingsrätter är "sådär" bra på att döma, utan att för den sakens skulle ha tappat tron på att hovrätter inte är (mycket) bättre, och att HD är bäst.

Det är trots allt en ganska spridd uppfattning i berörda kretsar. Det är ju bla därför som vi har en så hög överklagandegrad i Sverige.
Jag tycker i alla fall att det verkar finnas en hel del fog för den uppfattningen, i alla fall vad gäller förhållandet tingsrätt/hovrätt.
 
  • Gilla
lars_stefan_axelsson
  • Laddar…
Vad kan en sådan här rättegång tänkas kosta om man tar det vidare?
Hur blir det om jag är på t ex ett hotell och laddar ner? Det måste bu vara omöjligt att knyta mig till den torrenten.
 
Johan Gunverth skrev:
Jösses! Snus är snus och stöld är stöld.

Kalla det vad du vill, men när du tar en vara som har ett pris, utan att fråga säljaren eller betala priset för varan är det stöld. Du stjäl. Något har blivit stulet. Säljaren mister en intäkt.
Nop, faktiskt inte. Om jag stjäl en DVD i en butik, så har inte säljaren mist en intäkt, säljaren har mist en DVD.


Johan Gunverth skrev:
Vad är problemet med att låta oss ha ett rättssamhälle och inte ta lagen i egna händer? ag börjar bli mer och mer övertygad om att majoriteten har blivit helt fartblind. Du har ju snurrat in dig i ditt eget resonemang när du försöker separera materiellt och immaterielt. Det är upphovsrätt vi pratar om och där är immaterialrätten en delmängd. Det är ingen skillnad om vi talar om varor till salu. Filmen en person snattat via nerladdning och filmen du köper i butiken är samma vara!
Jag måste säga att jag instämmer i lars_stefans resonemag, och upplever snarare att du har skygglapparna på som inte vill se skillnaderna i material- och immaterialrätten.

Filmen man laddar ner på nätet och den man snattar i butiken är inte samma vara. Filmen i butiken är producerad på en DVD-skiva som har distribuerats, den är en fysisk vara som ägs av någon. Om du stjäl den, så kommer inte upphovsmannen och rättighetsorganisationerna att kräva dig på ett enda öre, noll, zilch. Dom bryr sig inte ett skvatt. Butiksägaren däremot kommer inte bli så glad över att du bestulit densamme på en vara.
Om du laddar ner en film från nätet, så är det ingen annan som bryr sig, än upphovsmannen/rättighetsinnehavarna (om möjligen de som kan sko sig på att bekämpa nedladdningen), för det är ingen som har blivit av med något vara, något de redan hade i sin ägo. Upphovsmannen har inte ens nödvändigtvis gått miste om en framtida intäkt, eftersom det beror på om du hade köpt filmen eller inte, om du inte laddat ner den. Det finns till och med fall där det omvända gäller, nämligen att det bara är det faktum att någon laddat ner en film, som lett till att de därefter också köpte filmen.


Johan Gunverth skrev:
- Du menar att den här fotografen INTE får sälja samma bild styckvis mer än en gång? Han har ju kvar den och kan sälja den igen.
[länk] (råkar känna honom, därav exemplet)
Om fotografen inte har rättigheten till bilden får han inte ens sälja den en gång.
Rättigheten till bilden, om han har den, får han bara sälja en gång. Säljer han den en gång till, begår han sannolikt bedrägeri.
Kopior av bilden, får han sälja så många han vill, så länge han innehar rättigheten till bilden.


Johan Gunverth skrev:
- Du menar att Laleh inte får sälja sina konserter eller framträdande mer än en gång? Hon har ju kvar dem och kan sälja dem igen.
Det blir ju lite svårt att sälja en konsert eller ett framträdande mer än en gång ;) men kopior av video- och ljudupptagningar av konserten får rättighetsinnehavaren så klart sälja så många gånger denne vill, men rättigheten till desamma kan man sälja en gång, så länge man inte köpt tillbaka dem innan man säljer dem igen.
 
  • Gilla
lars_stefan_axelsson och 3 till
  • Laddar…
Johan Gunverth skrev:
Jösses! Snus är snus och stöld är stöld.
Då kan vi ju lika gärna kalla mord "stöld av liv" då? Med ditt sätt att resonera...

Nej, tro mig. Jag arbetar ganska intimt med och kring de här sakerna och det är ingen som ens tittar åt "kalla det stöld" spåret, annat än lobbyister och andra charlataner.

Faktum är att historiskt så är stöld, både som brott och som något moraliskt klandervärt en väldigt gammal företeelse. Upphovsrätt är en, i sammanhanget, extremt ny företeelse. USA hade exv. ingen lagstiftning inom området förrän 1790. Och då gick upphovsrätten ut redan efter fem eller sju år. Även om man (dvs Disney) har försökt förlänga den till oändligheten så stretar lagstiftarna faktiskt fortfarande emot iaf lite. Så upphovsrätten (i dess pekuniära betydelse) går trots allt fortfarande ut. Den har mao ett bäst-före datum.

Det är bara ytterligare en skillnad mot stöld. Du kommer inte undan lagens långa arm bara för att det du stjäl är gammalt. Om vi hade behandlat upphovsrätt på samma sätt som stöld så skulle t ex stöld av veteranbilar varit helt OK... Det skulle ju ingen gå med på. Vilket ju bara ytterligare visar att vi har med två olika företeelser att göra.

