Hur tänker ni hantera ny effektavgift för elnätet?

[tveksamt]

Då får du börja med att definiera de flesta.
Enligt energimyndigheten så är den vanligaste typen av värmepump i småhus med värmepump som huvudsaklig värmekälla en bergvärmepump, markvärmepump eller sjövärmepump.
21% av alla småhus i Sverige har en sådan som sålunda kan leverera sin maxeffekt oavsett utetemperatur.
tätt följd av luft-luft som står för 20%.
Det är helt korrekt att COP för en LLVP sjunker när temperaturen går ned. Men moderna LLVP klarar av temperaturer ner till -35 grader.
Dvs även dessa ger ett tillskott till värmen som avlastar behovet av toppeffekt.
Luft-vatten står för ca 7% men även dessa brukar ofta dimensioneras så att dom klarar av värmebehovet utan eltillskott nästan ända ner till dimensionerande temp numera.

Det finns med andra ord i storleksordningen ca 443 000 småhus som har bergvärme (eller sjö eller mark) som sålunda kan ge en rejäl avlastning från elsystemet i form av toppeffekt som inte behöver levereras.
Ca 227 00 har Luft vatten som kan leverera en hyfsat stor del av effekten även vid relativt kallt väder.
Ytterligare ca 432 000 har luft-luft som sålunda får sämre effektivitet när temp sjunker men en hyfsad andel av dessa kan nog antas vara hyfsat moderna sådana som därmed ska kunna leverera värme med ett COP långt över 1 även vid väldigt kallt väder.

Menar du på fullt allvar att det gör elnätet dyrare att driva för nätbolagen eller att det driver upp behovet av toppeffekt?

En hyfsad andel av de hus som inte har värmepumpar värms med fjärrvärme (250 000), pellets (80 000) eller ved (170 000) och dom påverkar inte elnätet i någon större omfattning eftersom dom inte använder el som främsta värmekälla.

Jag skulle därför hävda att en stor del av de energieffektiviseringar som gjorts faktiskt har varit till fördel för nätägarna genom att behovet av toppeffekt sänkts.

Något i dina data stämmer inte.
Om 443’ är ca 21% skulle 227’ motsvara ca 11%.
Någon av siffrorna borde vara felaktig.

 

[Martin Lundmark]

Det är helt korrekt att COP för en LLVP sjunker när temperaturen går ned. Men moderna LLVP klarar av temperaturer ner till -35 grader.
Dvs även dessa ger ett tillskott till värmen som avlastar behovet av toppeffekt.
Luft-vatten står för ca 7% men även dessa brukar ofta dimensioneras så att dom klarar av värmebehovet utan eltillskott nästan ända ner till dimensionerande temp numera.

Hej Steffo-b

Vid införande av effektavgiften så blir det ännu viktigare att hålla nere toppeffektbehovet speciellt under kalla perioder på vinterhalvåret.

Om värmesystemet dimensioneras så att det klarar sig utan tillskott av direktel är det en stor fördel.

I mitt sökande efter data för luftvärmepumpars prestanda vid låga temperaturer, stötte jag nyligen på denna rubrik; ”Luftvärmepump på vintern: funkar fint i Sveriges klimat 2025”
https://www.greenmatch.se/blogg/2017/12/luftvaermepump-vinter

Under rubriken ”Luftvärmepumpens effektivitet i minusgrader” kan vi sedan läsa;

Effektiviteten hos luftvärmepumpar minskar med sjunkande temperaturer, vilket vanligtvis mäts genom COP (Coefficient of Performance).
Vid 0°C: COP-värdet kan ofta ligga runt 3 eller högre, vilket innebär att pumpen kan producera tre gånger så mycket värme som den förbrukar i el.
Vid -5°C till -10°C: COP kan sjunka till omkring 2 till 2,5, vilket fortfarande ger en relativt bra effektivitet.
Vid -15°C till -20°C: Effektiviteten kan minska ytterligare, med COP-värden som kan falla till 1,5 eller lägre.
Under -20°C: Många modeller fungerar fortfarande, men effektiviteten kan bli betydligt lägre, och pumpen kan behöva stöd från en annan värmekälla.
Sammanfattningsvis kan man säga att effektiviteten minskar med cirka 10-20% för varje sänkning av temperaturen med 10 grader, men detta varierar beroende på pumpens modell och kvalitet. Vill du läsa mer om vilka luftvärmepumpar som presterat bäst i vårt test så kan du läsa mer här: luftvärmepump test.

