Fantasi? För att kalkylen går ihop med marginal enligt rådande läge? Vem är då du som sitter på morgondagens förutsättningar? Och varifrån får du att över 10% skulle vara normalt?Premis skrev:
Jag är ärligt talat trött på alla som förkastar det faktum att folk agerar efter dagens förutsättningar och uppfyller sina drömmar. Ska man avstå från att köpa bil för att soppan kan kan kosta 100:- litern om ett år. Ska man vänta med platt-teven för att den blir billigare snart. Ska man bo kvar i hyresrätten för att villalånet kan bli dyrare?
Jag har oxå varit en av dom som tänkt att folk är inte kloka som betalar så mycket för hus och har så många miljoner i lån! Vilka är dom, är alla miljonärer eller vad är det frågan om, lixom... men husen har inte blivit billigare som jag hoppats och jag känner mest att jag är född ett årtionde för sent eftersom jag missade tåget när husen var billigare, eftersom jag var för ung då.
Hade jag varit miljonär hade jag gärna stoppat in 50% i insats, men det går inte för oss. Det hade nog dom flesta...förutsatt att dom hade än mer pengar i buffert kvar.
Men jag vill inte sitta i liten hyresrätt med barn, utan lekplats på gården och mitt i stan... mina föräldrar byggde när vi syskon var små och hade det jävligt tufft, men det var deras dröm och nu sitter dom utan lån och har det rätt så bra faktiskt. Livet är ju faktiskt inte slut vid 40... Husen var ju relativt sett lika dyra på 70-talet som nu, om man ser till vad mina föräldrar tjänade och vad dom fick betala. Jag tror att vi chansar och försöker nå vår dröm faktiskt, jag vill bara vara säker på att kalkylen är realistisk och att vi klarar räntehöjningar i framtiden. Vad ska man göra om man inte kan köpa sitt hus kontant? Sälja sig på gatan tills man tjänat ihop några miljoner?
Hade jag varit miljonär hade jag gärna stoppat in 50% i insats, men det går inte för oss. Det hade nog dom flesta...förutsatt att dom hade än mer pengar i buffert kvar.
Men jag vill inte sitta i liten hyresrätt med barn, utan lekplats på gården och mitt i stan... mina föräldrar byggde när vi syskon var små och hade det jävligt tufft, men det var deras dröm och nu sitter dom utan lån och har det rätt så bra faktiskt. Livet är ju faktiskt inte slut vid 40... Husen var ju relativt sett lika dyra på 70-talet som nu, om man ser till vad mina föräldrar tjänade och vad dom fick betala. Jag tror att vi chansar och försöker nå vår dröm faktiskt, jag vill bara vara säker på att kalkylen är realistisk och att vi klarar räntehöjningar i framtiden. Vad ska man göra om man inte kan köpa sitt hus kontant? Sälja sig på gatan tills man tjänat ihop några miljoner?
Redigerat:
Det du måste komma ihåg är att anledningen till att de inte längre har lån är att inflationen var _extremt_ hög kombinerat med mycket förmånlig avdragsrätt, vilket vi inte har idag. Det är inte troligt att vi får se motsvarande inflation idag, och då kommer du i motsats till dina föräldrar att ha kvar en mycket stor del av huslånet när du går i pension. Hoppas du på samma utveckling som på 70-talet så bör du också se till att klara av 15% ränta.Frugan skrev:
Kalkylerna du refererar till är formellt korrekta, men säger inte nödvändigtvis hela sanningen. Energin kommer antagligen att gå upp kraftigt i pris, räntorna kan i värsta fall gå upp mycket mer än man tror idag, alla hus behöver renoveras (även nya hus blir gamla efter några år), fastighetsskatten kanske kommer tillbaka, 30% skatteavdrag är inte givet av gud, om man bara har 5% insats finns risken att banken kräver mycket tuffare amorteringar om marknaden faller, man kan bli sjukskriven 6 månader, etc.
Det är förstås inte rimligt att planera sin ekonomi så man ska klara _allt_ det här samtidigt, men lägger man budgeten så tajt att den spricker om _något_ av det inträffar så är det bara en tidsfråga innan man får flytta ifrån sitt hem med skulder kvar. Det räcker med en titt i kvällstidningarna den här veckan för snyfthistorier om ensamstående som "aldrig hade räknat med att räntan kunde stiga så högt som 5%", och det är förstås bara bankens fel.
Tycker du absolut ska förverkliga dina drömmar om hus. Känner ni att det känns bra ekonomiskt och räknar med stigande räntor samt andra kostnader och det finns täckning för så finns det ingen anledning att inte låna 90-95% av ett hus, tycker jag. Det är få förstagångsköpare/byggare som kan hosta in 50% av beloppet cash som nån ovan nämnde. Om det är hyresrätt du bor i nu så tänk att de pengar du betalar nu kommer du aldrig mer se röken av.
