327 531 läst ·
4 578 svar
328k läst
4,6k svar
Hur tänker ni hantera ny effektavgift för elnätet?
Nej elnätsbolagen följer ju bara regelverket och en handfallen myndighet som är bakbunden av en massa gojja vi släpade hit från EU-Bryssel. Kan inte bli annat!D djac skrev:
Man kan inte ens gnälla på Vattenfall. Skulle se rätt illa ut om de låg mycket lägre än andra. Tack vare monopolet är ändå en prispress intet värd.D djac skrev:
Ja men de är ju publika bolag med sedvanliga förväntningar från aktieägarna, det har ingenting med EU att göra. Jag tror nog att vi hade kunnat göra en hel del men detta har väl smugit sig på och kombinationen med stor PR-apparat och många lobbyister är effektiv idag när det bara ska vara populistiskt.P paralun skrev:
Planterar du en dumhet i befolkningen så "måste" politikerna förstärka det för att känna sig poppis.
Det finns ju kommunala bolag som gör just det, det finns exempelvis förslag på att använda SBAB just så men som du säger, här finns det ju ändå ingen naturlig konkurrens.S Snikholt skrev:
Fairlane
Medlem
· Stockholms Län
· 15 960 inlägg
Fairlane
Medlem
- Stockholms Län
- 15 960 inlägg
Fairlane
Medlem
· Stockholms Län
· 15 960 inlägg
Fairlane
Medlem
- Stockholms Län
- 15 960 inlägg
Nej, tråden har bytt spår efter att ”nördarna” till stor del tagit över.M Martin Lundmark skrev:
Det finns relativt enkla sätt att minimera kostnaden för effektavgiften.
Steg 1 är strukturera upp och schemalägga all återkommande elanvändning av betydelse.
Tvättmaskin och diskmaskin ska startas på timmar med ingen eller reducerad effektavgift och på tidpunkter så att maskincykeln får en närmast exakt lika stor elanvändning per timme. T ex ska vår diskmaskin startas 22:35 och tvättmaskinen 22:45, växelvis varannan dag eller var tredje dag. Maskinerna ska också alltid användas samma timmar och planeras in med hänsyn till annan användning som elbilsladdning (som sker 22.30-02:30 dagar då ingen av tvätt eller disk används.
eluppvärmning av badrumsgolv (2h, kl 04-06?) med utbytt termostat som har timer, då morgonen oftast är den enda tidpunkt man går barfota i badrummet. Varmvattenberedaren får då köras med kontaktor eller Shelley mellan kl 03-04.
Elkrävande matlagning startas 17:30, 18:30 eller 19:30 såvida tillagningen inte är så kort att det räcker med totalt 30 minuter, då blir starttid istället xx:45.
Allt ovanstående blir ganska enkelt med små investeringar och planlagd automatisering. Eftersom uppvärmningen och därmed utomhustemperaturen påverkar en hel del på vintern kan en del manuella beslut behöva tas. Milt väder några dagar i januari kan föranleda brödbak eller liknande eftersom man redan tidigare i månaden har uppnått en hög effekt. Och tvärtom en köldknäpp i slutet av månaden kanske ger en mindre avancerad måltid eller uppskjuten tvättid i den egna ”tvättstugan”.
Ovanstående är exempel på automatisering med Ellevio, som har en mycket sträng taxekonstruktion, andra elnätsbolag kräver andra tider och strukturer.
Att investera i ett batterilager för att sänka kostnaden för eleffekt är för de allra flesta ännu inte lönsamt.
Bra tips, men det låter också som en hel trave parametrar som begränsar vardagen. Något jag personligen kommer strunta i med den taxa Vattenfall verkar anamma.B Boende45 skrev:Nej, tråden har bytt spår efter att ”nördarna” till stor del tagit över.
Det finns relativt enkla sätt att minimera kostnaden för effektavgiften.
Steg 1 är strukturera upp och schemalägga all återkommande elanvändning av betydelse.
