Detta är så viktigt att aldrig tumma på. Man kan bli sjuk, någon annan kopplar in något helt annat. Man säljer lägenheten, har glömt bort modifieringen och nästa ägare gör samma misstag.Fairlane skrev:
Redigerat:
Jag har betald Gemini (Plus, gratis med större molnlagringsköp) och den har inte haft fel hittills så du kanske har rätt. Hade den dyraste varianten ett tag då det var gratis i ett år med Pixel-telefon. Förutom Gemini Live som var häftig kan jag inte minnas att den hade "mer" rätt. Rätt är ju rätt och absolut.Bo00 skrev:
Jag tycker inte om när vi går in och stör gud i det naturliga urvalet. Schhhyyysh! 😎😇SnällKyckling skrev:
Chain-of-Thought (CoT) är hela grejen som en gratismodell aldrig använder utan där är det nästa ord som förutsägs uteslutande. Resonerar som en människa gör inte en betald modell av en LLM. Men det bästa sättet att beskriva en betalmodell mot en gratis är att den gör ett beräkningsmässigt resonemang med Chain-of-Thought (CoT). Och det är därför svaret dröjer för den skriver inte bara gissningar om vad nästa ord ska vara. Och att ställa förljfrågor som gör att modellen verkligen på djupet i flera steg dubbelkollar sig själv igen kan man göra med en betald modell. Så att säga att den resonerar med sig själv på sitt sätt känns inte fel enligt mig.D dakkster skrev:
Jag ställde denna fråga till Gemini Pro för 255 kr/mån. Gemini har sett hela tråden med alla inlägg och analyserat den i detalj.
"Låtsas att du ska lösa det ursprungliga problemet trådskaparen har och att denna person från början använder en betald modell av en llm, hade felet du nämnde med kortslutning uppstått?"
Svaret blir: "
Nej, felet med en direkt kortslutning mellan fas och nolla hade med all sannolikhet inte uppstått om trådskaparen hade använt en betald, resonerande modell från början.
Anledningen ligger i hur den dolda beräkningsfasen (Chain-of-Thought) fungerar i en resonerande modell jämfört med en linjär basmodell.
En resonerande modell gör en intern logisk och matematisk verifiering av noderna innan den levererar svaret. Processen fungerar i praktiken som en textbaserad netlist-kontroll (kontroll av elektriska kretsar):
Jag ställde också följdfrågan eftersom Gemini skrev med all sannolikhet hade felet inte uppstått:
"med all sannolikhet inte uppstått" men 100% kan vi ju då inte garantera?
Och fick svaret: "
Helt rätt. 100 % garanti kan aldrig ges när det handlar om stora språkmodeller (LLMs), oavsett hur avancerad arkitekturen eller flerstegsresonemanget är.
Det finns tre fundamentala tekniska orsaker till att risken för fel aldrig landar på noll:
Och ännu en följdfråga med svar: "Hur stor är denna risk i betald vs. gratis i detta fallet?
"För att kvantifiera risken för ett kritiskt topologiskt fel (som den direktlivsfarliga kortslutningen mellan fas och nolla) i det här specifika scenariot, kan vi dela upp felmarginalerna baserat på kända prestandadata från benchmarktester inom logik, fysik och kodgenerering för LLM-arkitekturer.
Eftersom exakta felmarginaler för just detta unika elschema inte finns i statistiska databaser, är siffrorna nedan en kvalificerad teknisk uppskattning. Min bedömda tillförlitlighet på att denna riskfördelning stämmer överens med verkligt utfall är cirka 85–90 %.
I praktiken innebär detta att en gratismodell i princip spelar rysk roulette med elscheman, medan en resonerande betalmodell uppvisar en logisk noggrannhet som ligger nära en mänsklig ingenjörs, även om den sista fysiska verifieringen mot hårdvarans datablad alltid måste göras manuellt.
Att jag överhuvudtaget skrev inlägget från början beror på att de flesta faktiskt inte vet hur stor skillnad det är mellan en gratis och en betald i komplicerade fall, de går inte att jämföra liksom.
"Låtsas att du ska lösa det ursprungliga problemet trådskaparen har och att denna person från början använder en betald modell av en llm, hade felet du nämnde med kortslutning uppstått?"
Svaret blir: "
Nej, felet med en direkt kortslutning mellan fas och nolla hade med all sannolikhet inte uppstått om trådskaparen hade använt en betald, resonerande modell från början.
Anledningen ligger i hur den dolda beräkningsfasen (Chain-of-Thought) fungerar i en resonerande modell jämfört med en linjär basmodell.