Hur många minusgrader klarar en luftvärmepump?
Allmän effektivitet: Klarar normalt -15°C till -20°C.
Moderna modeller: Vissa klarar ner till -25°C eller lägre.
Effekt på COP: Effektiviteten minskar vid extrem kyla.
Stödbehov: Vid -15°C och lägre kan en extra värmekälla behövas.”

Med tanke på vad du beskrev om ”COP för en LLVP”,
Stämmer det med vad denna hemsida beskriver?

 

[steffo_b]

Och då kommer vi tillbaka till att det enbart är BVP (eller jordvärme) som har en möjlighet att värma huset utan kraftiga effekttoppar vid köldknäppar. Jag skrev i en annan tråd att det går mer än 50% mer energi när det är -35 än när det är -15, så det vill till att man räknar på sitt behov om man kör med FLVP, LLVP eller LVVP. Även om temperaturerna inte blir så låga i södra halvan av landet.

Likväl så är det så att ditt effektbehov är mindre även med en Luftvärmepump än om du hade haft direktverkande även om det är rejält kallt om du har en hyfsat modern pump.
Det är först vid -35 som en bra/modern värmepump blir värdelös ur det perspektivet.

Och det ändrar dessutom inte att det är över 400 000 villor dom har bergvärme som således inte påverkas negativt av låga utetemperaturer. FLVP påverkas inte heller negativt på det sättet eftersom den fortfarande har samma inomhusluft att hämta energin ur även om den förr eller senare råkar ut för att effekten inte räcker till och behöver toppa lite mer elspets. Men den drar fortfarande avsevärt mycket mindre än om du hade haft direktverkande el.
FLVP är dessutom företrädelsevis installerat i relativt nybyggda och välisolerade hus som redan från början har ett relativt lågt effektbehov för att klara uppvärmningen.

 

[steffo_b]

Något i dina data stämmer inte.
Om 443’ är ca 21% skulle 227’ motsvara ca 11%.
Någon av siffrorna borde vara felaktig.

Båda siffrorna kommer från energimyndigheten.
procentsatserna kommer från en översiktlig sammanställning medan antalen kommer från den detaljerade statistiken.

Gissningsvis så är det så att dom kanske inte uppdaterat procentsatserna på ett tag då så det är gamla uppgifter som inte längre stämmer.
Det är ju mer än avrundningsfel.

Så gå på antalen. Dom hittar du här. Dom är uppdaterade 2024.
https://www.energimyndigheten.se/st...el-och-anvandning/energistatistik-for-smahus/

 

[steffo_b]

Hej Steffo-b

Vid införande av effektavgiften så blir det ännu viktigare att hålla nere toppeffektbehovet speciellt under kalla perioder på vinterhalvåret.

Om värmesystemet dimensioneras så att det klarar sig utan tillskott av direktel är det en stor fördel.

I mitt sökande efter data för luftvärmepumpars prestanda vid låga temperaturer, stötte jag nyligen på denna rubrik; ”Luftvärmepump på vintern: funkar fint i Sveriges klimat 2025”
[länk]

Under rubriken ”Luftvärmepumpens effektivitet i minusgrader” kan vi sedan läsa;

Effektiviteten hos luftvärmepumpar minskar med sjunkande temperaturer, vilket vanligtvis mäts genom COP (Coefficient of Performance).
Vid 0°C: COP-värdet kan ofta ligga runt 3 eller högre, vilket innebär att pumpen kan producera tre gånger så mycket värme som den förbrukar i el.
Vid -5°C till -10°C: COP kan sjunka till omkring 2 till 2,5, vilket fortfarande ger en relativt bra effektivitet.
Vid -15°C till -20°C: Effektiviteten kan minska ytterligare, med COP-värden som kan falla till 1,5 eller lägre.
Under -20°C: Många modeller fungerar fortfarande, men effektiviteten kan bli betydligt lägre, och pumpen kan behöva stöd från en annan värmekälla.
Sammanfattningsvis kan man säga att effektiviteten minskar med cirka 10-20% för varje sänkning av temperaturen med 10 grader, men detta varierar beroende på pumpens modell och kvalitet. Vill du läsa mer om vilka luftvärmepumpar som presterat bäst i vårt test så kan du läsa mer här: luftvärmepump test.

Hur många minusgrader klarar en luftvärmepump?
Allmän effektivitet: Klarar normalt -15°C till -20°C.
Moderna modeller: Vissa klarar ner till -25°C eller lägre.
Effekt på COP: Effektiviteten minskar vid extrem kyla.
Stödbehov: Vid -15°C och lägre kan en extra värmekälla behövas.”

Med tanke på vad du beskrev om ”COP för en LLVP”,
Stämmer det med vad denna hemsida beskriver?

