Hur tänker ni hantera ny effektavgift för elnätet?

[lars_stefan_axelsson]

Jag hittar ingenstans på Vattenfalls hemsida där det framgår att det är medeleffekten under en timma. Det framgår bara att det är medelvärde på de fem högsta topparna. Det är det som gör min fundersam på om det är verkligen gör skillnad på 4000W i 10 min eller 4000W i en timma.

Nej, men man hittar det t ex på EI:s sida under "Energi, Effekt och Medeleffektanvändning vad är det?":

"Om du har en elnätsavgift med en effektavgift, eller ett timprisavtal hos din elhandlare, så betalar du för den el du använder timme för timme. Det innebär att din elanvändning mäts i enheten kilowattimme (kWh) per timme, vilket (något förenklat) kallas för effekt (kWh/h = kW)."

Så det är egentligen lite dumt att man använder begreppet effekt räknat i kW här, eftersom det i stort sett bara är vi civilingenjörer som vet hur man räknar ut medeleffekten om man får en kurva (eller mätpunkter) på momentan effekt över ett tidsintervall, här en timme.

Det är betydligt enklare att räkna ut det som total energi förbrukad per timme. Alltså kWh/h. Det är inte pedagogiskt att göra enhetsförkortningen färdig här till kW eftersom den döljer mer än den förklarar.

Jämför en av mina andra käpphästar; resistivitet som som bekant mäts i ohm-meter. Vad f-n är det? Jo det är ohm*m2 / m. Då blir det betydligt tydligare vad det är som försigår.

Eller min betydligt modernare käpphäst, enheten ohm till att börja med. Om man skriver ut volt / ampere så blir t ex växelströmsläran (vilket tecken fasvridningen skall ha) betydligt enklare att komma ihåg och förstå.

Så, effektavgiften är baserad på antalet kWh/h och inget annat.

I ditt exempel så blir det ännu värre eftersom strömrustningen när du exv slår på ett switchat nätaggregat eller en motor kan ge en mycket högre momentan effekt. Om du skulle behöva betala för den så får du inteckna huset upp över skorstenen.

 

[Hemingway]

Jag hittar ingenstans på Vattenfalls hemsida där det framgår att det är medeleffekten under en timma. Det framgår bara att det är medelvärde på de fem högsta topparna. Det är det som gör min fundersam på om det är verkligen gör skillnad på 4000W i 10 min eller 4000W i en timma.

Motor och kupévärmare tillsammans med micron blir ca 3400W, har inte så mycket mer än spis och ugn som ligger på de nivåerna. Om familjen sedan startar alla sina datorer och tvapparater när de kommer hem från skolan tillsammans med några ledlampor tänker jag inte blir mer än 500-600W

https://www.vattenfall.se/fokus/tips-rad/sa-fungerar-effektavgifter/

"Ett elnätsbolag tar till exempel ut en högbelastningsavgift under november till mars för den högsta uttagna medeleffekten per timme i kilowatt (kW) under vardagar klockan 06–22 under respektive månad. "

 

[Fairlane]

Jag hittar ingenstans på Vattenfalls hemsida där det framgår att det är medeleffekten under en timma. Det framgår bara att det är medelvärde på de fem högsta topparna. Det är det som gör min fundersam på om det är verkligen gör skillnad på 4000W i 10 min eller 4000W i en timma.

Motor och kupévärmare tillsammans med micron blir ca 3400W, har inte så mycket mer än spis och ugn som ligger på de nivåerna. Om familjen sedan startar alla sina datorer och tvapparater när de kommer hem från skolan tillsammans med några ledlampor tänker jag inte blir mer än 500-600W

Jag tolkar det som att du har Vattenfall som elnätsägare och att du tillhör pilotgruppen, korrekt?
Har ni inte fått mer information?

Jag antar att du har fjärrvärme för varmvatten och värme, eftersom det enda som verkar röra dina elkostnader är motorvärmare i princip?

