318 042 läst ·
4 164 svar
318k läst
4,2k svar
Hur tänker ni hantera ny effektavgift för elnätet?
Det är ju lätt att misstänka att roten till denna minskning kommer dels från att sämre uppvärmningssystem ersätts av bättre och gamla dragiga hus med nya täta.S steffo_b skrev:Jag vet att det byggts under de senaste åren. Men jag upprepar. Enligt Svenska kraftnät så använder Sverige lägre effekt under topplasttimmen nu jämfört med vad man såg för 10 år sedan vid samma temperaturer.
Dvs trots att vi nu har fler villor än för 10 år sedan så förbrukar dessa tillsammans med alla andra fastigheter lägre effekt vid topplasttimmen än vad som var fallet för 10 år sedan trots att det då var färre villor.
Belastningen på nätet i stort har alltså sjunkit effektmässigt de senaste åren.
Detta enligt Svensk kraftnät.
Men du hävdar alltså att så inte är fallet för SvK har fel. Är det korrekt uppfattat?
För att det omvända, dvs den påstådda ökningen, skulle ske så skulle i princip det ovannämnda behöva ske omvänt och det låter nästan otroligt.
Absolut, men ingen typ av värmepumpsinstallation använder bara elpatron vid dimensionerande temperatur. Och även om bara hälften av energin kommer från luften/bergvärmehålet/jorden/frånluften eller vad man nu använder så är det ju en jättestor vinst för toppeffekten från värmesystemet som blir halverad. Inte ens en dålig värmepumpsinstallation "mer eller mindre behåller sitt toppeffektbehov" jämfört med elvärme vid dimensionerande utetemperatur.M Martin Lundmark skrev:
Hej KallensK Kallens skrev:Absolut, men ingen typ av värmepumpsinstallation använder bara elpatron vid dimensionerande temperatur. Och även om bara hälften av energin kommer från luften/bergvärmehålet/jorden/frånluften eller vad man nu använder så är det ju en jättestor vinst för toppeffekten från värmesystemet som blir halverad. Inte ens en dålig värmepumpsinstallation "mer eller mindre behåller sitt toppeffektbehov" jämfört med elvärme vid dimensionerande utetemperatur.
Du måste här ta med att när vi minskat på årselenergianvändningen då har vi till exempel anslutit fler villor till det redan uppbyggda elnätet.
Redigerat:
Ok men om nu både den totala förbrukningen och landets maximala effektbehov minskar så är det alltså nu antalet villor som är problemet, det är verkligen ett rörligt mål det här?M Martin Lundmark skrev:
Som jag skrev tidigare, det är olika från stad till stod och elbolag till elbolag. Utformningen skall göras utifrån de utmaningar elnätsbolagen har. Det är därför vi ser de extrema exemplen åt bägge håll (hög effekttaxa och låg effekttaxa) i olika mindre bolag.D djac skrev:
Ja, jo, så kan man ju säga och hitta vilka exempel som helst på allt, såklart finns det områden som behövt förstärkningar och andra som inte behövt det, så ska man ner på såna detaljer så går det inte att diskutera.pacman42 skrev:
Jag tänker att när hela landet backar så säger det ändå något om hur det ser ut, det är orimligt att tänka sig att de flesta nät ökar när totalen minskar, det skulle kräva enorma minskningar på andra ställen.
Återigen, vad är det vi diskuterar egentligen, självklart ska vi ha ändamålsenliga nät, de får anpassas i takt med utvecklingen och det vi vet är att både produktion och konsumtion kommer vara mer intermittent.
Som jag ser det skulle det bara finnas ett skäl till att försöka hålla tillbaks utvecklingen av näten och det är om man tror att man snart ska göra sig av med dem, dvs elnät kommer bli omodernt.
Hej djacD djac skrev:
Det är nog snarare förståelsen, från beslutsfattare och oss elanvändare, vad det innebär för det redan byggda elnätet att vi inför timpriser och styrning efter det, att vi ersätter uppvärmning med direktel med värmepumpar som inte klarar samma effektbesparing ned till dimensionerande temperatur, att vi inför elbilsladdning med hög effekt vissa tidpunkter solceller med inmatning i elnätet med omvänd effektriktning etc.
