91 175 läst ·
2 963 svar
91k läst
3,0k svar
Krav på effektavgift för el avskaffas - är ni lyckliga?
Nej.M Martin Lundmark skrev:
Men du har aldrig varit intresserad av vad jag anser ...
Du ställer frågor, som är retoriskt minerade, och helt utan någon mening att vi ska diskutera, utan meningen är att du ska vinna.
Jag erkänner att jag också håller på en del med retoriska fulknep, ibland så jag skäms lite över det.
Men jag gör det ändock ganska sällan.
Jag är säker på att folk med lite koll kan vittna om detta.
Jag har många gånger undrat vad som driver dig, varför det är så viktigt att vinna, vinna något som inte ens är sant eller riktigt - ja lite delvis riktigt kan det vara, men ändå ...
Eller som det där med supratoner, det är rätt och riktigt, men detta är inte forumet för den diskussionen.
Den ska föras inom Cenelec eller liknande organ.
Här är t.ex ett exempel på retoriskt fulande:
Jag kan kontra med en fråga till dig:M Martin Lundmark skrev:
Har du slutat att slå din fru?
HejMikael_L skrev:
Nej.
Men du har aldrig varit intresserad av vad jag anser ...
Du ställer frågor, som är retoriskt minerade, och helt utan någon mening att vi ska diskutera, utan meningen är att du ska vinna.
Jag erkänner att jag också håller på en del med retoriska fulknep, ibland så jag skäms lite över det.
Men jag gör det ändock ganska sällan.
Jag är säker på att folk med lite koll kan vittna om detta.
Jag har många gånger undrat vad som driver dig, varför det är så viktigt att vinna, vinna något som inte ens är sant eller riktigt - ja lite delvis riktigt kan det vara, men ändå ...
Eller som det där med supratoner, det är rätt och riktigt, men detta är inte forumet för den diskussionen.
Den ska föras inom Cenelec eller liknande organ.
Jag har inget emot att fortsätta en dialog
Att se om vi bättre kan förstå varandra
Har läst vad du skrivit, men ofta upplevt att vi talat förbi varandra
Jag har inte skrivit för att stryka medhårs, utan för att förmedla vad ingenjörslivet lärt mig om villkoren för ett fungerande elkraftsystem.
Mycket av det jag förmedlat här, för att hjälpa andra, hittar jag inte på, utan det är vad jag lärt mig i skolbänken och det som jag sedan prövat privat och i arbetslivet och det har varit i förenlighet med fysik och naturlagarna.
Jag utgår ifrån att de olika olika dialogerna som uppstår här läses av fler än de som har dialogen. Därför anpassar jag ofta det jag skriver efter det men försöker att hålla mig till trådens rubrik och ingress.
HejMikael_L skrev:
Nej.
Men du har aldrig varit intresserad av vad jag anser ...
Du ställer frågor, som är retoriskt minerade, och helt utan någon mening att vi ska diskutera, utan meningen är att du ska vinna.
Jag erkänner att jag också håller på en del med retoriska fulknep, ibland så jag skäms lite över det.
Men jag gör det ändock ganska sällan.
Jag är säker på att folk med lite koll kan vittna om detta.
Jag har många gånger undrat vad som driver dig, varför det är så viktigt att vinna, vinna något som inte ens är sant eller riktigt - ja lite delvis riktigt kan det vara, men ändå ...
Eller som det där med supratoner, det är rätt och riktigt, men detta är inte forumet för den diskussionen.
Den ska föras inom Cenelec eller liknande organ.
Här är t.ex ett exempel på retoriskt fulande:
Jag kan kontra med en fråga till dig:
Har du slutat att slå din fru?
När du tex skriver ;"Du låser elnätens utformning och kapacitet, vid någon (för oss okänd) tidpunkt."
Då har jag svårt att se vad du menar, för det gör jag definitivt inte
Jag har under många år ingått i arbetsgrupper där vi t.ex. har studerat varför elapparater går sönder, instabilitet (oscillation) i elnät, störningsutbredning etc. och då konstaterat att man måste "skynda långsamt" när man bygger elnät.
Elnäten måste byggas robusta då samhället är helt beroende av en fungerande elkraftförsörjning.