En motorvärmare brukar ligga på omkring 500W, så jag antar att du även räknar in kupevärmare?
Ett tips är isåfall att ställa ner den på en lägre effekt och köra lite längre om det är möjligt, gärna splittat över olika heltimmar.

Säg att det är matlagningen istället som skapar dina toppar, då är det väldigt dumt ekonomiskt att sluta värma bilen med motorvärmare och istället köra på tomgång (det är nog oekonomiskt hur som helst).

Gällande om det är per timme eller inte så är svaret att det är per timme mätningen sker:
"Effektavgiften betalas för var och en av månaderna januari, februari,
mars, november och december för medelvärdet av de fem högsta
uttagna medeleffekten per timme i kilowatt (kW) från olika dygn under
höglasttid."

 

[Fairlane]

Fast resultatet blir oavsett en dyrare faktura?

Har du Vattenfall El-distribution som nät och Vattenfall elhandel och får en gemensam faktura?

Jag har Vattenfall som nätägare men köper inte elen från Vattenfall. Då blir det väldigt tydligt att spotpriset inte påverkar fakturan från Vattenfall Eldistribution alls och således blir det märkligt att lägga in den i jämförelsen.

 

[steffo_b]

Mitt eget hus med frånluftsvärmepump har en toppeffekt för el om 6,5 kW. FLVP är väl ganska standard i nybyggda hus de senaste 10-15 åren och det ser nog lika ut för många andra. 1kW elspets, vad är det för sorts pump du tänker på då? Luft/luft?

Ett anläggningstungt bolag har en bra resultaträkning även ett dåligt år, för investeringarna smetas ut över lång tid i redovisningen och blir inte en kostnad det enskilda året. Du kan ha ett nätbolag med 5 miljarder i vinst men 6 miljarder i investeringar och då är kassaflödet -1 miljard. Dvs, de gick inte med vinst i vardaglig mening då ägarna fick putta in 1 miljard i form av egna pengar eller lån bara för att gå runt det året, men redovisningsmässigt hade de en vinst på 5 miljarder.

Jag tänker oavsett typ av värmepump.
Om du har en pump som inte klarar av att tillgodose hela behovet av värme så behöver man då stötta med elvärme för att hålla varmt inne.

Om huset behöver 10 kW värme för att hålla värmen och du har en värmepump (oavsett typ) som kan leverera 9 kW värme och för det drar 3 kW så betyder det att man måste lägga på ca 1 kW elvärme för att hålla temp.
För LLVP så är det vanligen vanliga elradiatorer man har.
För FLVP, LVVP och BVP så har dom oftast inbyggda elpatroner. Vanligen tror jag dom brukar vara på max 9 kW. Det är den på min BVP. Sedan går det i inställningarna att ställa den så den begränsas till 3, 6 eller 9 eller är helt avstängd eller att jag tillåter den att gå endast för varmvatten eller endast vissa tider.

Det går såklart att skippa att lägga på elen också och stå ut med att inomhustemperaturen sjunker något men dom flesta vill nog försöka hålla sina 20-22 grader inne.

För egen del så har jag dimensionerat BVP så att den kommer att klara värmen i huset ner till någonstans åtminstone -30 innan den behöver någon elspets. Åtminstone när man bara tittar på pumpens kapacitet.
Och helt ärligt så tror jag att det är mina parkettgolv som kommer att bli förstörda av golvvärmen innan pumpen inte längre hänger med.
Dvs jag tror att om det skulle bli -30 så kommer pumpen lätt att orka med men det kommer att bli kallare inne för att jag inte vågar låta golven bli för varma då dom inte tål över 27 grader i yttemp.

 

[Hemingway]

Jag tänker oavsett typ av värmepump.
Om du har en pump som inte klarar av att tillgodose hela behovet av värme så behöver man då stötta med elvärme för att hålla varmt inne.