Nej. Du har fortfarande fastnat i tankesättet att ingen installation av värmepump sänker toppeffekten. installation av värmepump sänker i majoriteten av fallen både förbrukningen och toppeffekten.M Martin Lundmark skrev:Hej steffo_b
Vi diskuterar i denna tråd hanteringen av effektavgifterna för villaägare som är anslutna till sina distributionsnät
Jag vill då lyfta fram att våra elnät som en gång byggdes enligt Velanders formel är anpassad för den typ av last som direkt elvärme motsvarar gällande förhållandet mellan årselenergianvändningen och toppeffekten genom elnätet.
Men elnäten är sämre anpassad för årselenergibesparing med värmepumpar som tar sin värme från uteluften som visserligen sänker den årliga elenergianvändningen men behåller i mångt och mycket toppeffekten då värmepumpar behöver stöd av direktel vid dimensionerande temperatur för villan
Om förbrukningen sjunker pga effektiviseringar och även toppeffekten sjunker även om den inte gör det i samma omfattning som energianvändningen så är det fortfarande något som gör att belastningen på nätet sjunker.
Velanders formel kommer förvisso inte längre att stämma men om nätet var dimensionerat för den tidigare toppeffekten så kan det knappast vara ett problem att toppeffekten nu är lägre.
5 kW toppeffekt är inte lika illa som 10 kW toppeffekt. Det kan inte ens du argumentera emot.
Vad gäller att det ansluts fler villor till nätet så är det ju en ickefråga enligt dig.
Du har ju själv vid upprepade tillfällen påstått att om någon vill ansluta sig till nätet och detta orsakar kostnader för förstärkning av nätet så skall den kunden debiteras för den kostnad denne orsakar.
Dvs att någon tjomme längre bort i kvarteret vill ansluta sin nybyggda vila till nätet ska inte belasta min kostnad enligt dig.
Japp men det är ju högst akademiska funderingar och drömmar, nu ska vi ju bara göra alltihop så det är lika bra att börja gräva, varje minut vi väntar så förlorar vi konkurrenskraft. Detta är viktigt för elnätsägarna också, som sagt så minskar ju användningen varje år och löser vi inte detta så kommer den bara fortsätta falla.M Martin Lundmark skrev:Hej djac
Det är nog snarare förståelsen, från beslutsfattare och oss elanvändare, vad det innebär för det redan byggda elnätet att vi inför timpriser och styrning efter det, att vi ersätter uppvärmning med direktel med värmepumpar som inte klarar samma effektbesparing ned till dimensionerande temperatur, att vi inför elbilsladdning med hög effekt vissa tidpunkter solceller med inmatning i elnätet med omvänd effektriktning etc.
Det är väl därför som de kommersiellt drivna sådana är emot denna utvecklingsbroms och hellre tittar på vad bättre elnät och uppkopplade styrda förbrukare kan ge för ökade intäkter. Det är ett mycket bättre betraktningssätt i mina ögon, vi ska väl framåt? Det är för övrigt också det enda hållet vi kan resa i tiden, bakåt finns det inte ens teorier för.
Hej KallensK Kallens skrev:Absolut, men ingen typ av värmepumpsinstallation använder bara elpatron vid dimensionerande temperatur. Och även om bara hälften av energin kommer från luften/bergvärmehålet/jorden/frånluften eller vad man nu använder så är det ju en jättestor vinst för toppeffekten från värmesystemet som blir halverad. Inte ens en dålig värmepumpsinstallation "mer eller mindre behåller sitt toppeffektbehov" jämfört med elvärme vid dimensionerande utetemperatur.
Då försöker jag svara igen men nu i flera steg.
Så här skrev Energimarknadsinspektionen gällande ”Syftet med effektavgifter”
https://ei.se/konsument/el/elnatsavgiften-och-elnatsreglering/effektavgifter
”Effektavgifter ska bidra till att elnätet används så effektivt som möjligt. När många använder el samtidigt skapas effekttoppar och då kan det bli trångt i elnätet, vilket till exempel kan hindra företag och kommuner att växa. En lösning är att bygga ut elnätet, det tar dock tid och är kostsamt, en annan är att nyttja det befintliga elnätet mer effektivt. Detta är något effektavgifterna ska bidra till genom att ge elanvändare incitament att flytta och sprida ut elanvändningen till tider då nätet är mindre belastat."
Om vi med t.ex. en luftvärmepump klarar av att halvera årseffektbehovet till en villa då finns ju en möjlighet att ” nyttja det befintliga elnätet mer effektivt” genom att t.ex. ansluta fler villor, och mera effektlast.
Men eftersom en luftvärmepump vid sjunkande lufttemperatur tappar COP och uteffekt, då behöver luftvärmepumpen stöd av direktel som komplement. Detta effektstöd tar vid sjunkande temperatur inte längre en linjär effektökning och begränsar då det redan skapade effektutrymmet.