Tvättmaskin och diskmaskin ska startas på timmar med ingen eller reducerad effektavgift och på tidpunkter så att maskincykeln får en närmast exakt lika stor elanvändning per timme. T ex ska vår diskmaskin startas 22:35 och tvättmaskinen 22:45, växelvis varannan dag eller var tredje dag. Maskinerna ska också alltid användas samma timmar och planeras in med hänsyn till annan användning som elbilsladdning (som sker 22.30-02:30 dagar då ingen av tvätt eller disk används.
eluppvärmning av badrumsgolv (2h, kl 04-06?) med utbytt termostat som har timer, då morgonen oftast är den enda tidpunkt man går barfota i badrummet. Varmvattenberedaren får då köras med kontaktor eller Shelley mellan kl 03-04.
Elkrävande matlagning startas 17:30, 18:30 eller 19:30 såvida tillagningen inte är så kort att det räcker med totalt 30 minuter, då blir starttid istället xx:45.
Allt ovanstående blir ganska enkelt med små investeringar och planlagd automatisering. Eftersom uppvärmningen och därmed utomhustemperaturen påverkar en hel del på vintern kan en del manuella beslut behöva tas. Milt väder några dagar i januari kan föranleda brödbak eller liknande eftersom man redan tidigare i månaden har uppnått en hög effekt. Och tvärtom en köldknäpp i slutet av månaden kanske ger en mindre avancerad måltid eller uppskjuten tvättid i den egna ”tvättstugan”.
Ovanstående är exempel på automatisering med Ellevio, som har en mycket sträng taxekonstruktion, andra elnätsbolag kräver andra tider och strukturer.
Att investera i ett batterilager för att sänka kostnaden för eleffekt är för de allra flesta ännu inte lönsamt.
Jag får lägre nätavgift relativt idag, utan att ändra ett smack - förutsatt att eventuell bil inte laddas på höglast-tid.
Och blir det någon peak här och där så är inte det hela världen - känns ovärt att bli el-Hitler för några hundralappar.
Nu spelar tvättmaskin och diskmaskin liten roll för effekttaxan, vilket visats tidigare i tråden. Så länge de inte kör under samma timmar i alla fall. Det viktigaste är att inte köra maskiner samtidigt som man lagar mat.
Den stora saken är bastu om man har sådan, sant naturligtvis elbilsladdningen då det är den man jagar med effekttarifferna.
Den stora saken är bastu om man har sådan, sant naturligtvis elbilsladdningen då det är den man jagar med effekttarifferna.
Hej Boende45B Boende45 skrev:Nej, tråden har bytt spår efter att ”nördarna” till stor del tagit över.
Det finns relativt enkla sätt att minimera kostnaden för effektavgiften.
Steg 1 är strukturera upp och schemalägga all återkommande elanvändning av betydelse.
Tvättmaskin och diskmaskin ska startas på timmar med ingen eller reducerad effektavgift och på tidpunkter så att maskincykeln får en närmast exakt lika stor elanvändning per timme. T ex ska vår diskmaskin startas 22:35 och tvättmaskinen 22:45, växelvis varannan dag eller var tredje dag. Maskinerna ska också alltid användas samma timmar och planeras in med hänsyn till annan användning som elbilsladdning (som sker 22.30-02:30 dagar då ingen av tvätt eller disk används.
eluppvärmning av badrumsgolv (2h, kl 04-06?) med utbytt termostat som har timer, då morgonen oftast är den enda tidpunkt man går barfota i badrummet. Varmvattenberedaren får då köras med kontaktor eller Shelley mellan kl 03-04.
Elkrävande matlagning startas 17:30, 18:30 eller 19:30 såvida tillagningen inte är så kort att det räcker med totalt 30 minuter, då blir starttid istället xx:45.
Allt ovanstående blir ganska enkelt med små investeringar och planlagd automatisering. Eftersom uppvärmningen och därmed utomhustemperaturen påverkar en hel del på vintern kan en del manuella beslut behöva tas. Milt väder några dagar i januari kan föranleda brödbak eller liknande eftersom man redan tidigare i månaden har uppnått en hög effekt. Och tvärtom en köldknäpp i slutet av månaden kanske ger en mindre avancerad måltid eller uppskjuten tvättid i den egna ”tvättstugan”.