Om huset behöver 10 kW värme för att hålla värmen och du har en värmepump (oavsett typ) som kan leverera 9 kW värme och för det drar 3 kW så betyder det att man måste lägga på ca 1 kW elvärme för att hålla temp.
För LLVP så är det vanligen vanliga elradiatorer man har.
För FLVP, LVVP och BVP så har dom oftast inbyggda elpatroner. Vanligen tror jag dom brukar vara på max 9 kW. Det är den på min BVP. Sedan går det i inställningarna att ställa den så den begränsas till 3, 6 eller 9 eller är helt avstängd eller att jag tillåter den att gå endast för varmvatten eller endast vissa tider.

Det går såklart att skippa att lägga på elen också och stå ut med att inomhustemperaturen sjunker något men dom flesta vill nog försöka hålla sina 20-22 grader inne.

För egen del så har jag dimensionerat BVP så att den kommer att klara värmen i huset ner till någonstans åtminstone -30 innan den behöver någon elspets. Åtminstone när man bara tittar på pumpens kapacitet.
Och helt ärligt så tror jag att det är mina parkettgolv som kommer att bli förstörda av golvvärmen innan pumpen inte längre hänger med.
Dvs jag tror att om det skulle bli -30 så kommer pumpen lätt att orka med men det kommer att bli kallare inne för att jag inte vågar låta golven bli för varma då dom inte tål över 27 grader i yttemp.

Men bergvärmepump är ju det "bästa". Det är däremot inte det vanligaste och FLVP fungerar oavsett markförhållanden, men däremot är de ju som sämst när det är som kallast. Är det -20 grader så går ju en FLVP på nära full eleffekt, det blir inga 1 kW el då, det är snarare 4-6,5 kW den pendlar mellan från elpatronen vid just de tillfällena. Men för de som bor i Svealand eller Götaland har så få sådana dagar att över året är FLVP vettig, men just för de kallaste dagarna så är den ju inte direkt någon höjdare.

 

[Martin Lundmark]

Som jag skrivit till dig flera gånger så har du fel. Totalfel.
I stort sett alla hus som har installerat värmepumpar, åtminstone de sista 10 åren, har en avsevärt lägre toppeffekt även vid kall väderlek än de hade med direktverkande el.
Det beror på att även om COP för en dålig LVP sjunker när det blir kallare så är den bättre än en elradiator.

Jag har dessutom visat dig siffror på att en stor del av värmepumpsinstallationerna är BVP som ju inte får sämre COP och därmed sänker sitt effektbehov rejält.

Dvs tvärtemot vad du om och om igen upprepar som en trasig skiva så är det faktiskt så att den absoluta majoriteten av villor som energieffektiviserats med värmepumpar av olika slag faktiskt sänkt sitt effektbehov.

10 kW elradiatorer är mer effekt än 3 kw värmepump och 1 kW elspets. (räknat på en rätt dålig pump.

Vilken del i det är det som är så svårt att förstå.
Ditt motstånd till att ta in fakta gör att det framstår som att du faktiskt jobbar som lobbyist för någon av nätägarna som försöker bilda opinion för att få ta ut högre nätavgifter.

Det har också lyfts fram att nätägarna tar ut rejäla överdebiteringar i förhållande till sina investeringar. Detta är tvärtemot vad lagen var tänkt för men pga kryphål i lagen och dyra jurister så har dom kunnat valsa fram och tillbaka över EI.
Av just den anledningen ser man nu över regelverket och mandatet för EI. Jag tror iofs inte att det räcker men det är i alla fall ett steg i rätt riktning.
Det är också något som syns i resultaträkningarna för elnätsbolagen då dom har vinstmarginaler som alla andra företag skulle drömma om.

Om nätägarna faktiskt investerade i nätet i förhållande till vad dom debiterar oss skulle det vara OK men det gör dom inte.

