bra-byggare skrev:
Ja, men man kan inte göra det när man vill egentligen, vill man t.ex göra det nu efter senaste tidens börsnedgång kan man gå back på den strategin. Ligger man på plus trots nedgången så har man lyckats med strategin. Det är en del av risken man tar med att investera på börsen
Bara en kommentar till detta: Om alla ens kapitalposter har minskat tack vare nedgången på börsen så är detta sant, men också ett tecken på att man inte har varit nog förutseende. Den smarta investeraren har ju förhoppningsvis placerat om från riskbolag till råvaror, hedgefonder och omvända indexfonder till viss grad, vilket gör att nedgången på börsen inte resulterar i en förlust utan bara en minskat förräntning.

Men som du säger, nu är vi långt från ämnet.
 
Swetrot skrev:
Låt oss anta att huset ökar i värde med inflationstakten, dvs det sjunker inte i värde, men har heller inte kraftfull värdeökning. Eftersom räntan är satt till 7% utgår jag från en inflation på 4%.

Då får vi följande scenarier:

1: Man amorterar ingenting.
Under 15 år betalas 3.150.000kr i räntor, varav ungefär 850.000kr fås tillbaka i skattereduktion. (Räntorna uppgår till mer pengar än maxtaket för bästa avdragsrätten).
Efter 15 år är huset värt 5,4Mkr, och man kan efter reavinstbeskattning stoppa nästan 1,9Mkr i plånboken efter reavinstskatt. Netto har man betalat 400.000kr i kapitalkostnad för att bo där i 15 år, eller 2.200kr/månad

2: Man amorrterar på 30 år
Under 15 år betalas 2.415.000kr i räntor, varav ungefär 720.000kr fås tillbaka i skattereduktion.
Efter 15 år är huset värt 5,4Mkr, och man kan efter reavinstbeskattning stoppa nästan 1,9Mkr i plånboken efter reavinstskatt, plus de 1,5Mkr man amorterat. Netto har man då fått betalt c:a 200.000kr för att bo där, eller ungefär 500kr/månad.

Inga gigantiska skillnader, men det visar ändå att den som tvingas belåna sig mycket och inte har råd att amortera alltid kommer att betala mycket mer än den som kan amortera sina lån. Den ene får betala, den andre får betalt - för att bo.
Skillnaden är inte gigantisk när man ser på -2200 och +500kr /mån på 15 år men det blir ca 600.000kr som alt2 behåller i sin plånbok :). Ser man det i en klumpsumma så kanske funderar man över bankens kalkyl en stund till.

Jag skulle gärna vilja att dina beräkningar stämmer för då blir jag ju mångmiljöner när jag säljer mitt friköpt "slott" om 10 år. Slottet kostade dock bara 2Mkr ( 5 år sen) så vi klarar avbetalningar också.
Om man inte lånar allt man får låna så slipper man betala för att bo :).
gaia
 
gaia skrev:
Om man inte lånar allt man får låna så slipper man betala för att bo :).
gaia
Detta är en vanlig vanföreställning. Du betalar fortfarande för att bo även om du inte har lånat något eftersom du förlorar det du skulle ha tjänat i ränta på pengarna du köpte huset för. Om de pengarna kunde ha förräntats bättre än vad bolåneräntan ligger på så betalar du till och med mer för att bo om du betalar kontant än om du lånar.
 
Nu var det inte min mening att starta en debatt hurvida man skulle amortera eller ej, utan påvisade bara att man inte kan utgå ifrån att man "hyr" huset av banken.

Dessutom så är det omöjligt att räkna på hurvida man skall amortera eller ej, eftersom framtiden är ovis, för 5 år sedan så var bankerna villiga att låna ut 100% av huset till en där 90% låg i bottenlån, idag så är de mer försiktiga och lån inte lika lätt vindigt ut pengar till en. Visa hus börjar även att sjunka ivärde och där man inte har några större marginaler lär bankerna bli lite nervösa för sina pengar och kräva att man amorterar av.

Dessutom så är det svårt att göra beräkningar som swetrot gjort eftersom den 1000 lappen i amortering som gjordes för 15 år sedan inte motsvarar en 1000 lapp i dagens värde. I extremt fallen så kan ju värdet på huset ätas upp av inflationen på 15 år och att då ha "slösat" pengar på att amortera dessa 15 år när man kanske behövde pengarna till något annat (det är ju oftas som småbarnsföräldrar man gör köpet av sitt första hus) kanske inte är så lyckat. Men om inflationen istället ligger lågt är det ju som sagts mer "lönande" att amortera. Det är något som man bör välja själv hur man vill förhålla sig till det, och givetviss bankens krav och ju sämre det går för huspriserna, destu mer kommer kraven från banken att det skall amorteras av på lånet så de har en säkerhetsmarginal om man måste sälja huset en dag...

Själv amorterar vi på lånet fast inga 8.000 i månaden...

- M
 
gaia skrev:
Skillnaden är inte gigantisk när man ser på -2200 och +500kr /mån på 15 år men det blir ca 600.000kr som alt2 behåller i sin plånbok :). Ser man det i en klumpsumma så kanske funderar man över bankens kalkyl en stund till.

gaia
Om man då funderar på vad en amortering på 8000:- kronor i månaden innebär så anser jag att 600.000 kr är en skitsumma i sammanhanget. Få människor tror jag väljer den varianten, om dom ens har möjlighet att göra det.
 
Gladh skrev:
...
Dessutom så är det svårt att göra beräkningar som swetrot gjort eftersom den 1000 lappen i amortering som gjordes för 15 år sedan inte motsvarar en 1000 lapp i dagens värde. I extremt fallen så kan ju värdet på huset ätas upp av inflationen på 15 år och att då ha "slösat" pengar på att amortera dessa 15 år när man kanske behövde pengarna till något annat (det är ju oftas som småbarnsföräldrar man gör köpet av sitt första hus) kanske inte är så lyckat. Men om inflationen istället ligger lågt är det ju som sagts mer "lönande" att amortera. ...

- M
Fast enl separat tråd om inflationen så påverkar detta inte boende ekonomin
 
Jag tror att de flesta tycker att det är jättejobbigt att amortera 8 tusen i månaden. Och det är det som är poängen. De flesta människor har inget annat alternativ än bli "ränteslav" till banken under stora delar av sitt liv.

Vad gäller inflationen så är det inte den som äter upp lånet. Däremot tvingar den upp räntorna, och man har inget annat val än att betala. Om dina löneökningar däremot följer med inflatiionen och dessutom överträffar den, då kommer lånen att kännas mindre betungande över tiden.
 
BobbyEwing skrev:
Detta är en vanlig vanföreställning. Du betalar fortfarande för att bo även om du inte har lånat något eftersom du förlorar det du skulle ha tjänat i ränta på pengarna du köpte huset för. Om de pengarna kunde ha förräntats bättre än vad bolåneräntan ligger på så betalar du till och med mer för att bo om du betalar kontant än om du lånar.
Ju, jag vet att jag betalar :). Jag betalar för att behålla en del av mina pengar själv i stället för att göda banken med dom.
Min största aktievinst gjorde jag nog när jag INTE köpte Telia-aktier :). Som du kan se är det bäst för mej att hålla mej från aktiemarknaden om jag vill bo i mitt slott i fortsättningen också.
gaia
 
imported_Anders_S skrev:
Om man då funderar på vad en amortering på 8000:- kronor i månaden innebär så anser jag att 600.000 kr är en skitsumma i sammanhanget. Få människor tror jag väljer den varianten, om dom ens har möjlighet att göra det.
No ja, har dom valt att offra ca 2 årslöner av 15 enbart för banken så är det ju deras val men alla har fortfarande ett val. Som du uttrycker det så skulle man kunna tänka att människor är tvungna och inte kan välja :). Ingen tvingas att skriva på ett bolåneavtal maximerad enl bankens amorteringsfria kalkyler. Man MÅSTE inte låna allt man FÅR låna :). Fast ibland känns det som om trenden är faktiskt att låna mer än banken vill godkänna och man letar efter en bank som ger storst bolån för minsta insats.
Det enda man MÅSTE är att betala när man har redan skrivit på ....
gaia
 
gaia skrev:
No ja, har dom valt att offra ca 2 årslöner av 15 enbart för banken så är det ju deras val men alla har fortfarande ett val. Som du uttrycker det så skulle man kunna tänka att människor är tvungna och inte kan välja :).
gaia
Jag förstår inte riktigt varför du biter dig kvar vid att folk inte vill eller väljer att amortera.

Alla har ett val, och dom flesta ser det inte som något positivt att gneta (amortera) i 15 år bara för att man har inställningen att banken är en utsugare eller för att man sparade 600 lakan på det eller att man fick den tjockaste plånboken när man sålde. 15 år av sitt liv kanske vissa tycker är mera värt än att hålla på sina principer gentemot bankerna. Om folk väljer att låna så mycket dom kan utan att amortera, vad är felet. Att bo i rätt hus eller i drömvillan kanske är viktigare än att redovisningen efter 15 år är så bra som den kunde ha blivit. Det bästa resultatet hade man ju fått om man inte lånat alls.

Jag skulle absolut kunna betala 8000:- i amortering per / månad om jag "satt" i samma exempel som ovan. Men skulle jag göra det innan jag har lagt pengar på alla andra saker som jag anser nödvändiga för mig och min famil. Svar nej. Varken 600.000 eller det faktum att banken tjänar massor av pengar på mig gör att jag skulle välja det.
 
Swetrot skrev:
Vad gäller inflationen så är det inte den som äter upp lånet. Däremot tvingar den upp räntorna, och man har inget annat val än att betala..
Bara om du har rörliga lån, nu är det ju inte så vanligt att folk binder räntan på 10 år, men det är fult möjligt att göra det hos vissa banker, och gör man det, så spelar det ingen roll vad den rörliga står i, du har samma räntekostnader ändå och därmed så äter inflationen upp lånet utan att du har högre kostnad. Och det helt oberoende av om du har fått löneökningar eller ej. För lånet blir i förhållande till allt annat billigare men för just dig som person som inte får ökad inkomst så känns det inte så, bara att allt har blivit dyrare.