Ovanstående är exempel på automatisering med Ellevio, som har en mycket sträng taxekonstruktion, andra elnätsbolag kräver andra tider och strukturer.
Att investera i ett batterilager för att sänka kostnaden för eleffekt är för de allra flesta ännu inte lönsamt.
Tack att du hjälper till i att svara på TS frågeställning, som rimligen är av intresse för många elanvändare nu, men även flera år framöver.
Det är mycket tråkigt när många här inte klarar av att hålla sig till frågeställningen i rubriken och TS första inlägg.
Det är ingen svårighet att ”tycka” att mer hör till, och borde tas upp samtidig.
Men då svarar men ofta inte på TS fråga, utan ”kapar” tråden till sina egna intressen, det är knappast ett gott maner och oförskämt mot TS.
Har man intresse av en annan frågeställning än TS då startar man självklart en ny tråd.
Elnätsbolagen sätter själv sina elnätstariffer utifrån hur de egna elnäten ser ut och kostar. Det är samma sak med effektavgiften som självklart på samma sätt blir olika utifrån hur de egna elnäten ser ut.
Det du utmärkt här tar upp tar upp handlar om det första steget för de flesta elanvändare, och är giltigt att tillämpa för många olika elnät med olika upplägg på effektavgiften. En effektavgift som rimligen kommer att förändras gällande varje elnätsbolag åren framöver.
Det finns mycket att lära sig om användningen av de elapparater man redan har.
Det andra och mer långsiktiga steget, som få har tagit upp, är att påverka valet av uppvärmning, varmvattenproduktion, val av vitvaror som jag skrivit om i bl.a. i inlägg #4 358. Detta andra steg innebär mindre av dagligt anpassningsarbete (manuella beslut) och skall främst komma in när man naturligt gör köp av ny utrustning, reparationer, förändringar och renoveringar och borde egentligen ha startats för flera år sedan, men då var ingen intresserad.
De långsiktiga ändringar jag gjort har sparat elkostnader i ca 20 år, har återbetalat sig mer än en gång och fortsätter så. Det har inte begränsat vardagen, inneburit några kända försakelser eller obehag för familjen och klarar rimligen att jag snart får effektavgifter utan större kostnadsökningar eller justeringar
Det har dessutom hjälpt till att finansiera byte av fönster och ett nytt kök
Redigerat:
Nu är det ju så att du inte heller i någon större omfattning svarar på TS frågeställning utan är mer intresserad av att försvara nätbolagens övervinster. Något som både EI och regeringen noterat men som tydligen gått dig förbi.M Martin Lundmark skrev:Hej Boende45
Tack att du hjälper till i att svara på TS frågeställning, som rimligen är av intresse för många elanvändare nu, men även flera år framöver.
Det är mycket tråkigt när många här inte klarar av att hålla sig till frågeställningen i rubriken och TS första inlägg.
Det är ingen svårighet att ”tycka” att mer hör till, och borde tas upp samtidig.
Men då svarar men ofta inte på TS fråga, utan ”kapar” tråden till sina egna intressen, det är knappast ett gott maner och oförskämt mot TS.
Har man intresse av en annan frågeställning än TS då startar man självklart en ny tråd.
Elnätsbolagen sätter själv sina elnätstariffer utifrån hur de egna elnäten ser ut och kostar. Det är samma sak med effektavgiften som självklart på samma sätt blir olika utifrån hur de egna elnäten ser ut.
Det du utmärkt här tar upp tar upp handlar om det första steget för de flesta elanvändare, och är giltigt att tillämpa för många olika elnät med olika upplägg på effektavgiften. En effektavgift som rimligen kommer att förändras gällande varje elnätsbolag åren framöver.
Det finns mycket att lära sig om användningen av de elapparater man redan har.
Det andra och mer långsiktiga steget, som få har tagit upp, är att påverka valet av uppvärmning, varmvattenproduktion, val av vitvaror som jag skrivit om i bl.a. i inlägg #4 358. Detta andra steg innebär mindre av dagligt anpassningsarbete (manuella beslut) och skall främst komma in när man naturligt gör köp av ny utrustning, reparationer, förändringar och renoveringar och borde egentligen ha startats för flera år sedan, men då var ingen intresserad.