Men huvudpunkten är att du har fel i ditt påstående att hus som energieffektiviserats inte sänkt sitt effektbehov. Men du verkar oförmögen att ta in den informationen i din iver att rättfärdiga överuttag i nätavgifter.

Hej steffo_b

Jag håller med om att värmepumpar sänker årsenergibehovet och även effektbehovet, så länge värmepumpen orkar med.

Jag har sedan snart 20 år en varvtalsstyrd bergvärmepump som klarar mitt hus hena värme- och varmvattenbehov ned till DUT (Dimensionerande Utetemperatur, som är – 34 grader där jag bor) utan elspets. Jag fick vänta på pumpen några år, men ville inte ha högt effektbehov när det var som kallast. Jag bor i elområde ett.

Effektbehovet vid uppvärmning med direktel, är i stort set linjärt med sjunkande utetemperatur.

COP för till exempel en luftvärmepump (som tar sin värmeenergi från uteluften) är inte linjärt med sjunkande utetemperatur, utan luftvärmepumpen behöver mer effekt för var grad temperaturen sjunker, vid en kallare utetemperatur.

(I inlägg #3 932 i denna tråd hänvisade jag till en sida som bland annat beskriver denna egenskap hos luftvärmepumpar.)

När en villa med direktel installerar en luftvärmepump, då plockar man inte bort direktelvärmen, utan låter den sitta kvar som komplettering av värmetillskottet när det blir kallare ute.

Det innebär att om luftvärmepumpen inte ”räcker till” då hjälper den tidigare direktelvärmen till och detta ofta utan att villaägaren ”märker detta” om man till exempel inte lägger handen på elelementen. Normalt så har inte villaägaren heller en separat mätning av effekten till direktelvärmen.

De senaste 10 åren har vi sällan eller aldrig kommit ned till DUT under ett dygn eller längre utan det har snarare varit 5–10 grader mildare. Men elnätsbolagen är medvetna om och lägger märke till (genom sin mätning) att effektbehovet inte är linjärt när blir kallare och vi börjar närma oss DUT.

Bland annat genom att hushållen har minskat sitt årsenergibehov, så har vi kunnat hålla nere kostnaden för utbyggnaden av elnäten genom att fler nu är anslutna till elnäten som byggdes för säg 50 år sedan.

Vi har då konstaterat att förhållandet (kvoten) mellan årsenergibehovet (i kWh) och toppeffektbehovet exempelvis till villor har förändrats sedan elnäten byggdes (enligt Velanders metod). Gällande villans uppvärmning så förändras dessutom denna kvot (antalet kWh per år sjunker, medan toppeffekten, kW kan vara nära densamma), bland annat på värmepumpsanläggningar vars, COP sjunker vid ökande kyla.

Effektavgiften är då ett sätt att på sikt försöka att hålla nere behoven att bygga om redan byggda elnät.

Det är viktigt att vår elförsörjning klarar av sin uppgift, vi bor i den kalla delen av Europa och där är kylan en besvärlig parameter.

När jag installerade min bergvärme då rekommenderades jag, liksom andra, ca 85 % effekttäckning på bergvärmepumpen. Nu, när det har gått ca 20 år, så kan rimligen jag och de andra behöva byta pump. Men den som då följde rådet och ”bara” borrat för 85 % effekttäckning på borrhålet, då måste han nu borra ett nytt hål eftersom man inte kan fortsätta borra det gamla hålet djupare. utan man måste borra ett nytt hål, vilket gör många tveksamma att genomföra på grund av kostnaden.

Du är välkommen att upprepa det du skriver som svar på mina inlägg, men det ändrar inte på de fysikaliska egenskaperna hos bland annat värmepumpar och värmesystemens effektbehov vid stark kyla.

 

[useless]

Jag håller med om att värmepumpar sänker årsenergibehovet och även effektbehovet, så länge värmepumpen orkar med.