Ja. Men generellt sett så är ju en LVVP med COP på 1,5 fortfarande bättre ur effektbehovsperspektivet än en elradiator.
Och det ändrar inte det faktum att 443 000 villor har bergvärme som således inte påverkas av utetemp även om inte alla har moderna inverterstyrda som täcker hela energibehovet. Men dom tappar i alla fall inte toppeffekt div lägre utetemp.

 

[djac]

Hej Steffo-b

Vid införande av effektavgiften så blir det ännu viktigare att hålla nere toppeffektbehovet speciellt under kalla perioder på vinterhalvåret.

Om värmesystemet dimensioneras så att det klarar sig utan tillskott av direktel är det en stor fördel.

I mitt sökande efter data för luftvärmepumpars prestanda vid låga temperaturer, stötte jag nyligen på denna rubrik; ”Luftvärmepump på vintern: funkar fint i Sveriges klimat 2025”
[länk]

Under rubriken ”Luftvärmepumpens effektivitet i minusgrader” kan vi sedan läsa;

Effektiviteten hos luftvärmepumpar minskar med sjunkande temperaturer, vilket vanligtvis mäts genom COP (Coefficient of Performance).
Vid 0°C: COP-värdet kan ofta ligga runt 3 eller högre, vilket innebär att pumpen kan producera tre gånger så mycket värme som den förbrukar i el.
Vid -5°C till -10°C: COP kan sjunka till omkring 2 till 2,5, vilket fortfarande ger en relativt bra effektivitet.
Vid -15°C till -20°C: Effektiviteten kan minska ytterligare, med COP-värden som kan falla till 1,5 eller lägre.
Under -20°C: Många modeller fungerar fortfarande, men effektiviteten kan bli betydligt lägre, och pumpen kan behöva stöd från en annan värmekälla.
Sammanfattningsvis kan man säga att effektiviteten minskar med cirka 10-20% för varje sänkning av temperaturen med 10 grader, men detta varierar beroende på pumpens modell och kvalitet. Vill du läsa mer om vilka luftvärmepumpar som presterat bäst i vårt test så kan du läsa mer här: luftvärmepump test.

Hur många minusgrader klarar en luftvärmepump?
Allmän effektivitet: Klarar normalt -15°C till -20°C.
Moderna modeller: Vissa klarar ner till -25°C eller lägre.
Effekt på COP: Effektiviteten minskar vid extrem kyla.
Stödbehov: Vid -15°C och lägre kan en extra värmekälla behövas.”

Med tanke på vad du beskrev om ”COP för en LLVP”,
Stämmer det med vad denna hemsida beskriver?

Det stämmer inte riktigt, det viktiga är att hålla nere effekten under de perioder effektavgiften är i spel, många har exempelvis inte sådan på natten och då kan man styra sin spets till den tiden och kanske klara sig på kompressor med effektstraffavgiften är i spel.

Styrning blir viktigt för att konsumenterna ska kunna vara goda kunder.

 

[steffo_b]

Hej steffo_b

När elnäten engång i tiden dimensionerades efter Vallanders formel som byggde på den årliga avläsningen av elenergimätarna samt statistik över hushållens apparater och elanvändning. Då skapades i beräkningsmodellen för elnäten, ett visst förhållande mellan årsenergianvändningen och hushållets effekttopp. Elnäten byggdes sedan efter denna modell och med detta förhållande mellan årsenergianvändningen och hushållets effekttopp.

Nu när vi byter ut våra elapparater och sänker årsenergianvändningen, då är det för elnätets spänningsreglering (det som först brukar påverkas av hög effektlast) bäst om toppeffekten faller i nivå med minskningen av årsenergianvändningen.

I ditt exempel med så är det för ett villaområde naturligtvis bra att toppeffekten för uppvärmningen med bergvärmepumpen är 5 kW i stället för 10 kW men det är naturligtvis ännu bättre om värmepumpen (med effektfaktor 3,5) bara drog ca 2,86 kW (10 kW/3,5). Det är för elnätets spänningsreglering en viss skillnad på 2,86 och 5.

Men nu är det inte alla som satsat på bergvärmepump, när det minskat årsenergianvändningen, för uppvärmning, utan många har värmepumpar som tar sin värme från uteluften och dessa ”kroknar” redan vid säg -15 grader och behöver då resan innan detta, stöd av direktel. Man brukade tidigare ofta ange COP vid +7 grader

Det är luft/luft värmepumpar men även luft/vatten värmepumpar. Många har kompletterat sin elvärme med en luftvärmepump som klarar en del av husets utrymmen värmebehov och dessutom kan kyla på sommaren. Dessutom har många idag ventilationssystem med värmeåtervinning (med hjälp av värmepump) från utgående ventilationsluft till intaget av ventilationsluft. Många av dessa ger värme till huset till en viss grad men behöver stöd av direktel när det blir kallt.

När det gäller för elnätet att tekniskt kunna hantera att vi idag ersatt direktel med andra värmekällor, då handlar det inte om hur långt ned i utetemperatur som ersättningsvärmekällan fortfarande ger ifrån sig värme ersättande direktel. Utan gällande elnätet så handlar det snarare om utan hur långt ned i utetemperatur som den alternativa värmekällan helt ersätter elvärmen gällande effektbehovet.

En bra målbild vid elenergibesparing gälande uppvärmning borde rimligen vara, att minskar vi årsenergianvändningen med en viss faktor (säg till hälften) då borde vi minska toppeffektbehovet sett över året (mätt under en timma) med samma faktor (det vill säga till hälften).

Så du menar att så fort en värmekälla inte längre är optimal vid en låg temperatur så är den värdelös med andra ord.
då påstår då att en LVVP som vid -20 bara klarar av att ge ett COP på 1,5 inte är bättre än direktverkande el.
Eller att en FLVP som kan avge 7 kW så länge den har varm inomhusluft blir värdelös så fort den behöver tillskott med 2 kW elpatron för att värmebehovet blir 9 kW.

Det hävdar jag inte stämmer.

Jag säger inte att allt är optimalt. Om så vore så skulle alla ha solfångare med gigantiska välisolerade lagringstankar eller bergvärme och oerhörda batterier så dom inte belastade nätet alls. Men det är inte praktiskt genomförbart. Och då skulle ju inte nätbolagen få tjäna några pengar alls på oss.

Däremot hävdar jag att även om det fortfarande finns potential att förbättra saker så är vi snällare mot elnätet idag än vi var för en massa år sedan när alla hus byggdes med direktverkande el.

Detta trots att även de sämsta av dessa (gamla värmepumpar som inte är dimensionerade för att klara hela värmebehovet vid extremkyla) sänker sitt effektbehov till under hälften mot vad dom hade haft med enbart direktverkande el.
Dessutom är en hyfsad andel av dessa nyare än 10 år och är således dimensionerade för att klara hela effektbehovet för värmen. Dessutom med ett avsevärt högre COP än de 3,5 som en pump från sent 90 tal i bästa fall kunde prestera.
Min egen som exempel drar knappt 1 kW nu när det är några minusgrader och matar ut närmare 5 kW i värmeslingorna. Den grejar 12 kW uteffekt vilket enligt mina beräkningar kommer att räcka ner till någonstans kring -35 eller -40 utan att den behöver någon elspets (Jag vet att den är överdimensionerad) och utan att jag behöver sänka inomhustempen. Och det kommer inte att hända i överskådlig tid i Stockholmsområdet.
Om det skulle hända så skulle jag troligen låta innetemp gå ner lite för att slippa torka sönder parkettgolven med hög temp i golvvärmen.

Men du hävdar alltså att så inte är fallet. Genomsnittsbelastningen på nätet har sjunkit och toppeffekten som krävs för uppvärmning ur ett nationellt perspektiv har också sjunkit. så vi är snällare mot nätet än vi var tidigare.
Och såväl EON som vattenfall hävdar ju att effektavgifterna egentligen är onödiga i Sverige eftersom vi inte har behov av sådana åtgärder då det inte ligger i linje med nätbolagens visioner och planer.

Jag hävdar att enbart det faktum att vi numera har över 400 000 villor med bergvärme som värmekälla innebär en klart lägre belastning på nätet.
Du hävdar att dessa drygt 400 000 villor inte gör någon skillnad för att en andel av dessa har en äldre pump som inte ensamt klarar av värmebehovet vid extremkyla utan att toppa med el.


Den kommer att

 

[pacman42]

Ja. Men generellt sett så är ju en LVVP med COP på 1,5 fortfarande bättre ur effektbehovsperspektivet än en elradiator.
Och det ändrar inte det faktum att 443 000 villor har bergvärme som således inte påverkas av utetemp även om inte alla har moderna inverterstyrda som täcker hela energibehovet. Men dom tappar i alla fall inte toppeffekt div lägre utetemp.

Visst är den bättre än en radiator, men den kräver ändå mycket av elnätet. Och det riskerar att bli dyrt. Vill man hålla nere kostnaderna så är ju en rätt dimensionerad BVP det långsiktigt bästa om man bor i SE1, SE2 eller de centrala delarna av SE3 och SE4.

