Kommer inte att hända ngt radikalt på området de närmaste 4 åren....https://www.linkedin.com/posts/bengt-f-ekenstierna-bbb0b941_folkbildningsinl%C3%A4gg-316-%C3%A4nnu-en-bluff-fr%C3%A5n-share-7487435373657387008-DN4R/?utm_source=share&utm_medium=member_android&rcm=ACoAAAR1GCoBbbD3uSV868i_3KAcinoq_c500zk
Ja. Men förändringen i sig är inte större. Och mkt av det som förstärktes den gången har vi nytta av nu, trots ibland ändrad riktning.P pmd skrev:
Man måste hålla allt detta i huvet samtidigt.
Absolut, det har jag sagt flera gånger, bolagen gör helt rätt, de ska missbruka systemet till maximum, och lite till, ständigt utmana reglerna för att växa avkastningen till sina aktieägare.pacman42 skrev:
Det jag svarade på var frågan om varför vi visar så stort intresse för den allra största posten på räkningen, som både växer och faktiskt kunde tas bort helt utan att påverka tjänsten alls. Några här fokuserar istället helt på en av de minsta raderna på räkningen som kallas nätförstärkning, eftersom den är försumbar i sammanhanget (och är viktig) så får den vänta för mig, tills de större posterna är åtgärdade.
Hej karlmbK karlmb skrev:
Det man måste ”hålla i huvudet” är att elnätsbolagen har krav på att spänningen vid villorna ligger inom normen 230 V+/- 10%.
Spänningsregleringen sker i den transformator som matar flera 11/0.4 kV transformatorer (säg 10–50 transformatorer) som sedan var och en matar ett antal hus (säg 5–50 hus).
Man mäter strömmen som matas ut till 11/0.4 kV transformatorerna och beräknar spänningsfallet fram till villorna genom kännedom om ledningsimpedansen fram till villorna.
Med Velanders statistiska metod om effekttoppar utifrån årsenergianvändning för villorna så har metoden fungerat bra. Man har justerat dess ingående konstanter för tex elvärme som följer en årsvariation.
Nu när vi styr effektuttaget på timnivå och laddar elbilar avviker detta från Velanders statistiska metod som gäller effekten beräknad utifrån elenergianvändning för ett år.
Ansluter man solceller och metar in effekt ”bakvägen” i elnätet som då ger en spänningshöjning då fungerar inte metoden att beräkna spänningsfallet lika bra.
Både med elbilsladdning och solceller får man ökade spänningsvariationer som är svåra att hantera med nuvarande metod och eftersom huvuddelen av distributionsnäten redan är byggda så räcker det inte att bara ändra konstanter för att hantera den förändrade elanvändningen av oss elanvändare.
Av det jag känner till så pågår idag två projekt för att bättre kunna reglera spänningen.
Den ena innebär att man bygge om så 11/0.4 kV transformator får en spännings reglering (om transformatorn måste bytas kostar det uppskattningsvis 1–2 miljoner och man inför då även behov av ett ökat underhåll
Den andra metoden innebär att man mäter spänningen hos alla villorna som reglertransformatorn matar och då bättre vet spänningen vid villorna och bättre kan reglera spänningen inom normen.
Här ser man tydligt din låsning, det som gör att inga diskussioner fungerar.M Martin Lundmark skrev:
Du låser elnätens utformning och kapacitet, vid någon (för oss okänd) tidpunkt.
Du verkar vara omedveten om hur mycket elnäten förändras i år, förra året, kommande år.
Lika omedveten (eller ovillig) är du till förändringar av elens användning.
Jag diskuterar inte mer med dig innan du kommer loss från din mentala bubbla.
För det är framtiden som gäller, den du vägrar tro eller inse kommer att komma, ja som redan till stora delar är här, ifall man har råkat blunda ett tag (eller bara blinka till).
Hej karlmbK karlmb skrev:
Den som har tillgång till antalet nyanslutningar och antalet förändrade anslutningar och kostnaderna för dessa kan naturligtvis genomföra dessa beräkningar. Kostnaderna varierar sedan naturligtvis mycket mellan elbolagen beroende på om det tex handlar om stad eller landsbygd, hur gammal elnäten är etc.
Hej Mikael_LMikael_L skrev:
Jag har i drygt 50 år arbetat som elektriker, ingenjör, lärare och forskare med målet att vi skall ha ett robust elnät till rimligt låga kostnader nu och i framtiden.
Jag fortsätter som pensionär och elanvändare att försöka förmedla hur vi kan hålla nere elnätets kostnader och därmed kostnaden för oss elanvändare nu och i framtiden.
Eftersom väldigt många här har fastnat i ”bubblan” att i stort sett bara talar om vinsterna som går till aktieägare i en tråd som handlar om effektavgifter och då missar hur effektavgiften kan hjälpa oss elanvändare att hålla nere våra kostnaden för ett distributionsnät ursprungligen byggt enligt Velanders formel. Det är vi som använder elnäten som betalar alla dess kostnader.
