Men som @hempularen säger, så spelar det ingen roll. Det sökta bygglovet är inte påbörjat, även om det färdigtbyggt. Det som påbörjats, byggts färdigt är ett svartbygge. Det är ju inte ett svartbygge man söker bygglov för. Man kan alltså säga, att det som påbörjats/byggts färdigt, är en helt annan byggnad.Contrefort skrev:
Det här är viktig information för TS om det stämmer. Och du brukar ju ha rätt i dessa frågor. Så bygglovet är i så fall gällande eftersom bygget faktiskt genomfördes, om än utan startbesked. Kan du guida oss i lagtext eller t ex MÖD-domar kring detta så vi förstår argumentet?
Hej!Claes Sörmland skrev:
Enligt lydelsen i lagen (9 kap. 43 § PBL) upphör lovet att gälla om "[den] åtgärd som lovet avser inte har påbörjats inom två år". Det finns inget i lagtexten som indikerar att ett startbesked skulle vara inblandat. I förarbetena till PBL förtydligas att det handlar om att åtgärden faktiskt ska påbörjas. Jag har försökt hitta något i praxis eller förarbeten som behandlar det här fallet, men det framgår inte i propositionerna till varken ÄPBL eller PBL huruvida ett startbesked skulle vara av betydelse eller inte. Jag kan inte heller hitta någon dom som tar upp frågan.
I avsaknad av något som indikerar att ett startbesked skulle behövas för att åtgärden ska anses vara påbörjad är min slutsats att man får gå på hur lagen är formulerad, där giltigheten som sagt är beroende av att åtgärden de facto ska påbörjas. Slutsatsen att ett startbesked skulle krävas går utöver detta.
Om någon har en dom som bringar mer klarhet i detta vore det toppen om de kunde presentera den.
Tack för att du tar upp detta. Jag förstår argumentet nu. Låter som en möjlig läsning av PBL.
I så fall kan man alltså äga en byggnad som har uppförts inom ramen för ett bygglov genom att den medgivna åtgärden ska anses ha påbörjats och avslutats i tid (anses påbörjad när de egentliga byggnadsarbetena har kommit igång och det är inte tillräckligt att förberedande åtgärder har vidtagits (se prop. 1985/86:1 s. 751).
Men man har kringgått startbesked och slutbesked helt. Märkliga PBL-förvecklingar. Hade ju känts tryggt med en MÖD-dom som stödde denna tolkning. En relaterad dom som inte är spot-on, gäller dessutom ÄPBL:
https://www.domstol.se/mark--och-mi...ch-miljooverdomstolens-avgoranden/2012/71404/
Ni som har erfarenhet från arbete i byggnadsnämnder, är detta en spridd tolkning?
Redigerat:
Det ligger något i den tolkningen. Om man ex. blir påkommen med att påbörja ett bygge innan man fått startbesked, men har bygglov. Så blir det byggsaktionsavgift för att man börjat utan startbesked, men det blir inte sanktionsavgift för svartbygge. Så det verkar som man anses bygga i enlighet med det givna bygglovet, men man har hoppat över lite formalia och straffas för det.
Sedan blir ju då frågan om hur man hanterar att även 5 årsgränsen passerar? Om bygglovet blir ogiltigt, blir det också bara formalia, eller blir det faktiskt ett svartbygge om bygglovet hinner bli ogiltigt.
Sedan blir ju då frågan om hur man hanterar att även 5 årsgränsen passerar? Om bygglovet blir ogiltigt, blir det också bara formalia, eller blir det faktiskt ett svartbygge om bygglovet hinner bli ogiltigt.
Stämmer nu den av @Contrefort föreslagna tolkningen av PBL så verkar ju garaget t o m ha uppförts med bygglov. Jag läser propositionstext för nya PBL och hittar likt @Contrefort inget som direkt anger att bygglovet skulle löpa ut om man påbörjar byggåtgärderna inom två år utan startbesked och avslutar dem inom fem år när bygglovet löper ut. D v s det är i så fall inget "svartbygge" i klassisk mening utan det är ett formfel gällande startbesked och slutbesked.
Sen ska sägas att propositionstexten tydligt beskriver en tänkt konstruktion där man ska söka startbesked och slutbesked. Men vad som händer om folk struntar i det beskrivs inte uttryckligen förutom byggsanktionsavgifter och förelägganden med sina preskriptionstider.