Till det kommer kostnaden för att bygga om det befintliga distributionsnätet alltför mycket, då de skulle kosta gigantiska summor som vi elanvändare inte vill betala.
Därför svarar jag kortfattat, "Vad är felet på att jag vill ha ett robust elnät med rimligt låga kostnader?
Redigerat:
Båda metoderna har vi diskuterat och det är inte visat att detta blir speciellt dyrt i slutändan. Särskilt inte om.man gör uppgraderingar i samband med en massa snart kommande åldersrelaterade dito.M Martin Lundmark skrev:Hej karlmb
Det man måste ”hålla i huvudet” är att elnätsbolagen har krav på att spänningen vid villorna ligger inom normen 230 V+/- 10%.
Spänningsregleringen sker i den transformator som matar flera 11/0.4 kV transformatorer (säg 10–50 transformatorer) som sedan var och en matar ett antal hus (säg 5–50 hus).
Man mäter strömmen som matas ut till 11/0.4 kV transformatorerna och beräknar spänningsfallet fram till villorna genom kännedom om ledningsimpedansen fram till villorna.
Med Velanders statistiska metod om effekttoppar utifrån årsenergianvändning för villorna så har metoden fungerat bra. Man har justerat dess ingående konstanter för tex elvärme som följer en årsvariation.
Nu när vi styr effektuttaget på timnivå och laddar elbilar avviker detta från Velanders statistiska metod som gäller effekten beräknad utifrån elenergianvändning för ett år.
Ansluter man solceller och metar in effekt ”bakvägen” i elnätet som då ger en spänningshöjning då fungerar inte metoden att beräkna spänningsfallet lika bra.
Både med elbilsladdning och solceller får man ökade spänningsvariationer som är svåra att hantera med nuvarande metod och eftersom huvuddelen av distributionsnäten redan är byggda så räcker det inte att bara ändra konstanter för att hantera den förändrade elanvändningen av oss elanvändare.
Av det jag känner till så pågår idag två projekt för att bättre kunna reglera spänningen.
Den ena innebär att man bygge om så 11/0.4 kV transformator får en spännings reglering (om transformatorn måste bytas kostar det uppskattningsvis 1–2 miljoner och man inför då även behov av ett ökat underhåll
Den andra metoden innebär att man mäter spänningen hos alla villorna som reglertransformatorn matar och då bättre vet spänningen vid villorna och bättre kan reglera spänningen inom normen.
Det är detta
Det var större effekter den gången. Och även om du dubblar dagens ökning så blir nettot lägre +/-.P pmd skrev:
Hej karlmbK karlmb skrev:Båda metoderna har vi diskuterat och det är inte visat att detta blir speciellt dyrt i slutändan. Särskilt inte om.man gör uppgraderingar i samband med en massa snart kommande åldersrelaterade dito.
Det är detta
Det var större effekter den gången. Och även om du dubblar dagens ökning så blir nettot lägre +/-.
Du skrev”Båda metoderna har vi diskuterat och det är inte visat att detta blir speciellt dyrt i slutändan. Särskilt inte om.man gör uppgraderingar i samband med en massa snart kommande åldersrelaterade dito.”
