Nu var ju förslaget som jag svarade på att göra båda, fast i fel ordning.
Om huset är i behov av dessa renoveringar ser jag inte anledningen att hon INTW ska gå med på dem. Våran ringmur var oisolerad och fönsterna ruttna (såg vid rivning) dessa delarna hade över tid bidragit till mögelbildning under källar tack.. Dem renoverings kostnaderna önskar jag ingen...S steffe79 skrev:
Nu var mitt fall ett hus som ägaren före mig köpte av kronofogden. Vill då säga att det stod tomt ett icke kännbart antal sessonger.
Om det var min tjej som i efterhand nekar över att vara med och betala nödvändiga renoveringar trots att hon är med och delar på kakan ur min surt förvärvade lön. I detta fallet 5 siffrigt belopp mer i månaden skulle jag nog ganska snabbt säga att det är lugnt... men ska du fortsätta vara delägare får du hädanefter betala din hälft av driftkostnader och räkningar helt själv!
Finns många anledningar att det är just så det fungerar i vårat hushåll (villa) vi delar alla fasta kostnader för mat, boende, bil m.m.
Men överskottet av lönen förvaltar jag på det sätt som jag tycker passar oss bäst. Nu är löneklyftan betydligt mindre men jag kan inte irritera mig på att hon slösar sina pengar eller en större del av kakan för det är inget annat än hennes och mitt det som blir över.
Har man en total gemensam ekonomi där lönerna sätts ihop ska man vara väldigt säker på att man är väldigt överens om allt först.
Sen bör väl 2 medmänniskor som bor ihop kunna "slåss" om bästa motiveringen till varför en viktig renovering inte skall bli av eller bör bli av.
Att ej bli ytterligare skuldsatt är definitivt inte bästa motiveringen då det istället kan innebära att man bli enormt skuldsatt vid försenat underhåll/renovering.
Här måste man tänka långsiktigt. Gäller det däremot bara kosmetika och ökad skuldsättning för något sådant så bör man vara helt överens eller avbryta/tänka om.
Finns många anledningar att det är just så det fungerar i vårat hushåll (villa) vi delar alla fasta kostnader för mat, boende, bil m.m.
Men överskottet av lönen förvaltar jag på det sätt som jag tycker passar oss bäst. Nu är löneklyftan betydligt mindre men jag kan inte irritera mig på att hon slösar sina pengar eller en större del av kakan för det är inget annat än hennes och mitt det som blir över.
Har man en total gemensam ekonomi där lönerna sätts ihop ska man vara väldigt säker på att man är väldigt överens om allt först.
Sen bör väl 2 medmänniskor som bor ihop kunna "slåss" om bästa motiveringen till varför en viktig renovering inte skall bli av eller bör bli av.
Att ej bli ytterligare skuldsatt är definitivt inte bästa motiveringen då det istället kan innebära att man bli enormt skuldsatt vid försenat underhåll/renovering.
Här måste man tänka långsiktigt. Gäller det däremot bara kosmetika och ökad skuldsättning för något sådant så bör man vara helt överens eller avbryta/tänka om.
Gifter du dig för kärlekens skull så bör du även vara konservativ i din syn på förhållanden. Dvs - inte flytta ihop innan du är gift.P Pappa1986 skrev:Jag skulle aldrig få för mig att gifta mig för juridikens skull.
Man gifter sig för kärleken.
Giftermål är inte en "förälskelse--handling". Det är ett löfte om att stå för någon i vått och tort oavsett hur livet ser ut framåt. Om du inte är redo för det löftet på pappret så undrar jag hur man tänkt när man bundit sig med gemsamma barn och gemensamt hus - två saker som båda är "steget efter" juridiskt. Sambolagen är bara ett statens sätt att försöka skydda personerna i förhållandena lite när de inte förstått vilket skit de satt sig i.
Vad krävs för dig Pappa1986 för att "gifta dig av kärlek" - om du redan har tagit alla steg som "borde" komma efter det juridiska avtalet?
Att gifta sig för att min fru ska ha ett gott liv även om jag dör - och att mina barn och släktingar inte ska ha en stor arvstvist med deras mamma. Det är stor kärlek för mig. Att inte gifta sig i den situationen är att hålla en kniv bakom ryggen på sin partner som alltid är beredd att hugga.
Slutligen. Vill du ha en bröllopsfest, men inte just nu? Svenska kyrkan välsignar redan genomförda juridiska äktenskap. Cermonin ser typ likadan ut och alla vettiga präster genomför det gärna (de enda som skulle säga nej är så "folkkyrkliga" att de helst skulle vara kommunala tjänstemän). Går att göra direkt efteråt eller flera år senare när man tycker det passar med en stor fest.
