P Peobjörn skrev:
jag har bara inte uppfattat att några av förslagen mäter förbrukning på en enskild installation med fast inkoppling. Jag tyckte mig se att jag fått förslag på mäta på grupp i elcentralen
Vi vet inte hur din installation ser ut, vad som är anslutet på vilken grupp.

Generellt ligger VVB, TM, TT, "pannan", DM, spis/häll/ugn på sina egna grupper.
Eventuella elradiatorer ligger oftast på en/flera trefasgrupper som bara betjänar elradiatorerna.

Delar tex VVB samma grupp som någonting annat så går det (oftast) enkelt att sätta en liten norm-kappsling vid VVBns anslutning.

Exakt var man monterar mätutrustningen kan variera med hur elinstallationen är uppbyggd/utförd.
 
  • Gilla
Peobjörn
  • Laddar…
G gaidin skrev:
Om du skall mäte t ex VVB så är den troligen ensam på sin grupp och du kan mäte på den gruppen i elcentralen.

För kyl, frys, disk, tvätt o s v går det bra att sätta en mätare i vägguttaget.
Förutsättning för själva ursprungsfrågan var fasta inkopplingar eller vägguttag som är svåråtkomliga, dvs. alla du räknar upp. Annars kunde jag ju använda de Clas Ohlson-mätare jag redan äger.
 
Demmpa Demmpa skrev:
Vi vet inte hur din installation ser ut, vad som är anslutet på vilken grupp.

Generellt ligger VVB, TM, TT, "pannan", DM, spis/häll/ugn på sina egna grupper.
Eventuella elradiatorer ligger oftast på en/flera trefasgrupper som bara betjänar elradiatorerna.

Delar tex VVB samma grupp som någonting annat så går det (oftast) enkelt att sätta en liten norm-kappsling vid VVBns anslutning.

Exakt var man monterar mätutrustningen kan variera med hur elinstallationen är uppbyggd/utförd.
Ja, det är förstås en viktig del av svaret. Nu handlar det om sommarstugan och dit åker jag inte förrän efter snösmältningen. Men då ska jag pricka av i elcentralen enligt ditt tips!
 
P Peobjörn skrev:
Förutsättning för själva ursprungsfrågan var fasta inkopplingar eller vägguttag som är svåråtkomliga, dvs. alla du räknar upp. Annars kunde jag ju använda de Clas Ohlson-mätare jag redan äger.
Och svaren du har fått är korrekta. Nu vet du dina förutsättningar, bara att göra det som du känner är bäst.
 
  • Gilla
Peobjörn
  • Laddar…
P Peobjörn skrev:
Förutsättning för själva ursprungsfrågan var fasta inkopplingar eller vägguttag som är svåråtkomliga, dvs. alla du räknar upp. Annars kunde jag ju använda de Clas Ohlson-mätare jag redan äger.
Fördelen med t ex Shelly är att man läser av dom trådlöst. Det räcker att baxa undan kylen/frysen en gång och plugga in mätaren. Sen kan man läsa av värdet när man vill från soffan hemma.

Ett annat alternativ är en dosmonterad puck som man sätter i en åtkomlig kopplingsdosa på vägen till kylskåpet om det är enklare. Eller i elcentralen om det bara är kyl/frys på den gruppen. Men då är vi som sagt var inne på ingrepp i den fasta anläggningen som rent formellt kräver en elektriker om det ska vara by the book...
 
  • Gilla
Peobjörn
  • Laddar…
Om det gäller hur mycket VV beredaren drar när den är igång, så är det enklare att läsa av typskylten som finns på den. Där står om den drar ex. 3 kW. När den är igång. På samma sätt så har du angivelser på ex. diskmaskinen. Men den effektangivelsen gäller under den rätt kostar stund som maskinen värmer vatten under en diskning. Sedan när den bara pumbar runt vattnet drar en DM rätt lite.

Men om vi tar just VV beredaren. En sådan förbrukar dels el för att värma upp det vatten som beredaren tar in när du tappar ut varmvatten, det är så att säga "nyttoenergin". Men sedan läcker den även lite värme, vattnet i den kallnar. Så den behöver fylla på värme Men det läckaget är försumbart i förhållande till varmvattemuttaget om man använder varmvatten på ett normalt sätt. Men det är klart, har man ex. en miniberedare som bara försörjer handfatet i garaget, där man tvättar händerna en gång varannan vecka, så hinner nog "standbyförbrukningen" bli högre än nyttoförbrukningen.
 
  • Gilla
Peobjörn
  • Laddar…
H hempularen skrev:
Om det gäller hur mycket VV beredaren drar när den är igång, så är det enklare att läsa av typskylten som finns på den. Där står om den drar ex. 3 kW. När den är igång. På samma sätt så har du angivelser på ex. diskmaskinen. Men den effektangivelsen gäller under den rätt kostar stund som maskinen värmer vatten under en diskning. Sedan när den bara pumbar runt vattnet drar en DM rätt lite.

Men om vi tar just VV beredaren. En sådan förbrukar dels el för att värma upp det vatten som beredaren tar in när du tappar ut varmvatten, det är så att säga "nyttoenergin". Men sedan läcker den även lite värme, vattnet i den kallnar. Så den behöver fylla på värme Men det läckaget är försumbart i förhållande till varmvattemuttaget om man använder varmvatten på ett normalt sätt. Men det är klart, har man ex. en miniberedare som bara försörjer handfatet i garaget, där man tvättar händerna en gång varannan vecka, så hinner nog "standbyförbrukningen" bli högre än nyttoförbrukningen.
Grundfrågan är vad TS vill mäta. Är det hur mycket effekt apparaten drar strax efter man har slagit på den, eller är det hur mycket energi den drar över tid. Det är två väsentligt skilda saker.