- M
 
loffes skrev:
Fast enl separat tråd om inflationen så påverkar detta inte boende ekonomin
Edit: Nu har jag läst igenom tråden och förstår vad du menar mde boende ekonomin, men det är ju inte riktigt samma sak som själva lånedelen, efterom det bara är ditt lån som "i princip" kan bindas fast till en specifik kostnad....

Det håller jag inte med om, för om vi tar ett extrem exempel. Säg att du lånar 2.500.000 för att köpa ett hus, du har en årsinkomst på 500.000 om året och lyckas binda din ränta på 20 år hos banken. På dessa 20 år så är inflationen skrämmande hög och din årsinkomst 20 år senare är 10.000.000 medans ditt lån fortfarande är 2.500.000 (du har inte amorterat något). från början så behövde du 5 årslöner för att betala av lånet, och nu så kan du betala av lånet på 3 månadslöner. Eftersom du har bundit räntan i 20 år så har du samma räntekostnader på ditt lån under hela tiden så det ändras inte även om räntan stiger.

Även om du inte lyckas binda räntan i 20 år utan bara 10 år (som faktiskt är möjligt idag) så har dina räntekostnader bara ökat 1 gånger under perioden och därmed så har räntehöjningarna inte slagit igenom lika hårt som de skulle om du hade haft rörlig ränta hela tiden, och du har därmed "tjänat" på inflationen (iallafall mot ditt lån)

Extremt, javisst, men faktiskt en scenario som utspelas/utspelats på många platser jorden runt., även om tidsperiden då oftas varit betydlgit kortare än 20 år...

- M
 
Redigerat:
imported_Anders_S skrev:
Jag förstår inte riktigt varför du biter dig kvar vid att folk inte vill eller väljer att amortera.
...man måste ju vara medveten vad man skriver på och välja med öppna ögon. Som du själv skrev i annan inlägg ... man blir erbjuden något men behöver inte tacka ja för det hela ....och det håller jag fullständigt med om.

Jag vill bara få blivande låntagarna att fundera ett steg djupare över bankernas kalkyler innan man väljer amorteringsfritt eller ej. Kanske inte alla tycker att 600 000kr är en skitsumma i samanhanget ....och den summan syns ju inte så tydligt i bankernas kalkyler
gaia
 
Okej. Nu tror jag majoriteten funderar både en och två gånger innan man ger sig in i en så viktig affär som ett stort banklån. Ibland låter det dock som att folk inte ska göra som dom själva vill utan att få höra att man gör fel, för att någon annan tycker annorlunda, eller bara för att någon har åsikten att banken är utsugare och skiter fullständigt i om folk har råd eller inte. Det är helt enkelt inte vad jag tycker. Nu handlade det ju mest om amorteringens vara eller icke vara. Då kom just ett sådant argument upp, att jättemycket pengar går till bankens kassa vid amorteringsfritt. Ja visst, men det är viktigare att se till sin egen situation och se hur bra den kan bli än att principerna blir avgörande. Tycker jag. :)
 
gaia skrev:
...
Många säger att det är tröstlöst att betala av på ett mångmiljonlån men tycker det är OK att betala rätt stora summor enbart i räntor. Efter en antal år har man betalt lika mycker i räntor som huset har kostat att bygga medan huslån är tyvärr fortfarande lika hög. Ägandet har kostat dubbelt upp utan att ens husets garage är friköpt. Känns inte så bra att få veta det :).

Det där håller jag inte med om. När du efter 5-10-15 pår betalt desa räntor - "hyran" så är huset mer värt. Eller så har det iaf varit historiskt sett över tiden iaf, även om det kan dippa under 5.10 år ibland). Och då innebär det ju att din belåningsgrad sjunker. Så du äger mao mer och mer av huset om du håller det i skick iaf.

Så ett alternativt till kraftiga amorteringar är att investera kontinuerligt i huset och ha en buffert.

Sen är iof amorteringar inte dåligt det hller eftersom det sänker räntekostnaden på sikt - men med dagens mångmiljonlån är det rätt svårt att amortera av ett hus på 10-30 år - för vanliga familjebildande löntagare iaf...

gaia skrev:
Dom som har byggt på dyra och eftertraktade tomter kan chansa och strunta i avbetalningar på sina huslån men jag skulle inte sitta så säkert i en påkostat hus i utkanten av en halvdöd stad ditt ingen längtar att flytta till. ...
Jo det är förstås så att bygger man nytt i en "utdöende" stad - eller en som tex förlitar sig bara på ett fåtal arbetsställen (en stor industri osv) så tar man ju en större risk. Då är det ju säkrare att köpa/bygga i utkanten av större städer med mer "tryggad" försörjning som Stockholm, Göteborg eller öresundsregionen...

/K
 
Klicka här för att svara
Produkter som diskuteras i tråden
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.