Den ena metoden är, starkt förenklat beskrivet, egentligen en komplettering av det man tidigare säsongsmässigt höjde resp sänkte spänningsnivån i elnäten
Nu kompletterad med mätning ute hos villor för att säkerställa att man håller spänningen inom toleranserna
Den senare innebär ett byte av 11/0.4 kV transformatorer som då även innehåller en lindningskopplare i vacuum
Det blir dyrare och innebär mindre robusthet och ett större underhållsbehov för transformatorn speciellt vid solceller i elnäten
Jag brukar påpeka att jag vill ha ett fortsatt robust elnät till låga kostnader Då bör vi undvika lösningar som kortar livslängd eller ökar underhållsbehov och kostnader
Redigerat:
Det är svårt att säga vad "tagit ut i vinst" innebär, eftersom de är köpta av en riskkapitalfond. En klassiker för sådana fonder är att lägga skulder man tar för att köpa bolaget i det köpta bolaget. Så är en avbetalning på skulder en avbetalning för kostnader när man byggt nät, eller är det för kostnader man tog för att få äga bolaget?M Martin Lundmark skrev:Hej
I inlägg #2906 står siffror hur mycket dala energi har investerat 600 miljoner i elnätet sedan 2016
Ta nu rätt på hur mycket som ägarna till dala energi tagit ut i vinst under dessa år och redovisa detta här
Man anger även att man tänker investera ca en halv miljard nästa period på fyra år alltså en ökad investeringstakt
Målet med effektavgifterna som tråden handlar om är att hålla ner det framtida behovet av kostsamma ombyggnationer av elnäten som de som använder elnäten skall betala
Redovisa jämförelsen mellan genomsnittet av uttagen vinst per år jämfört med genomsnittet av investeringarna och redovisa det här så vi kan se om det är försumbart som du påstår
Men som sagts i andra inlägg - ca 50-60 miljoner per år efter finansnetto förutom 2016 när det var ca 34 miljoner och 2023-2024 när det var drygt 80 miljoner per år.
Tittar man på intäktsramar så blir det lite svårt att jämföra, eftersom det inte gick att hitta intäktsramen för 2016-2019 i EI:s arkiv och hela perioden 2024-2027 inte är till ända än.
Men intäktsramen för 2020-2023 var 917 634 tkr i 2018 års priser och för 2024-2027 är den 1 340 634 tkr i 2022 års priser.
Investeringar för perioden 2020-2023:
2020: 103 320 tkr (= 101 004 tkr i 2018 års priser)
2021: 101 851 tkr (= 97 463 tkr)
2022: 80 819 tkr (= 71 360 tkr)
2023: 110 720 tkr (= 90 070 tkr)
Totalt: 396 710 tkr ( 359 897 tkr i 2018 års priser)
Dvs ungefär 39,2 % av intäktsramen gick till investeringar (både nybyggnad och underhåll). Är det mycket eller lite? Ingen aning.
2024 uppgick investeringarna till 137 099 tkr.
(Det innerbär också att under åren 2016-2019 var investeringarna ungefär 600 000 tkr - 359 897 tkr - 137 099 tkr ~= 66 000 tkr över fyra år. Det är inte jättemycket per år.)
Men överlag är alltså den ökade investeringstakten framöver max 20 miljoner extra per år för ett bolag med en intäktsram på sisådär 380 miljoner per år (inflationsjusterat till 2026 års priser) inte en jätteökning.
HejK krfsm skrev:Det är svårt att säga vad "tagit ut i vinst" innebär, eftersom de är köpta av en riskkapitalfond. En klassiker för sådana fonder är att lägga skulder man tar för att köpa bolaget i det köpta bolaget. Så är en avbetalning på skulder en avbetalning för kostnader när man byggt nät, eller är det för kostnader man tog för att få äga bolaget?
Men som sagts i andra inlägg - ca 50-60 miljoner per år efter finansnetto förutom 2016 när det var ca 34 miljoner och 2023-2024 när det var drygt 80 miljoner per år.
Tittar man på intäktsramar så blir det lite svårt att jämföra, eftersom det inte gick att hitta intäktsramen för 2016-2019 i EI:s arkiv och hela perioden 2024-2027 inte är till ända än.
Men intäktsramen för 2020-2023 var 917 634 tkr i 2018 års priser och för 2024-2027 är den 1 340 634 tkr i 2022 års priser.
Investeringar för perioden 2020-2023:
2020: 103 320 tkr (= 101 004 tkr i 2018 års priser)
2021: 101 851 tkr (= 97 463 tkr)
2022: 80 819 tkr (= 71 360 tkr)
2023: 110 720 tkr (= 90 070 tkr)
Totalt: 396 710 tkr ( 359 897 tkr i 2018 års priser)
Dvs ungefär 39,2 % av intäktsramen gick till investeringar (både nybyggnad och underhåll). Är det mycket eller lite? Ingen aning.
2024 uppgick investeringarna till 137 099 tkr.
(Det innerbär också att under åren 2016-2019 var investeringarna ungefär 600 000 tkr - 359 897 tkr - 137 099 tkr ~= 66 000 tkr över fyra år. Det är inte jättemycket per år.)
Men överlag är alltså den ökade investeringstakten framöver max 20 miljoner extra per år för ett bolag med en intäktsram på sisådär 380 miljoner per år (inflationsjusterat till 2026 års priser) inte en jätteökning.
Men kostnaderna för investeringar är inte försumbara som djac påstod
Nej, de totala kostnaderna för investeringar är inte försumbara, men det djac diskuterar är ju den eventuella besparingen pga effektavgifter. Den kan rimligen inte motsvara hela investeringssumman utan är förmodligen klart mindre.M Martin Lundmark skrev:
Samtidigt, om man jämför 2020-2023 med 2024-2027 genom att omräkna 2020-2023 till 2022 års prisnivå för att kunna jämföra med intäktsramen för 2024-2027, så blir det:
Omräknad intäktsram 2020-2023: 1 039 271 tkr
Omräknad investering 2020-2023: 407 603 tkr
Omräknad investering per år: 101 901 tkr
Intäktsram 2024-2027: 1 340 634 tkr
Planerad investering: 500 000 tkr (vi ignorerar 2024 och inflation, för enkelhets skull)
Planerad investering per år: 125 000 tkr
Ökning i intäktsram: 1 340 634 tkr - 1 039 271 tkr = 301 363 tkr
Ökning i intäktsram per år: 75 341 tkr
Ökning i investering per år: 23 099 tkr
Så man fick ca 75 miljoner per år extra i intäkter men spenderar 23 miljoner extra på investering. Visst, förluster osv blir också lite större med ett större nät.
Folk hade haft större acceptans för att snåla genom effektavgifter om det faktiskt hade någon meningsfull koppling till att nätavgifterna skenar. Men det har ju inte det - för huvuddelen av ökningen går till "annat".
Det är kört, iaf inom elkraft, där har jag bara med mig de översiktliga delarna som ingått i annan utbildning, kommer inte lägga mer tid på det.M Martin Lundmark skrev:
Ekonomi och driftsaffärer har jag tillräcklig erfarenhet av för att kunna förstå dessa fundamenta "i sömnen" men visst finns det utvecklingspotential, ffa inom de mer abstrakta monetära teorierna, jag läser på så får vi se.
HejK krfsm skrev:Nej, de totala kostnaderna för investeringar är inte försumbara, men det djac diskuterar är ju den eventuella besparingen pga effektavgifter. Den kan rimligen inte motsvara hela investeringssumman utan är förmodligen klart mindre.
Samtidigt, om man jämför 2020-2023 med 2024-2027 genom att omräkna 2020-2023 till 2022 års prisnivå för att kunna jämföra med intäktsramen för 2024-2027, så blir det:
Omräknad intäktsram 2020-2023: 1 039 271 tkr
Omräknad investering 2020-2023: 407 603 tkr
Omräknad investering per år: 101 901 tkr
Intäktsram 2024-2027: 1 340 634 tkr
Planerad investering: 500 000 tkr (vi ignorerar 2024 och inflation, för enkelhets skull)
Planerad investering per år: 125 000 tkr
Ökning i intäktsram: 1 340 634 tkr - 1 039 271 tkr = 301 363 tkr
Ökning i intäktsram per år: 75 341 tkr
Ökning i investering per år: 23 099 tkr
Så man fick ca 75 miljoner per år extra i intäkter men spenderar 23 miljoner extra på investering. Visst, förluster osv blir också lite större med ett större nät.
Folk hade haft större acceptans för att snåla genom effektavgifter om det faktiskt hade någon meningsfull koppling till att nätavgifterna skenar. Men det har ju inte det - för huvuddelen av ökningen går till "annat".
Jag kan då skriva att;
folk hade haft större acceptans för att snåla genom effektavgiften om de förstod att det faktiskt kan hålla nere de framtida investeringskostnaderna i elnäten
Redigerat:
Jag ändrar, för detta är fel men det funkar ju som tro, som i kyrkan alltså, det kommer inte att påverka avgifterna men man får ha en tro såklart.M Martin Lundmark skrev:
Detta ska inte underskattas, religion och medföljande tro har ju kuvat folk i århundranden så denna tron kan vara väl så god i detta.
