Inte överens om finansiering av renoveringar

[Kortling]

I ett jämställt och jämlikt förhållande bör man även tänka på pensionen. Den som har lägre inkomst, fortfarande oftast kvinnan, bör kompenseras för den lägre pensionen. Kvinnor tar dessutom ut fler VABdagar och är tar ut mest föräldrapenning.

Män är, statistiskt sett, den äldre i ett förhållande. Dessutom är livslängden för en man kortare än för en kvinna. Så rimligtvis dör mannen före kvinnan och det med ganska många år. En kvinna med lägre inkomst har en lägre pension. Det kan skilja väldigt mycket beroende på inkomst, om man jobbar privat eller statligt/kommunalt, vilka pensionsförsäkringar jobbet erbjuder mm. En livförsäkring är också bra att ha.

Jag är säker på att dessa frågor inte diskuteras så ofta pga att man inte tänkt på detta. Men lika säker på att man vill sin partners bästa om man går bort först.

Att gå till en pensionsrådgivare och diskutera detta borde alla göra.

Varför ska mannen kompensera kvinnan för att hon skaffat ett mindre välbetalt arbete?
Det låter snarare som socialistisk fördelningspolitik än som jämställdhet.

 

[Buford]

Fast det där är ju ett jättekonstigt sätt att tänka på. När man går ut grundskolan och gymnasiet så gör man ett val här i livet vad man vill jobba med (på ett ungefär). Att vissa väljer en väg med sämre betalt är ju den personens val. Speciellt i vuxen ålder när man har alla möjligheter i världen att få upp sin lön.

Jag tycker det är självklart att tänka så. Att min fru skulle behöva be mig om pengar för att hennes lön inte räcker till ett par skor t.ex skulle kännas så fel. Det är vi två, vi har familjelivet ihop, vi delar på allt annat, varför inte våra inkomster? Vi jobbar båda två och bidrar med det vi kan. Alla gör inte yrkesval utifrån lönen. En avgörande skillnad skulle bli om den ena parten bara vill jobba 50% t.ex, då hade jag sett lite annorlunda på saken.

 

[Svampe]

Vi gör precis likadant. Båda jobbar 100% och drar sitt strå till stacken. Att en av oss råkar få mer ersättning för tiden på arbetsplatsen tycker inte vi ska vara en anledning till att en kan göra som den vill medan den andre får snåla och be om pengar när det behövs, det om något låter osunt i en seriös relation om du frågar mig.

Tycker du även att det är vettigt att båda ska betala för lån och skulder som den ena fick flera år innan man ens träffades? Vi tycker att det känns väldigt konstigt att en av oss ska betala för saker som den andre gjorde tillsammans med sitt ex och för dåliga ekonomiska val man gjorde som yngre.

Sen har vi samma syn på ekonomin som på vår relation. Vi är inte vår relation utan vi är två olika personer i en relation. Att göra precis allt tillsammans som om vi satt ihop som en enda person funkar inte utan vi båda måste ha möjlighet att få göra saker för sig själv. Sen gör vi väldigt mycket tillsammans ändå eller i alla fall nära varandra (ex jag plogar medan han klyver ved), men vill han åka iväg och göra något när jag är hemma och jobbar på huset så får han göra det (inte en självklarhet för många). Sen har vi saker som är bara den enas som den ansvarar för men vi har inga problem att hjälpa varandra. Ex så har vi varsin bil som vi har valt helt själva och som vi bestämmer själva vad vi vill göra med, men går något sönder eller det är dags för service så hjälps vi ofta åt med det även om den som äger bilen skaffar allt som behövs till den.
Precis så har vi med ekonomin också; två egna ekonomier med en hel del gemensamma intressen som vi hjälps åt med, men vi har fortfarande friheten att kunna använda en del av pengarna helt själva även om det mesta spenderas efter att vi har pratat om det. Händer något så att en får en tuff månad(er) så hjälps vi åt på precis samma sätt som när jag hjälper honom serva hans bil och tvärt om. Allt handlar om kommunikation och ömsesidig respekt, för utan det funkar varken relationen eller ekonomin.

Sen betyder inte det att vårt upplägg funkar för alla utan det viktiga är att man hittar det upplägg som passar för en själv och att man kommunicerar och respekterar varandras syn på ekonomin, då kan man lösa det mesta som dyker upp längs vägen.
Jag tycker inte det är konstigt att någon väljer ett annat upplägg än det vi har valt, men däremot är jag nyfiken på hur man resonerar i olika situationer (ex tidigare lån) och vad som gör att det faktiskt funkar för denne någon eftersom jag vet att det inte funkar för mig/oss. Det gäller inte bara ekonomi utan även annat.