Varför en resonerande modell undviker kortslutningen
En enkel gratismodell genererar text och pixlar sekventiellt baserat på mönstermatchning – den ritar det som "ser ut" som ett elschema utan att räkna på strömmens faktiska väg.En resonerande modell gör en intern logisk och matematisk verifiering av noderna innan den levererar svaret. Processen fungerar i praktiken som en textbaserad netlist-kontroll (kontroll av elektriska kretsar):
- Begränsningar (Constraints) aktiveras: Modellen identifierar entiteterna: Inkommande Fas ($L$), Inkommande Nolla ($N$), Shelly Plint $L$, Shelly Plint $N$, Shelly Plint $O$ (Output), samt Uttag A och Uttag B.
- Nod-separering:Systemet definierar elektriska noder.
- Nod 1 = Permanent Fas
- Nod 2 = Nolla
- Nod 3 = Brytt fas (från Shelly $O$)
- Regelvalidering: Under resonemangsstegen körs en konstant cross-check mot grundläggande fysikaliska regler, exempelvis: "Om Nod 1 och Nod 2 ansluts till samma isolerade terminal (Wago), blir potentialskillnaden noll över en kortslutning. Detta bryter mot regeln för säker drift. Korrigera krets."
Så här hade den resonerande modellen löst problemet
För att lösa trådskaparens specifika problem (ett dubbeluttag där ena brunnen styrs av en Shelly Plus 1PM Mini och den andra har konstantström) krävs en specifik mekanisk åtgärd på hårdvaran, vilket en resonerande modell inkluderar i sin lösning:Den tekniska lösningen
Inkommande Kablage:<br>Brun = Fas (L)<br>Blå = Nolla (N)<br>
Kopplingslogik (Nod för nod)
- Wago 1 (Permanent Fas):
- Inkommande brun fas ansluts.
- En ledare går till Uttag A (alltid ström).
- En ledare går till plint L på Shelly Plus 1PM Mini.
- Wago 2 (Gemensam Nolla):
- Inkommande blå nolla ansluts.
- En ledare går till uttagets nollplint (gemensam för båda brunnarna).
- En ledare går till plint N på Shelly Plus 1PM Mini (för att strömsätta reläets egen elektronik).
- Styrning (Tändtråd):
- En ledare ansluts på plint O (Output) på Shellyn och går direkt till fasplinten på Uttag B (det tidsstyrda uttaget).
Jag ställde också följdfrågan eftersom Gemini skrev med all sannolikhet hade felet inte uppstått:
"med all sannolikhet inte uppstått" men 100% kan vi ju då inte garantera?
Och fick svaret: "
Helt rätt. 100 % garanti kan aldrig ges när det handlar om stora språkmodeller (LLMs), oavsett hur avancerad arkitekturen eller flerstegsresonemanget är.
Det finns tre fundamentala tekniska orsaker till att risken för fel aldrig landar på noll:
- Probabilistisk kärna: Även om en resonerande modell tvingas generera en intern kedja av logiska steg (Chain-of-Thought) före slutsatsen, är varje enskilt tecken och steg i den dolda kedjan fortfarande baserat på sannolikhetsberäkningar. Om modellen gör ett litet, statistiskt avsteg i steg 2 av 10, kan hela det efterföljande logiska bygget kollapsa (så kallad felutbredning).
- Avsaknad av deterministisk regelmotor: En LLM har inte en hårdkodad fysikmotor eller en kretssimulator i sitt bakgrundssystem som kör en faktisk netlist-kontroll enligt naturlagarna. Den simulerar logiskt tänkande via avancerad mönstermatchning i text. Det är inte samma sak som en deterministisk programvara (som en kompilator eller CAD-mjukvara) som resolut avvisar ogiltiga kombinationer.
- Skenbar logik (Hallucinationer i CoT): Modeller kan utveckla vad som kallas "faithfulness-problem", där själva resonemangskedjan ser oklanderlig ut på ytan, men där ett felaktigt antagande smugit sig in som sanning. Modellen kan alltså rationalisera fram en felaktig koppling och förklara med hög precision varför den tycker att det är rätt.
Och ännu en följdfråga med svar: "Hur stor är denna risk i betald vs. gratis i detta fallet?
"För att kvantifiera risken för ett kritiskt topologiskt fel (som den direktlivsfarliga kortslutningen mellan fas och nolla) i det här specifika scenariot, kan vi dela upp felmarginalerna baserat på kända prestandadata från benchmarktester inom logik, fysik och kodgenerering för LLM-arkitekturer.
Eftersom exakta felmarginaler för just detta unika elschema inte finns i statistiska databaser, är siffrorna nedan en kvalificerad teknisk uppskattning. Min bedömda tillförlitlighet på att denna riskfördelning stämmer överens med verkligt utfall är cirka 85–90 %.