Jag skulle säga att det i 99% av fallen är ganska meningslöst att mäta effekten - Dels står den på typskylten och dels säger den ingenting om vad det kostar att ha apparaten igång. Så rimligen är det energiförbrukningen som ska mätas.
 
  • Gilla
Peobjörn
  • Laddar…
useless useless skrev:
Grundfrågan är vad TS vill mäta. Är det hur mycket effekt apparaten drar strax efter man har slagit på den, eller är det hur mycket energi den drar över tid. Det är två väsentligt skilda saker.

Jag skulle säga att det i 99% av fallen är ganska meningslöst att mäta effekten - Dels står den på typskylten och dels säger den ingenting om vad det kostar att ha apparaten igång. Så rimligen är det energiförbrukningen som ska mätas.
Stämmer, det är förbrukningen jag är intresserad av. Jag ska helt enkelt försöka spåra de största förbrukarna. Situationen är att förbrukningen är oväntat hög även efter installation av luft-luftvärmepump, och enligt pumpens app förbrukar den bara 1/3 av den totala elen under året. Så det finns uppenbarligen andra prylar i huset som också drar mycket.
 
En någorlunda modern kyl/frys drar runt 100-200 kWh per år, äldre varianter 4-500. Så rent spontant är det nog inte där man ska börja leta hög förbrukning.
 
  • Gilla
Peobjörn och 1 till
  • Laddar…
Vi har en avfuktare i krypgrunden på vårt fritidshus (förre ägaren installerade), den drar nästan mer el än värmepumpen som i huvudsak ger underhållsvärme.

Om du har ett elvärmegolv i badrummet, så kan det också vara en stor förbrukare.

När du säger att du har oväntat hög förbrukning, är det även över en period när ni inte är i huset? när det bara står på underhållsvärme?

Vårt fritidshus drog ca 10 000 kWh/år innan vi satte in luftvärmepump. Nu drar vi ca 7 000 kWh/år. Pumpen drar 1500 kWh/år. Utöver värmepumpen har vi elradiatorer som dels är "nödvärme", om pumpen skulle lägga av, dels går de in och drar liiite under verkligt kalla dagar. Värmepumpen är inställd på 10 grader underhållsvärme, radiatorerna är atällda på 5 grader. Men riktigt kalla dagar är det + 10 grader vid luftvärmepumpen, men vid den väldigt dåligt iolserade väggen där radiatorerna sitter blir det kallare än 5, så de går igång, men då drar de bar ett fåtal kWh per dygn.

Och så har vi elgolvärme i badrummet som också håller 10 grader, badrumnet har dålig täckning från värmepumpen.
 
  • Gilla
Peobjörn
  • Laddar…
börja med en HomeWizard eller liknande ansluten till elmätaren så får du realtid på alla tre faser, det är då lätt att identifiera saker som VVB som kanske går på två eller tre faser att den ger fyrkantsgrafer nån timme efter dusch.

300:- och ingen elektriker
https://www.homewizard.com/sv/p1-matare/
 
  • Gilla
Peobjörn
  • Laddar…
H hempularen skrev:
Vi har en avfuktare i krypgrunden på vårt fritidshus (förre ägaren installerade), den drar nästan mer el än värmepumpen som i huvudsak ger underhållsvärme.

Om du har ett elvärmegolv i badrummet, så kan det också vara en stor förbrukare.

När du säger att du har oväntat hög förbrukning, är det även över en period när ni inte är i huset? när det bara står på underhållsvärme?

Vårt fritidshus drog ca 10 000 kWh/år innan vi satte in luftvärmepump. Nu drar vi ca 7 000 kWh/år. Pumpen drar 1500 kWh/år. Utöver värmepumpen har vi elradiatorer som dels är "nödvärme", om pumpen skulle lägga av, dels går de in och drar liiite under verkligt kalla dagar. Värmepumpen är inställd på 10 grader underhållsvärme, radiatorerna är atällda på 5 grader. Men riktigt kalla dagar är det + 10 grader vid luftvärmepumpen, men vid den väldigt dåligt iolserade väggen där radiatorerna sitter blir det kallare än 5, så de går igång, men då drar de bar ett fåtal kWh per dygn.

Och så har vi elgolvärme i badrummet som också håller 10 grader, badrumnet har dålig täckning från värmepumpen.
Nej, vi har inga direkt "misstänkta" storförbrukare. Elradiatorerna är numera ställda på 8 grader frostvakt, och våra fjärravlästa termometrar visar mycket högre. En detalj i analysen är att vi har en oväntat hög förbrukning även sommartid, när värmepunmpen aldrig ens slår på (och luftkonditioneringen har vi ännu inte använt). Det leder oss till att börja rota i vad annat som kan dra så mycket.
 
Sätt en mätning på grannens hönshus så kanske det klarnar ;)
 
  • Haha
buffyin och 1 till
  • Laddar…
värmeslingor för vattnet (frostvakt) kan dra rätt mycket över tid om de år långa
 
Jag hade ett liknande problem med hög elförbrukning, även sommartid. Installerade en shelly och visade sig vara VVB som gick nästan konstant. Orsaken var VVC (varmvattencirkulation) i kombination med helt oisolerade rör; varmvattenberedaren stod alltså för en del av husets uppvärmning (med verkningsgrad 1 istället för bergvärmepumpens 3). Kanske inte aktuellt här om det är en sommarstuga men bara ett tips.
 
  • Gilla
Peobjörn och 1 till
  • Laddar…
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.