 

[torkelb]

Tjena! Vi gör såhär i våran familj. Jag får ut drygt 15000:- mer i lön än min sambo. Och jag är snickare. Min sambo gillar inte att bygga och renovera, hon gillar mer inredning och dekoration. Vi har två barn, ett gemensamt och hon har ett sen innan. Jag står för alla renoveringskostnader själv och jag står som ensam ägare till huset. Vi delar på boendekostnaden plus mat.

Sen gör vi vad vi vill med våra löner. Jag sparar mina pengar och springer runt i arbetskläder 6-7 dagar i veckan. Hon gör annat för sina. Och just pga detta har vi inte gemensam ekonomi. Vi har inte samma ekonomiska tänk.

Låter inte helt genomtänkt. Känner du till sambolagen och vad som händer med den gemensamma bostaden om ni delar på er? Tanken med familj är att man delar på allt, i princip, men samtidigt ser till att tillfredsställa allas särskilda önsningar om det låter sig göras. I ditt fall kanske det blir en lämplig fördelning om du med din högre inkomst står för huskostnader, men som princip låter det inte vettigt - vilket inte hindrar att just ni gör så för att det passar er.

Tillägg: Om man inte har en helt gemenam ekonomi med hänsyn till alla parter, blir det troligen inte ett jämställt förhållande för att den som tjänar mer kommer alltid att ha ett övertag och den andra får vara med på nåder och disponera det som blir över - oftast kvinnan.

 

[Buford]

Tycker du även att det är vettigt att båda ska betala för lån och skulder som den ena fick flera år innan man ens träffades? Vi tycker att det känns väldigt konstigt att en av oss ska betala för saker som den andre gjorde tillsammans med sitt ex och för dåliga ekonomiska val man gjorde som yngre.

Sen har vi samma syn på ekonomin som på vår relation. Vi är inte vår relation utan vi är två olika personer i en relation. Att göra precis allt tillsammans som om vi satt ihop som en enda person funkar inte utan vi båda måste ha möjlighet att få göra saker för sig själv. Sen gör vi väldigt mycket tillsammans ändå eller i alla fall nära varandra (ex jag plogar medan han klyver ved), men vill han åka iväg och göra något när jag är hemma och jobbar på huset så får han göra det (inte en självklarhet för många). Sen har vi saker som är bara den enas som den ansvarar för men vi har inga problem att hjälpa varandra. Ex så har vi varsin bil som vi har valt helt själva och som vi bestämmer själva vad vi vill göra med, men går något sönder eller det är dags för service så hjälps vi ofta åt med det även om den som äger bilen skaffar allt som behövs till den.
Precis så har vi med ekonomin också; två egna ekonomier med en hel del gemensamma intressen som vi hjälps åt med, men vi har fortfarande friheten att kunna använda en del av pengarna helt själva även om det mesta spenderas efter att vi har pratat om det. Händer något så att en får en tuff månad(er) så hjälps vi åt på precis samma sätt som när jag hjälper honom serva hans bil och tvärt om. Allt handlar om kommunikation och ömsesidig respekt, för utan det funkar varken relationen eller ekonomin.

Sen betyder inte det att vårt upplägg funkar för alla utan det viktiga är att man hittar det upplägg som passar för en själv och att man kommunicerar och respekterar varandras syn på ekonomin, då kan man lösa det mesta som dyker upp längs vägen.
Jag tycker inte det är konstigt att någon väljer ett annat upplägg än det vi har valt, men däremot är jag nyfiken på hur man resonerar i olika situationer (ex tidigare lån) och vad som gör att det faktiskt funkar för denne någon eftersom jag vet att det inte funkar för mig/oss. Det gäller inte bara ekonomi utan även annat.

För att förtydliga. Vi bakar ihop lönerna, där betalas fakturor och gemensamt leverne. Från potten tar vi ut 4000kr var, som var och en får spendera bäst denne vill. Är den ena skuldsatt med sitt ex kan det med fördel betalas med dessa pengar, behövs det mer ökas summan för oss båda. Det viktiga är att det inte blir ett ”jag tjänar de mesta pengarna, jag bestämmer-mentalitet” utan att båda känner sig lika mycket värda i relationen. Att behöva gå till sin man/fru och fråga efter att få pengar skulle vara en väldigt märklig känsla i en relation.

 

[Pytt]

Som sagt, finns en annan, mer passande, tråd för den här diskussionen...