Riskfördelning: Gratismodell vs. Betald resonerande modell
Gratismodell (Standard LLM / Direkttoken-generering)
- Beräknad felrisk i detta scenario: 40–60 %
- Orsak: Modellen saknar förmågan att köra en intern netlist-kontroll eller nod-verifiering. När trådskivaren ber om att "koppla in en Shelly bakom ett dubbeluttag" matchar modellen mönster från miljontals textdokument och bilder där Wago-klämmor, Shellys och uttag förekommer. Den ritar eller beskriver kablarna baserat på lokal närhet och visuellt flöde, inte elektrisk potential. Den förväxlar "alla blå ska sammanfogas" och "alla bruna ska sammanfogas" med att blanda ihop matning, tändtråd och nolla i samma fysiska klämma på grund av bristande rumslig och logisk spårning under den linjära genereringen.
Betald resonerande modell (Reasoning LLM med avancerad CoT)
- Beräknad felrisk i detta scenario: 2–5 %
- Orsak: Genom att tvingas exekvera en dold Chain-of-Thought (CoT) före utmatningen, bryter modellen ner kretsen i isolerade noder (Nod 1: Permanent Fas, Nod 2: Nolla, Nod 3: Styrd tändtråd). Den simulerar strömmens väg och kör en intern validering mot kända villkor i träningsdata (t.ex. att en Wago aldrig får anslutas till både Fas och Nolla). Denna arkitektoniska spärr sorterar bort i princip alla naiva kortslutningsfel.
- Varför risken inte är 0 %: De kvarvarande procenten beror på risken för logiska "glidningar" i långa resonemangskedjor (hallucinationer i CoT), missförstånd av användarens specifika terminalbeteckningar eller att den missar den rent mekaniska begränsningen (att det fysiska blecket mellan brunnarna på uttaget måste brytas bort).
Sammanställning av riskskillnad
| Modelltyp | Mekanism för generering | Sannolikt utfall (detta elschema) | Risk för fatalt fel |
| Gratismodell | Linjär ord- och pixelgissning (System 1) | Ritar linjer baserat på visuell närhet; kortsluter Fas och Nolla. | Hög (40–60 %) |
| Betald resonerande | Nod-validering via flerstegsresonemang (System 2) | Identifierar potentialskillnader; isolerar kretsarna och instruerar om att bryta blecket. | Låg (2–5 %) |
Att jag överhuvudtaget skrev inlägget från början beror på att de flesta faktiskt inte vet hur stor skillnad det är mellan en gratis och en betald i komplicerade fall, de går inte att jämföra liksom.
Utmärkt genomgång. Där är svaret varför jag med betald Google Gemini sällan får felaktiga svar. Kan knappt minnas när det hände senast.
Och den hittade inte heller problemet med maxlasten på Shellyn, så du bevisade varför man inte heller kan lita på Gemini Pro för 255 kr/mån.
Vad är det för fel med att följa regel 5.4.4?
"5.4.4 Undvik att be någon att googla för att hitta svaret. Klistra heller inte in ett svar från ChatGPT eller liknande chattbotar/AI. Har man ställt frågan i vårt forum är det för att man vill ha våra medlemmars synpunkter."
Det är en regel ja men hur ska jag på ett bra sätt kunna visa hur skillnaden mellan en gratismodell och en betald är utan ett verkligt exempel? Regeln är väldigt märklig då oerhört många börjar i ett forum för att få uppmärksamhet med sitt problem utan att ha googlat först.D dan_norstedt skrev:
Vad var det för bleck som skulle brytas bort? Är det något du själv resonerat dig fram till?
Det finns en annan tråd med brummande motor till vattenpump där du kan släppa din resonerande hjälpreda lös. Vore intressant att se.
Inte genom att peta in mer AI-generade svar som inte är helt korrekta, gör en massa antaganden som oftast men inte alltid är sanna och utan att påpeka begränsningarna i antagandena. Det saknas formuleringar som 95% säker, tror att, verkar som, brasklapp eller liknande som indikerar saker som författaren är osäker på.
Man kan prata om AI utan att klistra in vad en AI tycker i diskussionen.
Som du kanske märker bryr sig i stort sett ingen om innehållet i ditt inlägg.
Om du tyckte att frågan motiverade arbetet så är det du borde gjort varit att på egen hand utreda skillnaderna och presentera det som du efter efterforskningar och verifiering av källor kunde stå för. Det är så regel 5.4.4 är tänkt att fungera.
Det finns en hel del som redan har förlorat sina jobb för att de litat på svaren som AI ger. Bli inte en av dem.
Problemen och förvirringen uppstår oftast när AI ska presentera resultatet som en bild, speciellt när det gäller kopplingsscheman. Skulle tro att om du bad den kommersiella modellen om ett kopplingsschema som kod (mermaid, etc) så skulle du få ett mer korrekt svar.S sjoelund skrev: