HejD Dilato skrev:
I ett svagt nät så bestämmer lasten ofta spänningens utseende
Om man tex har nätdelar som har den typen av PFC som styr strömmen efter spänningens utseende så kan kurvformen förvärras
Det är ett exempel på att elektronikbaserade laster som ökar i antal kan vara besvärliga vid reservkraftdrift
Här borde energimyndigheten sätta igång forskning
Redigerat:
Jag skulle föreslå att du vid tillfälle gör övningen med dellast dvs kanske upp mot halva märkeffekten för ditt aggregat och ser på hur dina belysningar beter sig. Dina kyl/frysar om de i huvudsak var belastningen när du såg fenomenet är knappast boven här. Det är oftare den på olika sätt spardimensionering av såna enkla generatorer som ligger bakom och inte sällan mer markant vid riktigt låg last eller tomgång. Den spardimensioneringen ska man inte tolka som att den är "svagare" som källa än en bättre utförd för det gäller båda vid liknande effekt det är mer det grundläggande för en EM-maskin man kunnat dra in lite på.A anjn skrev:
Ja, det ska jag göra ett prov på, men då tror jag att jag inte gör provet mot hela huset utan kör det fristående, måste bara fundera ut vad jag ska göra testet med, måste upp i 8.5kw för att nå halva maxlast av vad elverket klarar. Enligt data bladet ska precisionen för spänningsregleringen vara +-4% men det kanske inte säger så mycket om kvalitén på strömmen från elverket. Däremot det faktum att vedpannan går helt problemfritt gör att jag tror att elverket ger bättre strömkvalite än de flesta billigare 1-fas elverk som finns att köpa i vart fall.
Du behöver inte sikta så högt om ditt verk är så pass stort det räcker med några kW för att nå en bra driftpunkt. Enkelt sett är många såna problem beroende av att man inte kostar på sig tillräckligt med "järn" i konstruktionen och uhällen uppstår paradoxalt nog i tomgång -låglast när man lämnar linjära området i B-H karaktäristiken och når magnetisk mättning. Ett steg i förståelse är om man enligt Fourier ser till frekvensdomänen för en spänning med mer kantiga icke harmoniska bidrag åt fyrkantskurvehållet.som delas upp i komponenter.A anjn skrev:
Problem av denna typen är ganska enkla att rå på med LC-filter sk sinusfiler efter verket men de kostar en slant och ska normalt inte behövas i dessa enkle fall. Du fick ju redan bättre förhållanden mot tidigare för driften av din reglerade fläkt.
HejA anjn skrev:
Hur stor var enfasgeneratorn och hur stor är fläkten och varvtalsstyrningen
Fläkten på pannan är inte stor, gissar att den kanske är på 100w, den reglerar rögastemp och panntemperatur, och vid normal drift ligger den kanske på ca 25%M Martin Lundmark skrev:
Dom 1 fas elverk jag provat med har legat mellan 1.8 kva till 2,5 kva som störst. Jag har lyckats få pannan att fungera med dessa också, men då har jag tvingats belasta elverket till nära max med ett element/kupévärmare eller liknande innan pannan börjat fungera.
Ja, jag har fått prova mig fram lite🙂 problemet har varit att jag nästan tvingats maxlasta elverket för att få pannan att fungera och då har det i princip varit omöjligt att driva något annat än pannan plus en "onödig" last. En eldningscykel tar dessutom 4-5 timmar och tyvärr har då dessa billiga/ även lite dyrare elverk inte blivit särskilt långlivade utan gått sönder rätt fort.GK100 skrev:
Den här lösningen med reservkraftsomkopplare samt ett rejälare 3 fas elverk käns som en bättre väg att gå, men det som jag blev nyfiken på var just att det som får en ledglödlampa att flimmra lite inte verkar vara samma sak som får pannan att inte fungera?
Ja det är med stor säkerhet samma grund dvs spänningen vid låglast ser mest ut som vore det taggtråd i försök att bocka stympade trianglar. Med en bättre styrning för fläkten skulle det gå bra men på sikt om det körs länge så kortas livslängden. Samma för lampan vore det inte så enkelt och minimalt utfört av öresbesparingsskäl skulle det gå fint där ned.A anjn skrev:
Sen i särfall kan även vad Martin Lundmark brukar skriva om in dvs förbrukare oftast med lite större effekt relativt sett kan störa varandra pga sk swtchbrus. Spikar och transienter skapade av de snabba hårda kopplingsförloppen som ligger bakom mycket av framgångarna i modern kraftelektronik omformare, billaddare, varvtalsstyrning, nätdon osv.. Vill man vara sån är de problemen större i riktigt spänningsstyva matningar alltså lite tvärtom vad man har vid en generatordrift hemma.
Jag har märkt att varvtalsregleringen på sladdanslutna elverktyg ofta fungerar dåligt på en liten generator. Dessa har ofta en reglering med triac som "klipper bort" en del av sinusvågen. Om sinusvågen då är mycket distorderad finns en risk att den primitiva regleringen inte på ett bra sätt kan detektera när det är dags att tända triacen. Det skulle kunna vara samma problem med pannans fläkt även om jag inte vet ifall den regleras med triac.
Hej AvemoA Avemo skrev:
Jag håller med dig
I inlägg #77 här i tråden tog jag upp att att i ett svagt elnät (i ett elnät med svag generering) så påverkars strömmens kurvform av hur belastningsströmmen ser ut.
Det innbär att en övertonsrik last, stark kan påverka kurvformen som övriga laster på detta elnät utsätts för.
Med andra orsd så kan du med en effektsvag generator ursprungligen ha snygg sinusform på spänningen, men denna kurvform kan sedan bli "ful" genom de laster du ansluter.
Redigerat:
Vi beskriver ju strängt taget två olika fenomen. De du beskriver är att den triacreglerade motorn kommer att distordera sinusformen på spänningen. Mer ju svagare matningen är. Det jag beskriver är hur den distorderade kurvformen skulle kunna störa triacregleringen till en motor genom att flytta tändpunkten. Men jag undrar om den verkligen stör sig själv. Om generatorn ger en ren sinusvåg obelastad kommer ju kurvformen att vara ren fram tills dess att triacen tänder. När triacen tänder skapas en spik på vågen som mycket väl skulle kunna störa en annan ansluten apparat. Men apparaten själv kan ju inte i det läget få tändpunkten flyttad eftersom triacen redan tänt. Min tanke var att triacregleringen kanske fungerar dåligt för att generatorns spänning är distorderad redan på tomgång. Om inte spiken blir så djup att det blir en extra nollgenomgång som släcker triacen.M Martin Lundmark skrev:
Det du beskriver kommer tveklöst att ske. Det jag beskriver är mer beroende på hur varvtalsregleringen är uppbyggd. Och om den ifall min gissning av orsak stämmer är det en tredje fråga om den dessutom kan störa sig själv.
Hej AvemoA Avemo skrev:
Jag ser det som rimligt att triacen kan störa sig själv, eftersom det tex kan uppstå resonansfenomen och fasförskjutningar i det elektriska systemet som bl.a. inbegriper induktanser och kapacitanser.
Det som händer med pannan när jag kört på mindre 1 fas elverk är att jag får ett kryptiskt larm som säger rotation! Fläkten snurrar långsamt men låter och beter sig som en tungt lastad tvättmaskin ungefär🙂
Elverket som jag har nu är en 4 polig generator från linz electric på 22 kva tillverkad i Italien. Det som gör mig fundersam är hur jag kan märka flimret på lampan i pannrummet men pannan går utmärkt? Kan det bero på att just glödlampan i pannrummet är extremt dålig?/billig jag har inget minne av att just belysning har varit ett problem med dom billigare elverken jag har kört🤫 ska väl tilläggas att problem kanske är att överdriva men jag kan märka en skillnad i ljusstabbilitet på i vart fall just den ljuskällan när jag kör på ö-drift.
Elverket som jag har nu är en 4 polig generator från linz electric på 22 kva tillverkad i Italien. Det som gör mig fundersam är hur jag kan märka flimret på lampan i pannrummet men pannan går utmärkt? Kan det bero på att just glödlampan i pannrummet är extremt dålig?/billig jag har inget minne av att just belysning har varit ett problem med dom billigare elverken jag har kört🤫 ska väl tilläggas att problem kanske är att överdriva men jag kan märka en skillnad i ljusstabbilitet på i vart fall just den ljuskällan när jag kör på ö-drift.