99% av alla värmepumpar fortsätter att leverera värme med COP större än 1 även om dom inte orkar värma huset enbart med kompressorn. Även om den är dimensionerad för relativt låg effekttäckning.
Det finns några få undantag med äldre luft/vattenvärmepumpar som stänger av kompressorn vid ett antal minusgrader, men det är nog inte särskilt många som är installerade på ställen där det blir så kallt mer än någon enstaka gång.

 

[steffo_b]

Men bergvärmepump är ju det "bästa". Det är däremot inte det vanligaste och FLVP fungerar oavsett markförhållanden, men däremot är de ju som sämst när det är som kallast. Är det -20 grader så går ju en FLVP på nära full eleffekt, det blir inga 1 kW el då, det är snarare 4-6,5 kW den pendlar mellan från elpatronen vid just de tillfällena. Men för de som bor i Svealand eller Götaland har så få sådana dagar att över året är FLVP vettig, men just för de kallaste dagarna så är den ju inte direkt någon höjdare.

Ja. Visst. Är det riktigt kallt så klarar en FLVP inte av att hålla värmen utan stöd av el.
De siffror jag angav var ju dock inte en korrekt siffra som gäller för alla hus med alla typer av värmepumpar.
Poängen var att oavsett typ av värmepump så kommer huset att förbruka lägre effekt än det hade gjort med endast direktverkande el.
Även om det är kallt och en FLVP får jobba för fullt plus ta hjälp av elpatronen så kommer ju ändå kompressorn att ge en hel del värme så att elpatronen inte ensamt står för uppvärmningen av huset.
Det gör att förbrukat effekt från elnätet sjunker jämfört med enbart direktverkande el.

 

[Martin Lundmark]

99% av alla värmepumpar fortsätter att leverera värme med COP större än 1 även om dom inte orkar värma huset enbart med kompressorn. Även om den är dimensionerad för relativt låg effekttäckning.
Det finns några få undantag med äldre luft/vattenvärmepumpar som stänger av kompressorn vid ett antal minusgrader, men det är nog inte särskilt många som är installerade på ställen där det blir så kallt mer än någon enstaka gång.

Hej useless

Jag tar här inte upp hur långt ner i temperatur man kan få ut värme från en luftvärmepump.

Det jag tar upp, gällande ämnet effektavgiften, är hur elnäten är ursprungligen är dimensionerade enligt Velanders metod och som jag sedan i beskrivningen här förenklar till ett förhållande (en kvot) mellan årsenergibehovet (i kWh) och toppeffektbehovet (kWh/h, mätt över en timma)

När vi byter ut direktel som har en linjär effektökning med sjunkande utetemperatur till användning av en luftvärmepump som inte har ett linjärt förhållande, då stämmer det sämre mot de redan byggda elnäten.

Effektavgiften är då ett sätt att på sikt försöka att hålla nere behoven att bygga om redan byggda elnät.

 

[pacman42]

99% av alla värmepumpar fortsätter att leverera värme med COP större än 1 även om dom inte orkar värma huset enbart med kompressorn. Även om den är dimensionerad för relativt låg effekttäckning.
Det finns några få undantag med äldre luft/vattenvärmepumpar som stänger av kompressorn vid ett antal minusgrader, men det är nog inte särskilt många som är installerade på ställen där det blir så kallt mer än någon enstaka gång.

Kör du FLVP som matar ut luft som är -15 grader och det är -15 grader ute, bidrar då din FLVP till värmen i huset? Eller levererar den bara ventilation?

 

[steffo_b]

Hej steffo_b

Jag håller med om att värmepumpar sänker årsenergibehovet och även effektbehovet, så länge värmepumpen orkar med.

Jag har sedan snart 20 år en varvtalsstyrd bergvärmepump som klarar mitt hus hena värme- och varmvattenbehov ned till DUT (Dimensionerande Utetemperatur, som är – 34 grader där jag bor) utan elspets. Jag fick vänta på pumpen några år, men ville inte ha högt effektbehov när det var som kallast. Jag bor i elområde ett.