Jag har sedan jag köpt huset både minskat dess elenergianvändning och toppeffektbehov till ca en tredjedel utan några försakelser. En investering som återbetalat sig och nu ger mig som pensionär till exempel möjligheten att byta kök och husets alla fönster. Dessutom nu kunnat koppla in frikyla som "bara" kostar ca 30 W i driveffekt.
Jag hjälper idag de som köper solceller, batterier, reservkraft, elbilsladdare. De som byter värmesystem och vitvaror. Och ser då svårigheten som många har att förstå hur det befintliga elnätet är uppbyggt, och vilka gigantiska kostnader det innebär om vi skulle vara tvungna att bygga om distributionsnäten.
Jag har arbetat med framtidsfrågor under större delen av mina 50 år med elkraft och tänker fortsätta arbetet med att hjälpa elanvändare att inte elnätets kostnader rusar iväg,
Samt arbetet med att Sverige skall ha ett robust elnät till rimligt låga elkostnader.
Jag ser fram emot att du här på byggahus hjälper till med dessa framtidsfrågor för oss elanvändare.
Redigerat:
Jag kan inte läsa något från EI ( eller Boverket) dom känner väl sig så viktiga att dom tror dom är mål för cyberattacker från utlandet.
Men Vattenfalls text var mest snömos och gnäll.
När jag frågar Google (AI) får jag som svar att det finns inget förbud mot att spara i ladorna.
Det som finns är ett tak på avkastningen på 4,53% realt!
Räntan är real, vilket betyder att den är rensad för inflation. Bolagen får dessutom tillgodoräkna sig inflationen genom att deras kapitalbas (elnätets värde) räknas upp i takt med prisutvecklingen
Värdet på det man byggt går aldrig ner?
Dala Energi säger:
Med en ökad intäktsram har Dala Energi möjlighet att fortsätta sina omfattande investeringar i elnätet som planeras uppgå till drygt en halv miljard kronor under kommande fyra års period. Dessa investeringar är avgörande för att möta den ökade efterfrågan från elektrifieringen och säkerställa en fortsatt hög leveranssäkerhet. Sedan 2016 har Dala Energi investerat drygt sex hundra miljoner kronor, vilket har minskat den genomsnittliga avbrottstiden per kund från 196 minuter till 31 minuter.
Vad betyder detta för elnätspriserna?
Trots osäkerheten i framtida intäktsreglering och de stora investeringsbehoven, är vår bedömning att elnätskunder kan förvänta sig en prisjustering på i snitt 2 till 5 procent per år, utöver den normala prisutvecklingen. Denna justering speglar vårt åtagande att använda de beslutade intäktsramarna på ett ansvarsfullt sätt, med en långsiktig och stabil prissättning.
Så....
Ju mer dom investerar desto högre blir värdet på anläggningen vilket i sin tur höjer intäktsramen.
Investeringarna debiteras direkt till kund med ett extra påslag på 2-5% per år utöver normal inflation.
HejD Dilato skrev:
Det är dessa kostnader (drygt 600 miljoner kronor sedan 2016) plus en halv miljard under fyra år framöver som jag lyfter fram finns (förutom eventuell vinst till elnätsbolagets ägare) att betala för dala elnäts kunder genom elnätspriserna. Dessa kostnader till elanvändarna blir fördelade över ett antal år.
Det är viktigt att det inte blir ytterligare kostnader genom den förändrade elanvändningen av oss elanvändare
Redigerat:
Varför är det viktigt, det anser inte jag, det är ju försumbar skillnad?M Martin Lundmark skrev:
HejD djac skrev:
I inlägg #2906 står siffror hur mycket dala energi har investerat 600 miljoner i elnätet sedan 2016
Ta nu rätt på hur mycket som ägarna till dala energi tagit ut i vinst under dessa år och redovisa detta här
Man anger även att man tänker investera ca en halv miljard nästa period på fyra år alltså en ökad investeringstakt
Målet med effektavgifterna som tråden handlar om är att hålla ner det framtida behovet av kostsamma ombyggnationer av elnäten som de som använder elnäten skall betala
Redovisa jämförelsen mellan genomsnittet av uttagen vinst per år jämfört med genomsnittet av investeringarna och redovisa det här så vi kan se om det är försumbart som du påstår
Även om det inte skulle varit försumbart, så är ändå en utveckling av elnäten bara nödvändigt.D djac skrev:
Elnäten var tvungna att utvecklas till stora kostnader för att svensken övergav kol och oljeuppvärmning och bytte till el.
Elnäten var också tvungna att förstärkas och utvecklas till stora kostnader för att klara av utbyggnaden av vattenkraft, och sen ännu en gång till för att klara av att ta hand om kärnkraften.
Det finns inget egenvärde i att stoppa elnätens utveckling, den utveckling som behövs för att de ska passa i framtiden.