Ännu viktigare än att gifta sig är ge sina barn sunda värderingar så att de inte skulle sätta sin egen mor på bar backe så fort de får chansen. Vilka släktingar pratar du om? Har ni barn ärver inte dina andra släktingar någonting.A avdpos skrev:
Bröllopsfest har man för att byn ska veta och minnas som vittnen att de två personerna hör ihop, rivalerna ska acceptera det och gå vidare, samt alla stötta ert förhållande och hjälpa er hålla i hop, för barnens skull, när det kärvar. För går det illa för barnen blir det problem i byn.
Håller med dig i det mesta men jag anser inte att giftermål är medicinen mot arvstvister.A avdpos skrev:
En öppen dialog med arvstagarna innan döden och ett tydligt testamente är det. Det kan man ha med eller utan äktenskap.
men om ni har lika lön så hade ni ju fått samma summa efter uppdelning som om ni gjort som TS. Så i praktiken är det ingen skillnad. Din sambo har då möjligheten att också köpa en bil men väljer annorlunda. Problemet uppstår när en kan köpa en fin bil men den andra inte en cykel. Då behöver man kanske fundera över om man ska hålla på och bjuda den andre så den känner sig fattig (vilket partnen inte ens behöver vara i ett större perspektiv). Eller så säger man till sin partner att man delar lika och köper en bil tillsammans och varsin cykel om det är vad pengarna räcker till.Rkarlsson skrev:Vi har förvisso rätt lika lön. och har de bra. Vi planerar inte för separation
Vi har ett enda lån, huset.
Men vi samarbetar genom att vill vi renovera så diskuterar vi genom allt helt och hållet.
Jag är dock av den åsikten att mina pengar är mina pengar, och hennes pengar är hennes pengar och våra utgifter är våra utgifter. Mina hobbys är mina utgifter, hennes hobbys är hennes utgifter. Hon ska inte gynna mig när jag köper bil som jag använder ensam till 95%. som exempel.
Våra renoveringar är våras utgifter. Man behöver inte komplicera till det mer än så.
Såklart. Men vi hade gjort likadant om den ena tjänar betydligt mer.L Lane skrev:
Men sätter man igång ett projekt och får ett ja först så förstår jag ts att han bli lite purken. Men samtidigt måste han också förstå att hon kanske tröttnat på att renovera hela tiden. Alla renoveringar är inte ett måste i ett hus. Det mest akuta för att kunna driva huset utan att det förfaller helt och hållet kan jag ju förstå ts om hon vägrar betala.
Men om de gäller rent kosmetiskt så kan man faktiskt vänta.
Jag vill ju själv egentligen renovera nonstop men vi har ju annat att göra med än att bygga.
Man flyttar inte till en villa för att bygga hela tiden =) Då är vårt hus från 45, Men man måste pausa för att ta några lugna år ibland.
Så är det absolut att en arvstvist kan uppstå oavsett hur väl juridiskt man har förberett sitt frånfälle.T tompaah7503 skrev:
Men det stora problemet är om man är sambos med minderåriga barn när den ena avlider. Då ärver barnen allt (eller i alla fall hälften om det finns testamente) och eftersom de inte är myndiga kan de då inte ta hand om de tillgångar som finns (hus, bil, företag, pengar mm). Ofta är det den andra föräldern som blir förmyndare över barnens arv, men den föräldern får inte göra vad den vill med arvet utan för att skydda barnets egendom så finns det begränsningar för vad förmyndaren kan göra. Uppgår arvet över ett visst belopp så ställs det under särskild förmyndarkontroll där det krävs godkännande från överförmyndarenheten för att ex få ta ut pengar från barnets konto. Det kan även bli så att en utomstående förmyndare utses för barnet, men det vet jag inte hur vanligt det är. Så som den sambon som blir ensam kvar med minderåriga barn kan det bli väldigt svårt att kunna bo kvar när barnen ärver och det kan även bli problem med att sälja bostad eller lägga ner ett företag mm. Sen när barnet fyller 18 år kan denne göra vad den vill med sina tillgångar vilket kan ställa till det ännu mer.
Jag hade aldrig kunnat göra så att de jag älskar riskerar att hamna i den situationen om jag skulle dö i förtid. Så att gifta sig för juridiken är att gifta sig för kärleken för då visar man verkligen hur mycket man älskar någon genom att se till att de inte kan hamna i en sådan situation
https://lawline.se/answers/skillnad-arvsratt-for-make-resp.-sambo-med-gemensamt-barn
Medlem
· Etelä Pohjanmaa
· 2 467 inlägg
Varför ska ni byta källarfönster, är dom gamla trasiga?
Man skaffar ju naturligtvis en livförsäkring som täcker ens andel i bostaden och sätter sin sambo som förmånstagare. Det är inte svårare än så.
Sedan måste ju bägge parter ha ett eget sparande. Visst ansvar för sin egen situation tycker jag att man har.
Sedan måste ju bägge parter ha ett eget sparande. Visst ansvar för sin egen situation tycker jag att man har.
Problemet med livförsäkring är att man rätt som det är kan vara mer värd död än levande. Har sett en del kriminaldokumentärer och livförsäkring förekommer nästan alltid när de avhandlar ett dödsfall inom familjen.