De långsiktiga ändringar jag gjort har sparat elkostnader i ca 20 år, har återbetalat sig mer än en gång och fortsätter så. Det har inte begränsat vardagen, inneburit några kända försakelser eller obehag för familjen och klarar rimligen att jag snart får effektavgifter utan större kostnadsökningar eller justeringar
Det har dessutom hjälpt till att finansiera byte av fönster och ett nytt kök![]()
Med det sagt.
Jag skulle säga att utbyte av vitvaror och maskiner (som tvättmaskin, torktumlare, torkskåp, diskmaskin etc) har ingen eller marginell betydelse.
Jämför man förbrukning och effektanvändning på en tvättmaskin från idag med en från 2000 så är det i stort sett samma. Båda använder ca 1 kWh för en normaltvätt på 40 grader utspritt över ca 2,5 timmar.
Detsamma gäller diskmaskiner.
En kondenstumlare från idag har inte heller den någon större skilnad i förbrukningen jämfört med en från 2000.
Köper man så kallade "smarta" produkter så klarar dom möjligen av att styra användningen till tider med lågt spotpris på elen men det löser inte problemet med effektavgiften.
För att ta hänsyn till effektavgiften så krävs att dom har koll på när andra förbrukare planerar att köra och kan anpassa sig efter det.
Sådan integration har såvitt jag kan se inga på marknaden förekommande produkter idag.
För att åstadkomma det så krävs någon form av övergripande styrsystem som kan prata med alla vitvaror och maskiner och koordinera användningen av dessa. Annars är alternativet att manuellt sitta oc hplanera användning av tvättmaskin, torktumlare, torkskåp, diskmaskin mm. Något som du kan göra även om din tvättmaskin råkar vara 20 år gammal.
Vad gäller tips som att ladda elbil på dagar när man inte tvättar eller diskar så är det ett "tips" som inte är relevant för relativt många. Mig inräknat.
Med två småbarn så måste både diskmaskin, tvättmaskin, torktumlare och torkskåp gå i stort sett dagligen pga att barnen behöver kunna få mat och behöver ha kläder att ha på sig.
Alternativkostnaden är att köpa dubbelt så mycket kläder till barnen. Kläder som dom ändå växer ur inom en månad innan dom slitits ut. Den kostanden är högre än vad en eventuell effektavgift kan tänkas bli.
Man kan såklart tänka sig att man låter barnen ligga kvar i sin nedspydda tröja eller med bajs och kissfläckar på kläderna efter att blöjan läckt men det känns inte som god omsorg om barnen.
Dessutom måste tvätten som tvättats läggas över i torktumlare eller hängas upp för att torka. Något som ingen vitvara klarar oavsett hur "smart" den sägs vara. Och om diskamaskinen måste köras mer än en gång om dagen så måste minst en av de gångerna vara under vaken tid för att urplockning skall kunna ske
Vi är med andra ord hänvisade till att köra mycket av dessa saker under tider när vi är vakna vilket innebär att det kommer att bli föremål för effektavgift när denna införs.
Det finns med andra ord väldigt små möjligheter att styra användningen av el på något sätt som i en meningsfull omfattning påverkar effektavgiften för oss.
Så ser verkligheten ut för ganska många av Sveriges hushåll.
Och installation och konfigurering av ett överordnat styrsystem ligger väl utanför kompetensområdet för den absoluta majoriteten av alla elanvändare i Sverige och det kan dessutom bara lösa vissa av problemställningarna. Det löser fortfarande inte problemet med att disk och tvätt kanske måste plockas ur maskinen och plockas undan, hängas eller torkas.
Effektavgiften är därför för väldigt många enbart av ondo och något som man har små möjligheter att påverka. Det är snarast ett symtom på att man försöker bygga om elsystemet och elförsörjningen efter en önskemodell snarare än efter vad behovet av de tjänsterna är i samhället. Något som är ett problem sett till att elförsörjning är samhällskritiskt i dagens samhälle.