Effektbehovet vid uppvärmning med direktel, är i stort set linjärt med sjunkande utetemperatur.

COP för till exempel en luftvärmepump (som tar sin värmeenergi från uteluften) är inte linjärt med sjunkande utetemperatur, utan luftvärmepumpen behöver mer effekt för var grad temperaturen sjunker, vid en kallare utetemperatur.

(I inlägg #3 932 i denna tråd hänvisade jag till en sida som bland annat beskriver denna egenskap hos luftvärmepumpar.)

När en villa med direktel installerar en luftvärmepump, då plockar man inte bort direktelvärmen, utan låter den sitta kvar som komplettering av värmetillskottet när det blir kallare ute.

Det innebär att om luftvärmepumpen inte ”räcker till” då hjälper den tidigare direktelvärmen till och detta ofta utan att villaägaren ”märker detta” om man till exempel inte lägger handen på elelementen. Normalt så har inte villaägaren heller en separat mätning av effekten till direktelvärmen.

De senaste 10 åren har vi sällan eller aldrig kommit ned till DUT under ett dygn eller längre utan det har snarare varit 5–10 grader mildare. Men elnätsbolagen är medvetna om och lägger märke till (genom sin mätning) att effektbehovet inte är linjärt när blir kallare och vi börjar närma oss DUT.

Bland annat genom att hushållen har minskat sitt årsenergibehov, så har vi kunnat hålla nere kostnaden för utbyggnaden av elnäten genom att fler nu är anslutna till elnäten som byggdes för säg 50 år sedan.

Vi har då konstaterat att förhållandet (kvoten) mellan årsenergibehovet (i kWh) och toppeffektbehovet exempelvis till villor har förändrats sedan elnäten byggdes (enligt Velanders metod). Gällande villans uppvärmning så förändras dessutom denna kvot (antalet kWh per år sjunker, medan toppeffekten, kW kan vara nära densamma), bland annat på värmepumpsanläggningar vars, COP sjunker vid ökande kyla.

Effektavgiften är då ett sätt att på sikt försöka att hålla nere behoven att bygga om redan byggda elnät.

Det är viktigt att vår elförsörjning klarar av sin uppgift, vi bor i den kalla delen av Europa och där är kylan en besvärlig parameter.

När jag installerade min bergvärme då rekommenderades jag, liksom andra, ca 85 % effekttäckning på bergvärmepumpen. Nu, när det har gått ca 20 år, så kan rimligen jag och de andra behöva byta pump. Men den som då följde rådet och ”bara” borrat för 85 % effekttäckning på borrhålet, då måste han nu borra ett nytt hål eftersom man inte kan fortsätta borra det gamla hålet djupare. utan man måste borra ett nytt hål, vilket gör många tveksamma att genomföra på grund av kostnaden.

Du är välkommen att upprepa det du skriver som svar på mina inlägg, men det ändrar inte på de fysikaliska egenskaperna hos bland annat värmepumpar och värmesystemens effektbehov vid stark kyla.

Du menar alltså att det är ett stort problem om någon effektiviserar sitt hus så att förbrukningen för värme sjunker med 70% men toppeffektbehovet bara sjunker 50% därför att Velanders formel då inte längre stämmer och elnätsbolagen är totalt oförmögna att räkna på något annat mer korrekt sätt???

Det vore med andra ord enligt dig bättre om alla satt kvar på direktverkande el eftersom effektbehovet då stiger linjärt även om det blir högre och därmed belastar nätet hårdare.

Märker du inte själv hur dumt det påståendet verkar?

du kan väl inte på fullt allvar mena att det är negativt om en husägare effektiviserar sitt hus och sänker toppeffekten med 50 eller kanske bara 30% jämfört med att inte göra någonting bara för att Velanders formel inte längre gäller.