Om ni känner er osäkra med att bygga, kanske köpa nåt som står redan som ligger lite lägre i prisklass, för att "känna efter" först?
Om ni känner er osäkra med att bygga, kanske köpa nåt som står redan som ligger lite lägre i prisklass, för att "känna efter" först?
Vem säger det?Frugan skrev:
Sen 1975 (SCB har inte data på fastighetspriser från tidigare år) har det allmäna kostnadsläget (KPI) stigit med 478%. Huspriserna har stigit med 808%. Jag skulle säga att hus är betydligt dyrare idag än 1975 (nästan dubbelt så dyrt).
I övrigt håller jag med Hopplunda, att om man bor i hyresrätt så är det en bra idé att börja med något billigare för att "känna efter". Att bygga hus är inget litet projekt. I synnerhet inte om man har småbarn.
Redigerat:
Det är helt klart andra tider nu... Mina föräldrar köpte en nyproducerad villa -78. På den tiden var min mamma så gott som hemmafru och min pappa hade en vanlig arbetarlön. Utan en gigantisk kontantinsats torde detta vara närapå omöjligt idag. Pratade också med en bekant i 60 års åldern som byggde ett nytt hus på 70-talet. Han var vid det tilfället arbetslös men körde en del taxi. Hans fru jobbade deltid. Han berättade att de tog nån form av statligt lån. Det hade varit lite problematiskt att få lånet accepterat, men det gick! Idag skulle banken bara skratta åt en om man kom in på kontoret med de förutsättningarna. Själv är jag mitt uppe i ett nybygge och det är tufft , trots 2 bra inkomster och en hygglig kontantinsats.
Båda mina föräldrar jobbade heltid och hade ändå knappt råd till en nybyggd villa. Därför tänkte jag att husen var lika dyra då som nu, men det var kanske inte var helt välunderbyggda fakta...
Vi får ju helt klart rätta munnen efter matsäcken i detta fallet, och se till att vi klarar räntehöjningar och föräldrarledigheter och annat framöver. Faktum är att vi är ganska försiktiga och gärna räknar med räntor på 15% för att vara lite mer säkra. Men vi tror nog att det är möjligt. Ska vi kunna skaffa oss nåt annat än hyresrätter i framtiden (vilket verkligeninte är lätt här!) så måste vi ju våga hoppa nån gång. Och billigare alternativ häromkring (Göteborg) är lite svåra att hitta om man inte vill bo i eller nära områden med mycket kriminalitet och gängbildning.
Men hur funkar det med byggkreditivet eg? Bankkvinnan sa att man portionerar ut lite i taget allteftersom man måste betala saker och ting. Är det då så att man inte betalar på hela lånet från början, och att ens månadskostnaderna ökar efter hand ju närmre inflyttningsdagen man kommer? I så fall kan man ju spara lite under tiden, åtminstone i början. Eller?
Vi får ju helt klart rätta munnen efter matsäcken i detta fallet, och se till att vi klarar räntehöjningar och föräldrarledigheter och annat framöver. Faktum är att vi är ganska försiktiga och gärna räknar med räntor på 15% för att vara lite mer säkra. Men vi tror nog att det är möjligt. Ska vi kunna skaffa oss nåt annat än hyresrätter i framtiden (vilket verkligeninte är lätt här!) så måste vi ju våga hoppa nån gång. Och billigare alternativ häromkring (Göteborg) är lite svåra att hitta om man inte vill bo i eller nära områden med mycket kriminalitet och gängbildning.
Men hur funkar det med byggkreditivet eg? Bankkvinnan sa att man portionerar ut lite i taget allteftersom man måste betala saker och ting. Är det då så att man inte betalar på hela lånet från början, och att ens månadskostnaderna ökar efter hand ju närmre inflyttningsdagen man kommer? I så fall kan man ju spara lite under tiden, åtminstone i början. Eller?
Alltså...nu har jag ju förlorat mig lite i sidodiskussionerna här, om huruvida jag och min lilla familj har råd med hus eller inte. Det vet ju bara jag och maken, och kanske banken, eller hur? Men alla synpunkter har varit välkomna och funderats över!
Jag tyckte bara att det lät otroligt att det var sån skillnad på kalkylerna och kraven, och att dessutom Swedbank säger att man inte kan lita på kalkylerna på nätet.
Jag kan försäkra alla oroliga om att vi inte kommer att kasta oss in i nån husaffär utan att kolla upp saker och ting noggrant (i synnerhet ekonomin!), ni kommer aldrig att få se oss på TV i lyxfällan, jag lovar! ;-)
Jag tyckte bara att det lät otroligt att det var sån skillnad på kalkylerna och kraven, och att dessutom Swedbank säger att man inte kan lita på kalkylerna på nätet.