Sen ska sägas att propositionstexten tydligt beskriver en tänkt konstruktion där man ska söka startbesked och slutbesked. Men vad som händer om folk struntar i det beskrivs inte uttryckligen förutom byggsanktionsavgifter och förelägganden med sina preskriptionstider.
Alla förutsätter här att bygglov kommer kunna ges i efterhand men har TS kontrollerat att garaget byggts enligt bygglovet och att detaljplanen är den samma? Om garaget tex byggts för nära tomtgräns eller överstiger byggnadsarean för tomten kommer ju inte ett bygglov kunna ges utan rivning blir istället fallet. TS kanske står utan garage och säljaren har ett papper på slutbesked för rivning i handen vid tillträdet.
Jag hade definitivt krävt att del av beloppet är låst hos mäklaren fram till dess att nuvarande garage är godkänt enligt konstens regler. Om så inte kan ske skall skälig ersättning återgå köparen upp till hela det låsta beloppet om garaget blir obrukbart. (För fallet att det inte går att lösa och man står med nyttjandeförbud, eller krav på rivning). Beloppet som bör vara låst/inte betalas än ska vara värdet av att uppföra ett helt nytt garage alt värdeminskningen på fastigheten om den kom utan möjlighet att bygga garage om det anses högre.
Jag hade definitivt krävt att del av beloppet är låst hos mäklaren fram till dess att nuvarande garage är godkänt enligt konstens regler. Om så inte kan ske skall skälig ersättning återgå köparen upp till hela det låsta beloppet om garaget blir obrukbart. (För fallet att det inte går att lösa och man står med nyttjandeförbud, eller krav på rivning). Beloppet som bör vara låst/inte betalas än ska vara värdet av att uppföra ett helt nytt garage alt värdeminskningen på fastigheten om den kom utan möjlighet att bygga garage om det anses högre.
Garaget ser i stort sett ut som på bygglovsritningen och har rätt yttermått (enligt Eniro Kartor). Skillnaden jag kan se är att garaget på ritningen har pulpettak, medan det fysiska garaget har sadeltak. Det är inte byggt på prickad mark och ligger minst 10 meter från alla tomtgränser. Nockhöjden vet jag inte vad den är. Om det är korrekt byggt eller ej vet jag inte heller, men det lär besiktningen ge svar på.T TypRätt skrev:
Med tanke på skillnaderna i taket är det ju inte byggt enligt lovet, så av den anledningen är det tveksamt om det går att få slutbesked utifrån det tidigare lovet. Vissa kommuner/handläggare är ju dock mer laissez-faire än andra, så man vet aldrig.U uo70 skrev:
Om du inte betalt handpenningen så är det enkelt.U uo70 skrev:
Säg upp avtalet på grund av misstänkt bedrägeri (säljaren har inte redovisat begränsningar i äganderätten pga svartbygge innan köp) så är du av med problemen
Annars sitter du med näbben i kläm
Jo, det kan krävas åtgärder även om du söker lov för något helt annat om det t ex påverkar byggd yta, då kommer du behöva pröva lov för alla olovliga byggnader på fastigheten för att avgöra planenligheten med avseende på tillåten yta.
Sen är det som någon annan skrev att du inte kan söka lov på något som är olovligt. Det finns en dom från högsta domstolen som kom fram till att det inte går att bevilja ändring av tak på ett garage som inte hade lov, hela garaget behövde prövas och eftersom det stod helt på prickad mark så fanns inga förutsättningar för lov för garaget och det gick endast att utföra underhåll på garaget tills den revs.
Men om du söker om fasadändring på huvudbyggnaden så hindras det inte av garaget.
Detta stämmer inte. Om en svartbyggd åtgärd har utförts på din fastighet och inte rättats så hindrar det inte att ge bygglov för en annan åtgärd. Att sen även byggnader som har uppförts utan lov äter byggrätt är en annan sak. Men det gör även byggnader som har byggts med lov.B bergenudd skrev:
Men där är ju problemet inte att det saknades lov när byggnaden uppfördes utan att byggnaden var planstridig. Det är ett annat problem.B bergenudd skrev:
Håller med.B bergenudd skrev: