Kommunen förstår inte grannemedgivande

[Jonahsöder]

Det är just jakten på ett uttryckligt svar på en fråga de först fint undvek att ta i jag vänder mig emot.

De krävde medgivande från vägsamfälligheten vilket du lätt ordnade, men när du själv drev på och insisterade på att de minsann ägde marken och också behövde ge sitt medgivande drev du som jag ser det saken längre än du behövde.

Det är den typ av överdriven försiktighet som (förvisso hand i hand med aktivistiska tjänstemän) gjort att lagstiftningen tolkas så extremt hårt.

Jag vågar inte chansa när jag får otydliga svar från kommunen.

Sen som Clas skriver, så tror jag att det beror på inkompetens hos enskilda kommunanställda. Den jag sist var i kontakt med i frågan förstod ju inte ens att kommunen som fastighetsägare också behöver ge ett medgivande.
Hon förstod inte ens att jag har rätt till ett nekande. Att hon lämnar frågan med att säga att de inte har "delegation" att besluta något är fel.

 

[Nötegårdsgubben]

Det skulle i så fall vara rätt förkastligt utövande av myndigheten, att agera för att snärja TS så att denne luras att svartbygga.

Tja, du skriver ju också enligt nedan och det är ingen orimlig tolkning av lagen att det räcker med samfällighetens medgivande. Men pressar man kommunen kommer den förstås ta försiktigast möjliga väg framåt.

Tyvärr ger ju varken lagtexten eller propositionen svar på frågan om markägaren som ju också har en gräns, en fastighetsgräns, också ska lämna sitt grannemedgivande. Eller om denne plötsligt förlorar sina rättigheter om en allmän plats för marken har beslutats och en huvudman finns.

 

[Nötegårdsgubben]

Jag vågar inte chansa när jag får otydliga svar från kommunen.

Det framgår med all tydlighet. Jag tycker att det är ett onödigt försiktigt val, men det är förstås dina pengar det gäller om du skulle behöva riva planket eller göra spalje av det.

Sen som Clas skriver, så tror jag att det beror på inkompetens hos enskilda kommunanställda. Den jag sist var i kontakt med i frågan förstod ju inte ens att kommunen som fastighetsägare också behöver ge ett medgivande.
Hon förstod inte ens att jag har rätt till ett nekande.

Vad skulle du vinna på ett nekande? Och har du verkligen rätt till ett sådant? Ett uteblivet medgivande är ju också en avsaknad av medgivande. Måste verkligen en kommun aktivt besluta om det här?

Att hon lämnar frågan med att säga att de inte har "delegation" att besluta något är fel.

Det är ju bara en fråga om ifall tjänstemän själva får avgöra saken eller om det krävs ett nämndbeslut. Vet du att det här ryms inom delegationsordningen?

 

[Claes Sörmland]

Tja, du skriver ju också enligt nedan och det är ingen orimlig tolkning av lagen att det räcker med samfällighetens medgivande. Men pressar man kommunen kommer den förstås ta försiktigast möjliga väg framåt.

Det är i alla fall en möjlig tolkning...

Efter att ha läst på igen t ex propositionens text och Boverkets sammanställning (ger samma info) tycker jag det är en rätt långsökt idé att andra rättighetshavare skulle förlora sin rätt som granne bara för att det finns en gräns i en detaljplan som reglerar användningen av mark som allmän plats. Det går inte ihop och det antyds heller inget sådant i propositionen. Men det kanske bara är jag.

Men visst står det kommunen fritt att tolka det så. Varför den nu skulle göra det, om kommunen vill ge grannemedgivande är det ju bara att ge det så är frågan utagerad. Vill de inte ge grannemedgivande så kan de istället välja att inte göra det så är återigen frågan utagerad. Mycket rakare och enklare för kommunen.

Om jag satt som politiker i byggnadsnämnden i en kommun skulle jag driva att kommunen ska ge grannemedgivande som fastighetsägare om huvudmannen för den allmänna platsen under enskilt huvudmannaskap också ger det och det inte går att se en uppenbar olägenhet för kommunens fastighet utöver dess användning som allmän plats.

 

[Claes Sörmland]

Vad skulle du vinna på ett nekande? Och har du verkligen rätt till ett sådant? Ett uteblivet medgivande är ju också en avsaknad av medgivande. Måste verkligen en kommun aktivt besluta om det här?

Med tanke på att kommunens rätt att ge grannemedgivade som huvudman för allmän plats uttryckligen är införd i PBL så vore det bra konstigt om kommunerna nekade att ta ställning i sådana frågor. Eller neka som fastighetsägare att ta ställning till grannemedgivanden.

Jag tänker att serviceskyldigheten i 6 § förvaltningslagen dessutom ger en skyldighet att ta ställning för kommunen i frågan. Är jag helt ute och cyklar?

 

[Nötegårdsgubben]

Om jag satt som politiker i byggnadsnämnden i en kommun skulle jag driva att kommunen ska ge grannemedgivande som fastighetsägare om huvudmannen för den allmänna platsen under enskilt huvudmannaskap också ger det och det inte går att se en uppenbar olägenhet för kommunens fastighet utöver dess användning som allmän plats.

Det tycker jag är en berömvärd inställning.

jag [tycker] det är en rätt långsökt idé att andra rättighetshavare skulle förlora sin rätt som granne bara för att det finns en gräns i en detaljplan som reglerar användningen av mark som allmän plats.

Tja, själv tycker jag att det är naturligt om så få som möjligt kan lägga sig i vad andra gör. Så om marken man äger mot en granne till fullo upptas av en allmän plats som någon annan är huvudman för tycker jag det är bra om det (de facto såväl som de jure) räcker med platshuvudmannens godkännande.

Jag är ärligt talat lite förvånad om vi inte tycker lika därvidlag, men jag gissar att du allra minst delvis försöker förklara hur du tolkar att det är, snarare än hur du helst vill att det ska vara.

 

[Claes Sörmland]

Det tycker jag är en berömvärd inställning.

Tja, själv tycker jag att det är naturligt om så få som möjligt kan lägga sig i vad andra gör. Så om marken man äger mot en granne till fullo upptas av en allmän plats som någon annan är huvudman för tycker jag det är bra om det (de facto såväl som de jure) räcker med platshuvudmannens godkännande.

Jag är ärligt talat lite förvånad om vi inte tycker lika därvidlag, men jag gissar att du allra minst delvis försöker förklara hur du tolkar att det är, snarare än hur du helst vill att det ska vara.

Jag är som bekant rätt skeptisk till mycket av den här lagstiftningen. Så jag försöker tolka hur t ex kommun, länsstyrelse och MMD/MÖD ser på det här, inte hur jag juridiskt skulle lösa det om jag hade inflytande över frågan. (Jag ser t ex inga övertygande skäl till att gräns mot allmän plats alls skulle trigga behov av grannemedgivande från "allmänheten" eller dess företrädare huvudmannen för den allmän platsen. Allmän plats är ju s a s buffermark mellan kvartersmark, det är därför den finns. Då finns ingen granne som är berörd. Men det är ju bara vad jag tycker.)

 

[Nötegårdsgubben]

Med tanke på att kommunens rätt att ge grannemedgivade som huvudman för allmän plats uttryckligen är införd i PBL så vore det bra konstigt om kommunerna nekade att ta ställning i sådana frågor. Eller neka som fastighetsägare att ta ställning till grannemedgivanden.

Ja, det tycker nog många. Men det är rimligen en diskretionär rätt att ge grannmedgivande, inte ett förvaltningsrättsligt beslut.

Eller? Det är förstås rättsosäkert när kommunen kan fatta (eller rent av låta bli att fatta) beslut på godtycklig grund. Men den rätten erkänns de väl här på samma vis som alla andra.

Jag tänker att serviceskyldigheten i 6 § förvaltningslagen dessutom ger en skyldighet att ta ställning för kommunen i frågan. Är jag helt ute och cyklar?

Jag tror du drar det väl långt, men det är en intressant fråga. Jag har dock inget bra svar på den.

 

[Claes Sörmland]

Ja, det tycker nog många. Men det är rimligen en diskretionär rätt att ge grannmedgivande, inte ett förvaltningsrättsligt beslut.

Eller? Det är förstås rättsosäkert när kommunen kan fatta (eller rent av låta bli att fatta) beslut på godtycklig grund. Men den rätten erkänns de väl här på samma vis som alla andra.

Jag tror du drar det väl långt, men det är en intressant fråga. Jag har dock inget bra svar på den.

Och den obehagliga kommunallagen. Den förstår jag inte mycket av...

 

[Weimik]

Ska försöka nå dem.
Nja, jag hållit mig i nästan tio år, eftersom jag tycker att ett bygglov är för dyrt för ett simpelt litet plank... Så, jag ska försöka lite till.

Om bygglov är för dyrt för det simpla lilla planket är väl planket rimligen rätt billigt så då kan du chansa och sätta upp det och riva eller bygga om till spaljé om kommunen mot förmodan skulle invända?

 

[Jonahsöder]

Det framgår med all tydlighet. Jag tycker att det är ett onödigt försiktigt val, men det är förstås dina pengar det gäller om du skulle behöva riva planket eller göra spalje av det.

Vad skulle du vinna på ett nekande? Och har du verkligen rätt till ett sådant? Ett uteblivet medgivande är ju också en avsaknad av medgivande. Måste verkligen en kommun aktivt besluta om det här?

Det är ju bara en fråga om ifall tjänstemän själva får avgöra saken eller om det krävs ett nämndbeslut. Vet du att det här ryms inom delegationsordningen?

Ett nekande visar ju på att de vågar ta ställning i ärendet i stället för att bara skjuta undan det.
Det måste ju finnas någon form process hos kommunen där de vet hur de ska hantera sådana här ärenden.

Jag är inte insatt i hur lagarna relaterat till detta ser ut. Men spontan känns det som fel att de bara skjuter undan frågan och besvarar det som de gör.

 

[Jonahsöder]

Om bygglov är för dyrt för det simpla lilla planket är väl planket rimligen rätt billigt så då kan du chansa och sätta upp det och riva eller bygga om till spaljé om kommunen mot förmodan skulle invända?

Det är en ide och mina grannar har alla skrivit på ett godkännande. Ingen annan rör sig på den lilla vägen heller.
Problemet är bara att planket ska fungera som ett bullerplank, eftersom min husvägg är endast 1.3 meter från vägen. Så den bli ganska kostsam och förlorar sin funktion om den görs om till en spalje.