Vi har dessutom två delar av upphovsrätten. En som jag (i mitt yrke) inte är särskilt intresserad av alls, nämligen den pekuniära. Tvärtom så pågår en stor omvälvning där, där tom våra regeringar och riksdagar i västvärlden trycker på för att det jag producerar skall göras fritt tillgängligt. Sedan så har vi författarskapsfrågan, som är den andra delen, och som folk i min bransch är extremt petiga med. Denna uppdelning följer också historien hos upphovsrätten, där vi i Europa historiskt stått för rätten att få sitt namn förknippat med verket, och där man i Anglo-Saxiska länder (naturligtvis) bara varit intresserade av krämaraspekten, nämligen rätten att tjäna pengar. (Det är också den senare aspekten som vunnit iom USAs inträde på världsmarknaden).

Notera att lagstiftningen skiljer sig mellan dessa två. I Tyskland så kan man t ex inte överlåta eller sälja "the moral rights of the author", alltså det sistnämnda, medan man kan det i andra länder. Även här görs det alltså ett moralisk ställningstagande som inte har någon som helst analogi när vi talar om "stöld".

Summa summarum. Dessa två saker är inte likadana, och för att vårt språk skall fortsätta ha någon mening, så måste vi hålla isär dessa begrepp. Immaterialrätt är inte samma sak som när vi talar om materiella ting.
 
  • Gilla
13th Marine och 1 till
  • Laddar…
Men hur ska man lösa dom publika wifi näten? Bibliotek, McDonalds, hotell mfl. Det går ju inte stoppa, ska dom dra dessa inför rätta också? Spridningskollen vs. McDonalds :-)
 
B
Liknelsen med stöld är ju skev, låt oss säga det är "självservice" och en skål ligger där man ska lägga 10kr för en bulle.

i normala fall har man låt oss säga 10 bullar i påsen, och det kan genera en intäkt på 100 kr, då är det stöld om du tar en bulle utan att betala.

MEN, i detta fallet, med fildelning, är det ju som att påsen aldrig blir tom, utan du lägger 10 kr i skålen, och sen får du en kopia på EN bulle. om du inte betalar så kan du kopiera bullen, men likväl finns den kvar...

och om du inte fått kopiera bullen, är ju frågan om du skulle köpt den i alla fall?

Geo-block för rättigheter behöver slopas, samt även exklusiv distribution. om vem som helst får distribuera en film tex, under förutsättning att skaparen får ersättning skulle det ge en helt ny dynamik till streaming-marknaden.
 
Johan Gunverth skrev:
Vad är problemet med att låta oss ha ett rättssamhälle och inte ta lagen i egna händer? ag börjar bli mer och mer övertygad om att majoriteten har blivit helt fartblind.
Ja, det visar sig att fartblindhet har drabbat många aktörer. :) (I korthet så har alltså Warner Brothers bett Google att ta bort sin egen site från sökresultaten, med hänvisning till upphovsrätten... Så, man skall tydligen inte få tillgång till film/TV över nätet, på något sätt, och oavsett! ;))

Fartblindhet sa Bull...

Visst, man skall inte svara två gånger, men denna nyhet var för kul för att inte dela med sig.
 
Jag blev nu än mer stärkt i min övertygelse om att det är stöld.

Tack!
 
  • Gilla
Mikael_L
  • Laddar…
J
I det aktuella fallet i Tingsrätten gäller det uteslutande bittorrent-nedladdning av TV-serien Black Sails, via Telia. Telia tvingas enligt domen lämna ut uppgifter på användarna enligt tingsrättens dom. Se domen här:
http://docdro.id/VdIXEno
 
Intressant tråd, ska läsa ikapp. :)
 
Det här med upphovsrätt är intressant. Ett verk är automatiskt skyddat intill utgången av sjuttionde året efter upphovspersonens dödsår. Uppfinner jag en sak, skall jag själv söka patent, betala avgift och är ändå bara skyddad i max 20 år.

Detta har knappast varit något problem, när det var dyrt och krångligt att tex kopiera en stor biofilmrulle, för att använda hemma. Numera är det enbart några knapptryckningar, som gör det möjligt att se helt nya filmer hemma och även ge andra samma möjlighet. Filmbranschen har inte hängt med i utvecklingen och försöker på alla sätt att desperat stoppa detta och till viss del kan jag förstå dem. De förlorar pengar och har tappat kontrollen över sina produkter.

Men att börja slentrianmässigt skicka brev med uppmaning att den som är registrerad på en IP-adress, är både fel väg och långt utanför gängse lagliga metoder. Den som verkligen vill hämta hem en film, kommer bara att göra sig dold på nätet.
 
  • Gilla
Mikael_L och 1 till
  • Laddar…
thomas33 skrev:
Det här med upphovsrätt är intressant. Ett verk är automatiskt skyddat intill utgången av sjuttionde året efter upphovspersonens dödsår. Uppfinner jag en sak, skall jag själv söka patent, betala avgift och är ändå bara skyddad i max 20 år.
Precis. Till immaterialrätten så räknar vi upphovsrätt, patent, mönsterskydd, samt varumärkesskydd.

I debatten så blandas dessa ofta ihop i en salig röra (särskilt eftersom man i USA kallar mönsterskydd (design)patent), men det är viktigt att hålla isär dem, eftersom lagen skiljer sig på avgörande sätt beroende på vilken lag som är inblandad. Det är stora skillnader mellan dem.

Och stöldlagstiftningen skall vi förstås inte tala om. Det är ett helt annat djur.
 
  • Gilla
thomas33
  • Laddar…
B
Black Sails, har den ens gått på svenska TV-kanaler?
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.