Hur hanterar elnätsbolagen alla bostäder som värms med fjärrvärme. Dom påverkas ju inte alls av utetetemp för effektbehovet av el. Det stämmer ju inte heller med Velanders formel.
Eller elintensiv industri som huvudsakligen förbrukar el för att göra arbete och endast en mindre del för uppvärmning.

Gällande borrhålen så är det förvisso korrekt att eftersom man för 20 år sedan dimensionerade för 80-85% effekttäckning så dimensionerade man hålen efter det.
Men man har oftast tagit till lite i borrdjup för att vara hyfsat säker på att inte hålet bottenfryser.
Så när man byter ut värmepumpen mot en modern inverterstyrd så kan man dimensionera upp den lite så pumpen har högre effekt och om hålet börjar få för låga temperaturer så stryper den kompressorn lite för att inte totalfrysa hålet.
det klarar alla moderna BVP av att hantera.
Och oavsett vad så är det ju bättre om 85% av värmen kommer från en värmepump med COP på över 4 istället för från direktverkande el och oavsett vad du sedan påstår så gör det att effektbehovet vid DUT sjunker ganska drastiskt.

Mitt hus har gått från en baseffekt på ca 5 kW för att hålla varmt en januaridag och en någonstans närmare 15 kW vid DUT (varmvatten borträknat) till att ha en baseffekt för värmen på 1 kW en januaridag och en toppeffekt på knappt 3 kW vid -30 (varmvatten medräknat) förutsatt att golven tål värmen om pumpen går för fullt..
Sen tillkommer ju då tvättmaskin, torktumlare, torkskåp, diskmaskin mm som inte påverkas av utetemp.

Men du menar att det är negativt då? Jag borde ha haft kvar mina elradiatorer?????

det är ju bättre att göra något än att göra inget.
Det måste väl till och med du inse.

 

[steffo_b]

Hej useless

Jag tar här inte upp hur långt ner i temperatur man kan få ut värme från en luftvärmepump.

Det jag tar upp, gällande ämnet effektavgiften, är hur elnäten är ursprungligen är dimensionerade enligt Velanders metod och som jag sedan i beskrivningen här förenklar till ett förhållande (en kvot) mellan årsenergibehovet (i kWh) och toppeffektbehovet (kWh/h, mätt över en timma)

När vi byter ut direktel som har en linjär effektökning med sjunkande utetemperatur till användning av en luftvärmepump som inte har ett linjärt förhållande, då stämmer det sämre mot de redan byggda elnäten.

Effektavgiften är då ett sätt att på sikt försöka att hålla nere behoven att bygga om redan byggda elnät.

Då får väl nätbolagen uppdatera formeln då.

du kan väl inte på fullt allvar mena att hela problemet ligger i att alla absolut måste göra omfattande investeringar i våra uppvärmningssystem för att näbolagen ska slippa uppdatera sina förmler.

Resten av världen får snällt anpassa sina beräkningar och uppskattningar efter verkligheten så att dom stämmer när förutsättningarna ändras. Men inte nätbolagen tydligen. För dom ska räkna på en föråldrad formel och har inte förmåga att uppdatera den och det är ett jätteproblem om en ledning avsedd för 100A överför 70A efter energieffektiviseringar bara för att velanders formel inte stämmer.

Det är ju så dumt att klockorna stannar.

Belastningen på nätet beror på hur hög effekt som nätet ska leverera. Om levererad effekt sjunker så ska kostnaderna sjunka för nätet. Det gäller oavsett om velanders formel fortfarande gäller.

Men du måste fortfarande svara på hur velanders formel hanterar hus som värms av fjärrvärme, vedpanna, oljepanna eller pelletspanna. För dom fanns tidigare och mig veterligen så ökar inte elbehovet linjärt med utetetemp för dom heller och dom har funnits länge.