Varför ska mannen kompensera kvinnan för att hon skaffat ett mindre välbetalt arbete?
Det låter snarare som socialistisk fördelningspolitik än som jämställdhet.

Jag tycker det är självklart att tänka så. Att min fru skulle behöva be mig om pengar för att hennes lön inte räcker till ett par skor t.ex skulle kännas så fel. Det är vi två, vi har familjelivet ihop, vi delar på allt annat, varför inte våra inkomster? Vi jobbar båda två och bidrar med det vi kan. Alla gör inte yrkesval utifrån lönen. En avgörande skillnad skulle bli om den ena parten bara vill jobba 50% t.ex, då hade jag sett lite annorlunda på saken.

Tycker du även att det är vettigt att båda ska betala för lån och skulder som den ena fick flera år innan man ens träffades? Vi tycker att det känns väldigt konstigt att en av oss ska betala för saker som den andre gjorde tillsammans med sitt ex och för dåliga ekonomiska val man gjorde som yngre.

Sen har vi samma syn på ekonomin som på vår relation. Vi är inte vår relation utan vi är två olika personer i en relation. Att göra precis allt tillsammans som om vi satt ihop som en enda person funkar inte utan vi båda måste ha möjlighet att få göra saker för sig själv. Sen gör vi väldigt mycket tillsammans ändå eller i alla fall nära varandra (ex jag plogar medan han klyver ved), men vill han åka iväg och göra något när jag är hemma och jobbar på huset så får han göra det (inte en självklarhet för många). Sen har vi saker som är bara den enas som den ansvarar för men vi har inga problem att hjälpa varandra. Ex så har vi varsin bil som vi har valt helt själva och som vi bestämmer själva vad vi vill göra med, men går något sönder eller det är dags för service så hjälps vi ofta åt med det även om den som äger bilen skaffar allt som behövs till den.
Precis så har vi med ekonomin också; två egna ekonomier med en hel del gemensamma intressen som vi hjälps åt med, men vi har fortfarande friheten att kunna använda en del av pengarna helt själva även om det mesta spenderas efter att vi har pratat om det. Händer något så att en får en tuff månad(er) så hjälps vi åt på precis samma sätt som när jag hjälper honom serva hans bil och tvärt om. Allt handlar om kommunikation och ömsesidig respekt, för utan det funkar varken relationen eller ekonomin.

Sen betyder inte det att vårt upplägg funkar för alla utan det viktiga är att man hittar det upplägg som passar för en själv och att man kommunicerar och respekterar varandras syn på ekonomin, då kan man lösa det mesta som dyker upp längs vägen.
Jag tycker inte det är konstigt att någon väljer ett annat upplägg än det vi har valt, men däremot är jag nyfiken på hur man resonerar i olika situationer (ex tidigare lån) och vad som gör att det faktiskt funkar för denne någon eftersom jag vet att det inte funkar för mig/oss. Det gäller inte bara ekonomi utan även annat.

Låter inte helt genomtänkt. Känner du till sambolagen och vad som händer med den gemensamma bostaden om ni delar på er? Tanken med familj är att man delar på allt, i princip, men samtidigt ser till att tillfredsställa allas särskilda önsningar om det låter sig göras. I ditt fall kanske det blir en lämplig fördelning om du med din högre inkomst står för huskostnader, men som princip låter det inte vettigt - vilket inte hindrar att just ni gör så för att det passar er.

Tillägg: Om man inte har en helt gemenam ekonomi med hänsyn till alla parter, blir det troligen inte ett jämställt förhållande för att den som tjänar mer kommer alltid att ha ett övertag och den andra får vara med på nåder och disponera det som blir över - oftast kvinnan.

 

[torkelb]

Som sagt, finns en annan, mer passande, tråd för den här diskussionen...

Detta förslag är samma sak som att säga: sluta diskutera - alla kommer förstås inte att hänga med till den gamla tråden och meningsutbytet dör. Är det avsikten?

 

[Pytt]

Detta förslag är samma sak som att säga: sluta diskutera - alla kommer förstås inte att hänga med till den gamla tråden och meningsutbytet dör. Är det avsikten?

Avsikten är att trådstartaren ska få svar på sin fråga, och diskussioner som inte har med TS frågeställning att göra tas i en tråd med det specifika syftet. Något som en moderator redan anmärkt på åtminstone två gånger i den här tråden.