Jag kan försäkra alla oroliga om att vi inte kommer att kasta oss in i nån husaffär utan att kolla upp saker och ting noggrant (i synnerhet ekonomin!), ni kommer aldrig att få se oss på TV i lyxfällan, jag lovar! ;-)
Av SBAB kalkyl kan man gissa att dom uppmuntrar inte avbetalningar på huslån. Deras förslag till avbetalning ska enbart täcka husets värdeminskning pga slitage. Uttrycket att man betalar till sej själv genom att äga ett hus gäller ju inte om man inte betalar av lånet , tycker jag. Räntekostnader som man betalar för sin bolån får man inte heller se röken avHopplunda skrev:
. Då "hyr" man ju bara sitt hus av banken. Att äga ett hus är riskfritt så länge man har råd med räntor , rymliga avbetalningar och råd att hålla sin egendom i bra skick. Banker erbjuder idag ett huslån med en minimal avbetalning som kanske täcker värdeminskningen på ett åldrande hus. Bankernas kalkyler är inte glädjekalkyler men underlättar inte heller att få insikt i vad en nästan amorteringsfrit lån på 15-50 år innebär. Det kanske skulle avskräcka några ifrån alltför höga bolån?
Många säger att det är tröstlöst att betala av på ett mångmiljonlån men tycker det är OK att betala rätt stora summor enbart i räntor. Efter en antal år har man betalt lika mycker i räntor som huset har kostat att bygga medan huslån är tyvärr fortfarande lika hög. Ägandet har kostat dubbelt upp utan att ens husets garage är friköpt. Känns inte så bra att få veta det
. Dom som har byggt på dyra och eftertraktade tomter kan chansa och strunta i avbetalningar på sina huslån men jag skulle inte sitta så säkert i en påkostat hus i utkanten av en halvdöd stad ditt ingen längtar att flytta till.
Håller med Hopplunda,
det är inte fel att starta med ett mindre huslån genom att köpa mindre begagnat hus ( ej totalrenoveringsobjekt! ) så har ni råd till avbetalningar också
. Om nu huspriser kommer att öka som alla verkar tro så ökar ett idag begagnat hus i värde också och kan bli en avsats till nybygge i framtiden. Går räntorna upp så kan man alltid minska på avbetalningstakten. Känns det tryggt?gaia
Redigerat av moderator:
frugan skrev:
Vänta lite, nu blandar du ihop begreppen. Frugan gjorde en jämförelse mellan huspriser och inkomster, inte mellan huspriser och konsumentpriser.Nyfniken skrev:Vem säger det?
Sen 1975 (SCB har inte data på fastighetspriser från tidigare år) har det allmäna kostnadsläget (KPI) stigit med 478%. Huspriserna har stigit med 808%. Jag skulle säga att hus är betydligt dyrare idag än 1975 (nästan dubbelt så dyrt).
I övrigt håller jag med Hopplunda, att om man bor i hyresrätt så är det en bra idé att börja med något billigare för att "känna efter". Att bygga hus är inget litet projekt. I synnerhet inte om man har småbarn.
Sedan 1975 har hushållens disponibla inkomster stigit med ca 729% (samtidigt som räntan fallit kraftigt). Hus är alltså bara lite dyrare idag än då, i förhållande till de disponibla inkomsterna.
Man kan lägga till att 1985 var ränteutgifterna 12,1% av de disponibla inkomsterna, 2007 var de ca 6,3%. 1990 var de, med samma skattesystem som idag, 15,6%. För att nå dit får räntan stiga en bra bit till.
Redigerat:
Detr håller jag inte med om, du vet faktiskt inte vad det kostat att bo i huset från den dagen du säljer det.gaia skrev:. Uttrycket att man betalar till sej själv genom att äga ett hus gäller ju inte om man inte betalar av lånet , tycker jag. Räntekostnader som man betalar för sin bolån får man inte heller se röken av
Säg att du köper ett hus dag 1 för 1 miljon, betalar 10% i räntor ingen amortering. 1 år senare säljer du huset för 1.100.000 så har du iprincip bott i huset gratis (borträknat drift och försäkringar och sånt trams). Du har betalt 100.000 till banken i hyra av huset, men får tillbaka det när du säljer det ett år senare. Alltså summan 0 kronor.
Om du istället hyr ett hus av någon för 100.000 i ett år, så går du back dessa 100.000 du kan aldrig få igen de, men det kan du om du köper ett hus och bara betalar räntorna. Du vet dock inte fören du säljer huset hur det gick, man kanske bara kan sälja för 900.000 och vips så har man förlorat 100.000 jämfört med att hyra huset av någon istället...
- M