Då skulle man genom t.ex. effektavgift kunna ”ge elanvändare incitament att flytta och sprida ut elanvändningen till tider då nätet är mindre belastat”
Hej djacD djac skrev:Japp men det är ju högst akademiska funderingar och drömmar, nu ska vi ju bara göra alltihop så det är lika bra att börja gräva, varje minut vi väntar så förlorar vi konkurrenskraft. Detta är viktigt för elnätsägarna också, som sagt så minskar ju användningen varje år och löser vi inte detta så kommer den bara fortsätta falla.
Det är väl därför som de kommersiellt drivna sådana är emot denna utvecklingsbroms och hellre tittar på vad bättre elnät och uppkopplade styrda förbrukare kan ge för ökade intäkter. Det är ett mycket bättre betraktningssätt i mina ögon, vi ska väl framåt? Det är för övrigt också det enda hållet vi kan resa i tiden, bakåt finns det inte ens teorier för.
Det är inga ” akademiska funderingar och drömmar,” att det är dyrt att bygga nya distributionsnät där det redan finns byggda elnät.
Att bygga nya elnät kostar rimligen mer än att ansluta till befintliga (redan byggda elnät)
På Konsumenternas energimarknadsbyrå finns en beskrivning; ””Rätt pris för nyanslutning?” D.v.s, vad det kostar att ansluta till befintliga (redan byggda elnät). Du vill bygga nya elnät. Det blir då kostnader för nytt elnät som du rimligen skall addera till det kostnader som du redan betalar.
https://www.energimarknadsbyran.se/...et/elkostnader/natavgifter/anslutningsavgift/
”Nätföretagen bestämmer själva sina priser för anslutningsavgifter, men de ska vara skäliga. Skäligheten kan prövas från fall till fall av Energimarknadsinspektionen (Ei), som är tillsynsmyndighet. Ei har tagit fram en metod för att beräkna schablonkostnad för olika anslutningar. Nätföretagen behöver alltså inte tillämpa metoden, den kan däremot ge dig en uppfattning om anslutningsavgiften är skälig eller är relativt hög och därför bör anmälas till Ei för prövning.
Avgiften för nyanslutningen får vara avståndsberoende och avgiftens storlek kan påverkas av din nya anläggnings geografiska läge samt den avtalade effekten. Energimarknadsinspektionen (Ei) har tagit fram en schablonkostnad för vad anslutningar med en säkring på 16 - 25 ampere och ett avstånd på upp till 1 800 meter fågelvägen från anslutningspunkten i befintligt nät som mest ska kosta.
Schablonen innebär att det finns en grundavgift för alla anslutningar inom 200 meter från anslutningspunkten på ledningsnätet. För anslutningar längre bort än 200 meter tillkommer en meteravgift som varierar baserat på olika avståndsintervall från anslutningspunkten. Avgifterna gäller för offerter som skrivits från och med 1 januari 2025, då avgifterna reviderades.”
| Avstånd till närmaste anslutningspunkt (fågelvägen) | Avgift (belopp exklusive moms) |
| 0 – 200 meter | 43 300 kronor |
| 200 – 600 meter | 43 300 kr + 371 kr/meter |
| 600 – 1200 meter | 191 700 kr + 901 kr/meter |
| 1200 meter – 1800 meter | 732 300 kr + 504 kr/meter |
Det som i tabellen står som ” närmaste anslutningspunkt” är den som finns idag. Du behöver rimligen även skapa och debitera för nätet fram till ny anslutningspunkt.
Den största kostnaden är inte själva kabeln utan grävning och återställning efter grävning (till exempel asfaltering)
Det är vi som använder elnäten som finansierar elnäten.
Redigerat:
Japp, så vad är alternativet, ställa om till fossilt och bromsa all utveckling av teknik?M Martin Lundmark skrev:Hej djac
Det är inga ” akademiska funderingar och drömmar,” att det är dyrt att bygga nya distributionsnät där det redan finns byggda elnät.
Att bygga nya elnät kostar rimligen mer än att ansluta till befintliga (redan byggda elnät)
På Konsumenternas energimarknadsbyrå finns en beskrivning; ””Rätt pris för nyanslutning?” D.v.s, vad det kostar att ansluta till befintliga (redan byggda elnät). Du vill bygga nya elnät.
[länk]
”Nätföretagen bestämmer själva sina priser för anslutningsavgifter, men de ska vara skäliga. Skäligheten kan prövas från fall till fall av Energimarknadsinspektionen (Ei), som är tillsynsmyndighet. Ei har tagit fram en metod för att beräkna schablonkostnad för olika anslutningar. Nätföretagen behöver alltså inte tillämpa metoden, den kan däremot ge dig en uppfattning om anslutningsavgiften är skälig eller är relativt hög och därför bör anmälas till Ei för prövning.
Avgiften för nyanslutningen får vara avståndsberoende och avgiftens storlek kan påverkas av din nya anläggnings geografiska läge samt den avtalade effekten. Energimarknadsinspektionen (Ei) har tagit fram en schablonkostnad för vad anslutningar med en säkring på 16 - 25 ampere och ett avstånd på upp till 1 800 meter fågelvägen från anslutningspunkten i befintligt nät som mest ska kosta.
Schablonen innebär att det finns en grundavgift för alla anslutningar inom 200 meter från anslutningspunkten på ledningsnätet. För anslutningar längre bort än 200 meter tillkommer en meteravgift som varierar baserat på olika avståndsintervall från anslutningspunkten. Avgifterna gäller för offerter som skrivits från och med 1 januari 2025, då avgifterna reviderades.”
Avstånd till närmaste anslutningspunkt (fågelvägen) Avgift (belopp exklusive moms) 0 – 200 meter 43 300 kronor 200 – 600 meter 43 300 kr + 371 kr/meter 600 – 1200 meter 191 700 kr + 901 kr/meter 1200 meter – 1800 meter 732 300 kr + 504 kr/meter
Den största kostnaden är inte själva kabeln utan grävning och återställning efter grävning (till exempel asfaltering)
Det är vi som använder elnäten som finansierar elnäten.
Det hade ju varit som att aldrig släppa häst och vagn för att det är dyrt med vägar, så ser det ju ut på sina ställen, du har kanske sett Boratfilmen, men så ska vi inte tänka här.
Hej djacD djac skrev:
Jag tog upp en del om det i inlägg #3 983
När vi för ca 100 år sedan började bygga elnät då satt besluten hos ingenjörer. Politiker och andra beslutsfattare stod tillbaka.
Idag har vi politiker och andra beslutsfattare som tar beslut om vad som ”vore lämpligt att göra” och kräver av ingenjörer att utföra det.
Dessa politiker och andra beslutsfattare baserar inte sina beslut på vad t.ex. naturlagarna lärt ingenjörerna.
Därför så har vi idag beslut som vi fått backas på, till exempel solceller på villatak som matar in eleffekt i elnät byggda bara för en effektriktning.
Även den stora anhopningen av vindkraft och solceller på många platser i våra nät här och i övriga Europa, eller bortkoppling av kärnkraft som både gav aktiv effekt och reaktiv effekt i södra Sverige. Avsaknaden av den reaktiva effekten innebär idag begränsningar att överföra effekt söderut på befintliga ledningar.
Det finns stora möjligheter att sänka elanvändningen och det bör då göras på ett förståndigt sätt och undvika Quick fix med korta återbetalningstiden
Redigerat:
Japp men trots det så går det jättebra, bättre än någonsin. Sen har ju utvecklingen aldrig styrts av vad som är enkelt att göra för oss ingenjörer, tur är väl det, det styrs av vad som behövs och i framtiden behövs det ändamålsenliga elnät, så då blir det det som ska in på lodrätt femM Martin Lundmark skrev:Hej djac
Jag tog upp en del om det i inlägg #3 983
När vi för ca 100 år sedan började bygga elnät då satt besluten hos ingenjörer. Politiker och andra beslutsfattare stod tillbaka.
Idag har vi politiker och andra beslutsfattare som tar beslut om vad som ”vore lämpligt att göra” och kräver av ingenjörer att utföra det.
Dessa politiker och andra beslutsfattare baserar inte sina beslut på vad t.ex. naturlagarna lärt ingenjörerna.
Därför så har vi idag beslut som vi fått backas på, till exempel solceller på villatak som matar in eleffekt i elnät byggda bara för en effektriktning.
Även den stora anhopningen av vindkraft och solceller på många platser i våra nät här och i övriga Europa, eller bortkoppling av kärnkraft som både gav aktiv effekt och reaktiv effekt i södra Sverige. Avsaknaden av den reaktiva effekten innebär idag begränsningar att överföra effekt söderut på befintliga ledningar.
Vad menar du med backa på solceller, de monteras väl inte ner?