 

[Bengtsarvet]

Låter inte helt genomtänkt. Känner du till sambolagen och vad som händer med den gemensamma bostaden om ni delar på er? Tanken med familj är att man delar på allt, i princip, men samtidigt ser till att tillfredsställa allas särskilda önsningar om det låter sig göras. I ditt fall kanske det blir en lämplig fördelning om du med din högre inkomst står för huskostnader, men som princip låter det inte vettigt - vilket inte hindrar att just ni gör så för att det passar er.

Tillägg: Om man inte har en helt gemenam ekonomi med hänsyn till alla parter, blir det troligen inte ett jämställt förhållande för att den som tjänar mer kommer alltid att ha ett övertag och den andra får vara med på nåder och disponera det som blir över - oftast kvinnan.

Det där finns det papper på så det är inga konstigheter. Mitt är mitt och hennes är hennes. Och jämställt förhållande vad är det? Alla gör ett val vilken typ av ekonomi man vill ha här i livet. Vill man va låginkomsttagare så fine. Men då kan man inte komma och åka räkmacka på nån annan.

 

[Andreas Ludde Lundell]

Spännande tråd det här och det låter som väldigt många kan känna igen sig i den.

Efter så många åt så tror jag inte på någon juridisk utväg även om jag haft vänner där det funnit "avtal" om att det den ena går in med mer får hen ut extra vid en eventuell försäljning/separation.

Jag hade pratat med min fru för att se vad hon vill och tillsammans försökt hitta en lösning där målet är att slutföra projektet. Sedan disskuterat framtiden och vad ni vill med huset, kanske rent av starta ett gemensamt sparkonto för eventuellt kommande renoveringar.

 

[Lane]

smidigt att ha så väldefinerade områden so mitt och hennes/hans samt endast fasta kostnader gemensamt. Vi har massa kostnader där emellan... Som nu pratade vi i helgen om att barnet behövde en ny cykel. Såg en cykel på marketplace imorse och köpte direkt. Hade jag varit den fattiga hade jag då behövt be min sambo om pengar innan jag slog till. Jag hade aldrig kunnat leva så, då är jag hellre ensam med min egna lön än sambo och livegen.

 

[civilingenjören]

ta plattor detta år och grundmur nästa år

Såvida jag inte har missförstått tråden totalt låter detta helt galet. Rimligen måste man göra det som ska göras under marken innan man fixar markytan.

Har TS och sambon endast gemensamma barn? Det vore det enkla fallet att hantera. Vi vet inte varför TS:s sambo trilskas. Vet ens TS det? Om inte är det högsta prioritet att utröna.

 

[Forsyth]

Räknar ni procent på hemarbetet också? Och barnen?

De försöker vi dela 50/50 på men jag arbetar från hemmet så antagligen så tvättar jag mer och städar mer och frugan lagar mer mat och gör mer av läxläsningen. Jag sköter om villa och tillhörande och gräsmatta. Hon sköter om sina planteringar. Det funkar bra för oss.

 

[Forsyth]

Är detta inte bakvänt resonerat? Eftersom de har gemensam ekonomi, och han pytsar in mer varje månad.
Att hon "stoppar" en renovering innebär ju att mindre av HANS pengar går åt till huset, han står ju för delen av kostnaden.
INTE att hon inte vill betala specifikt....

De har levt i huset renoverat, byggt och fixat, betalat utan problem, gemensamt - nu på denna enda gång gör du en analys att hon vill ha kakan utan att betala för den... det har funkat i 10 år.

Vi har TS bild, inget från henne - hon kanske bara tycker att det hela blev 50' mer än vad han sa från början och sa "stopp" - för att hon tänkte mer på helt andra saker bortom husrenoveringar. Hon har kanske planerat en resa, barnen ska ha en häst, eller att bilen måste lagas, de kanske måste ha en till bil, hon vill ha en husvagn, eller ....

Tyvärr måste jag säga, vi killar kan ha en snäv syn på ekonomin

1. Som jag uppfattar TS inlägg så har sambon inte stoppat renoveringen, hon har bara stoppat hennes del av betalningen för renoveringen.

2. Jag avser om "kakan i form av denna renovering, inte alla andra kakor de bakat/köpt tidigare.

3. Det låter som att du inte läst TS inlägg. Hon vill ju fortfarande att arbetet/renoveringen ska slutföras, hon vill bara inte betala för det. Om hon vill någon av alla de andra sakerna du räknar upp så då får hon väl prioritera och kommunicera det till sin sambo?

 

[Nyfniken]

Rimligen måste man göra det som ska göras under marken innan man fixar markytan.

Vad som måste göras är nog lite av en definitionsfråga...