På samma sätt kan man ju resonera kring bilar. Tidigare kunde man glatt räkna med 1 liter per mil.
Men nu drar bilen ju bara 0,6. Det är ju inte lika som det alltid varit och då måste det vara dåligt även om det är lägre.

 

[Martin Lundmark]

Du menar alltså att det är ett stort problem om någon effektiviserar sitt hus så att förbrukningen för värme sjunker med 70% men toppeffektbehovet bara sjunker 50% därför att Velanders formel då inte längre stämmer och elnätsbolagen är totalt oförmögna att räkna på något annat mer korrekt sätt???

Hej steffo_b

Jag tror att du missar helhetsperspektivet gällande elnäten.

Det jag tar upp, gällande ämnet effektavgiften, är att elnäten ursprungligen är dimensionerade enligt Velanders metod, som jag sedan i beskrivningen här förenklar till ett förhållande (en kvot) mellan årsenergibehovet (i kWh) och toppeffektbehovet (kWh/h, mätt över en timma)

Det är inget bekymmer att räkna på ett annorlunda sätt, men det innebär ju inte att de redan byggda elnäten ändrar sina fysikaliska egenskaper.

Allteftersom vi bland annat har sänkt antalet kWh vi använder till villor så har en förtätning kunnat ske (till exempel fler anslutna villor) och kostnaden för elnäten har därigenom kunnat hållas nere, genom att fler då kan utnyttja det som redan är byggt.

Eftersom toppeffekten genom elnätet är en starkt begränsande faktor, för elnäten, så har den förändrade kvoten mellan årsenergibehovet (i kWh) och toppeffektbehovet (kWh/h, mätt över en timma) som vi elanvändare har infört, när vi elenergieffektiviserat skapat ett bekymmer med effekttopparna som inte sjunkit i samma utsträckning som årsenergibehovet

Effektavgiften är då ett sätt att på sikt försöka att hålla nere behoven att bygga om redan byggda elnät, detta eftersom det kostar stora summor som vi som vi elanvändare som finansierar elnäten, inte vill betala.

 

[Snikholt]

Hej steffo_b

Jag tror att du missar helhetsperspektivet gällande elnäten.

Det jag tar upp, gällande ämnet effektavgiften, är att elnäten ursprungligen är dimensionerade enligt Velanders metod, som jag sedan i beskrivningen här förenklar till ett förhållande (en kvot) mellan årsenergibehovet (i kWh) och toppeffektbehovet (kWh/h, mätt över en timma)

Det är inget bekymmer att räkna på ett annorlunda sätt, men det innebär ju inte att de redan byggda elnäten ändrar sina fysikaliska egenskaper.

Allteftersom vi bland annat har sänkt antalet kWh vi använder till villor så har en förtätning kunnat ske (till exempel fler anslutna villor) och kostnaden för elnäten har därigenom kunnat hållas nere, genom att fler då kan utnyttja det som redan är byggt.

Eftersom toppeffekten genom elnätet är en starkt begränsande faktor, för elnäten, så har den förändrade kvoten mellan årsenergibehovet (i kWh) och toppeffektbehovet (kWh/h, mätt över en timma) som vi elanvändare har infört, när vi elenergieffektiviserat skapat ett bekymmer med effekttopparna som inte sjunkit i samma utsträckning som årsenergibehovet

Effektavgiften är då ett sätt att på sikt försöka att hålla nere behoven att bygga om redan byggda elnät, detta eftersom det kostar stora summor som vi som vi elanvändare som finansierar elnäten, inte vill betala.

Men om vi då tar lokalnäten Martin.
Givet att folk har fungerande lastbalansering, så är det nästan värre för nätet om folk brassar på med laddning av elbilar på s.k låglastperioder.

Om du laddar bilen när du är aktiv hemma, så blockar 1-faslaster laddeffekt.

Och låglast/höglast perioder kommer inte vara dynamiska.

Nej detta är ett huvudlöst införande.