Om du inte har tillträtt är det nu du ska ta upp frågan. Pengar är den starkaste drivkraften och om du redan betalat allt är incitamentet lågt för säljaren att uppfylla de sista bitarna. Och ni kommer bråka om värdet av det, om det inte blir beviljat.U uo70 skrev:
Föreslår att du hotar att häva affären om inte säljaren går med på att dels skriva in en deadline för när nytt bygglov, startbesked och slutbesked på befintlig byggnad ska finnas (borde max ca 10 veckor, men du kan ju erbjuda 15 veckor från tillträdet), dels låter dig innehålla en summa från köpeskillingen som motsvarar dubbla förväntade bygglovskostnaden ink. omkostnader för KA (kolla med kommunen). Dessa pengar kan om nödvändigt säkert deponeras hos mäklaren vid tillträdet.
Fördelen är att det finns en tydlig deadline och ett bestämt prisavdrag om Säljaren inte uppfyller sitt åtagande. Samt ändå en rimlig möjlighet för honom att göra det.
Mycket bättre än att försöka tvista efteråt, det blir bara juristerna nöjda med.
Hur har mäklaren skrivit paragrafen? Många mäklare kastar ihop paragrafer som inte är rättsligt bindande eller håller över huvudtaget.
Jag som mäklare blandar gärna inte in massa paragrafer som är egen komponerade.
Vad händer som inte slutbesked går att fås av kommunen går köpet tillbaka då? Inom vilken tid ska de senast vara ordnat? Detta kan bli utdragen process.
Jag som mäklare blandar gärna inte in massa paragrafer som är egen komponerade.
Vad händer som inte slutbesked går att fås av kommunen går köpet tillbaka då? Inom vilken tid ska de senast vara ordnat? Detta kan bli utdragen process.
För några år sedan ställde en kollegaClaes Sörmland skrev:
Tack för att du tar upp detta. Jag förstår argumentet nu. Låter som en möjlig läsning av PBL.
I så fall kan man alltså äga en byggnad som har uppförts inom ramen för ett bygglov genom att den medgivna åtgärden ska anses ha påbörjats och avslutats i tid (anses påbörjad när de egentliga byggnadsarbetena har kommit igång och det är inte tillräckligt att förberedande åtgärder har vidtagits (se prop. 1985/86:1 s. 751).
Men man har kringgått startbesked och slutbesked helt. Märkliga PBL-förvecklingar. Hade ju känts tryggt med en MÖD-dom som stödde denna tolkning. En relaterad dom som inte är spot-on, gäller dessutom ÄPBL:
[länk]
Ni som har erfarenhet från arbete i byggnadsnämnder, är detta en spridd tolkning
frågan till Boverket vad som händer med ett bygglov som ”löpt ut” men är färdigbyggt. Boverket svarade då att deras tolkning är att slutbesked och lovets giltighetstid inte hängde ihop, enkelt förklarat. Har lovet färdigställts inom 5 år är det fortfarande gällande och det finns möjlighet att utfärda slutbesked.
Redigerat:
Det börjar utkristallisera sig en tolkning av PBL. Scenarier där start- och slutbesked missas och hur bygg- och marklov påverkas:L Lagerviskan skrev:
1. Man har inte påbörjat de egentliga byggnadsarbetena före två år har passerats sen bygglovet vann laga kraft. Lovet gäller ej längre, oavsett om startbesked har sökts eller ej.
2. Man har påbörjat de egentliga byggnadsarbetena före två år har passerats sen bygglovet vann laga kraft men ej sökt startbesked. Lovet förblir gällande i fem år sedan det vann laga kraft.
3. Man har påbörjat de egentliga byggnadsarbetena före två år har passerat sen bygglovet vann laga kraft men ej sökt startbesked. Man avslutar arbetena inom fem år. Åtgärden anses ha utförts med bygglov. Eftersom slutbesked ej har getts så råder förbud att ta t ex den resulterande byggnaden i bruk.
Sen har vi varianter där man har lagakraftvunnet bygglov men bygger något annat eller i alla fall något som ej i varje del följer bygglovet. Då blir det en tolkningsfråga om åtgärden alls har utförts inom ramen för lovet eller ska betraktas som en orelaterad åtgärd, alltså svartbyggande. Den frågan blir enbart aktuell fem år efter att lovet vann laga kraft alltså vid tiden när lovet slutar gälla.
Fick jag detta rätt enligt BHs samlade visdom?
Redigerat:
Det är nog ungfär så jag som amatör tolkar det. Möjligen sista punkten. Jag tror att ett bygge som inte följer bygglovet kan beivras även innan det är klart.
Slutbeskedet är ju i grunden bara ett besked från byggnadsnämnden som säger att man inte ämnar ställa fler krav på bygget just nu utifrån den information man nu har (som huvudsakligen har lämnats av byggherren). Och det lyfter brukandeförbudet för det som har uppförts och som ges av startbeskedet.K karlmb skrev:
Så det borde väl gå bra att utfärda ett slutbesked för kommunen även om man inte har byggt utan att få startbesked? Frågan är väl mer med vilken grund en byggnadsnämnd kan vägra slutbesked för att det t ex inte finns startbesked.
Och har man inte sökt startbesked så finns väl inget brukandeförbud utfärdat för det man har byggt eftersom det ges av startbeskedet? Här PBL:
Redigerat:
Inget startbesked. Då har det säkert ingen utsättning gjorts heller. Man har bara blåst igång bygget, och sedan struntat i slutbesked också. Kanske för att man är lite nervös inför detta. (placering, utsättning, övrigt)U uo70 skrev:
edit
Det finns visst kontrollansvarig. Vad är dennes uppgift? Skall han låta bygget fortgå utan startbesked?
Redigerat:
Här har jag fel vad gäller det fetstilade. Brukandeförbudet uppstår genom att man ges startbesked. Har man inte sökt startbesked och byggt i alla fall så har man inte brukandeförbud.