 

[steffo_b]

Visst är den bättre än en radiator, men den kräver ändå mycket av elnätet. Och det riskerar att bli dyrt. Vill man hålla nere kostnaderna så är ju en rätt dimensionerad BVP det långsiktigt bästa om man bor i SE1, SE2 eller de centrala delarna av SE3 och SE4.

Men enligt Svenska kraftnät så är det så att effektbehovet under topplasttimmen är lägre nu än den var för 20 år sedan.
Och att effektbehovet under den timmen numera är lägre än vad som man historiskt har sett vid samma utomhustemperaturer.

Betyder det att vi är snällare mot nätet eller inte???? Vi förbrukar ju lägre toppeffekt nationellt sett under topplasttimmen än vi tidigare gjorde vid samma temperatur.

Det stora problemet torde väl vara att ett antal inkompetenta politiker drivit igenom förtida stängning av kärnkraft som ökar överföringsbehovet från norr till söder. Men det är det inte vi elkunder som orsakat.

 

[djac]

Men enligt Svenska kraftnät så är det så att effektbehovet under topplasttimmen är lägre nu än den var för 20 år sedan.
Och att effektbehovet under den timmen numera är lägre än vad som man historiskt har sett vid samma utomhustemperaturer.

Betyder det att vi är snällare mot nätet eller inte???? Vi förbrukar ju lägre toppeffekt nationellt sett under topplasttimmen än vi tidigare gjorde vid samma temperatur.

Det stora problemet torde väl vara att ett antal inkompetenta politiker drivit igenom förtida stängning av kärnkraft som ökar överföringsbehovet från norr till söder. Men det är det inte vi elkunder som orsakat.

Fakta, fakta och åter denna förbannade fakta, den ska vi ju inte använda, nu är det propagandan som gäller!

Folk är olydiga och måste kontrolleras hårdare, för sitt eget bästa, mer regleringar och övervakning är bara omtanke och kärlek!

 

[steffo_b]

Fakta, fakta och åter denna förbannade fakta, den ska vi ju inte använda, nu är det propagandan som gäller!

Folk är olydiga och måste kontrolleras hårdare, för sitt eget bästa, mer regleringar och övervakning är bara omtanke och kärlek!

Ja. Lite störigt är det med all denna fakta som grumlar propagandan.
Jag har ju framför allt svårt att begripa hur det kommer sig att vi förbrukar lägre effekter men ändå är det inte till fördel för elnätet eftersom det finns flera personer som har luftvärmepump som inte ensamt klarar av effektbehovet om det blir -30.
Logiken haltar lite känner jag. Och det verkar som att du noterat samma sak.

 

[pacman42]

Men enligt Svenska kraftnät så är det så att effektbehovet under topplasttimmen är lägre nu än den var för 20 år sedan.
Och att effektbehovet under den timmen numera är lägre än vad som man historiskt har sett vid samma utomhustemperaturer.

Betyder det att vi är snällare mot nätet eller inte???? Vi förbrukar ju lägre toppeffekt nationellt sett under topplasttimmen än vi tidigare gjorde vid samma temperatur.

Det stora problemet torde väl vara att ett antal inkompetenta politiker drivit igenom förtida stängning av kärnkraft som ökar överföringsbehovet från norr till söder. Men det är det inte vi elkunder som orsakat.

Just nu så har vi ju inte riktigt kommit igång med den gröna omställningen än, men när den går igång så riskerar vi brist på el vid kallt väder.

När det gäller distributionsnäten till villor så lägger man till fler villor då förbrukningen är låg, vilket gör att en kraftig ökning av elförbrukning pga elbilar riskerar att tvinga fram utbyggnad av näten. Göteborg Energi har pekat på att man har extra stora problem/rrisker inom detta, jag gissar att det beror på att stora områden i staden har fjärrvärme och att elnäten där inte är dimensionerade för kraftigt effektuttag från elbilsladdning (15% av villorna har fjärrvärme).

 

[djac]

Ja. Lite störigt är det med all denna fakta som grumlar propagandan.
Jag har ju framför allt svårt att begripa hur det kommer sig att vi förbrukar lägre effekter men ändå är det inte till fördel för elnätet eftersom det finns flera personer som har luftvärmepump som inte ensamt klarar av effektbehovet om det blir -30.
Logiken haltar lite känner jag. Och det verkar som att du noterat samma sak.

Självklart, den är genomgående i energi och klimatfrågan, nuvarande doktrin är rent sekteristisk, -mer utsläpp är mindre, -mindre elimport är mer, -mer elproduktion är mindre, -mindre elkonsumtion är mer

Ofta tror jag att jag läser fel nere i högra hörnet, det står 2025 men jag upplever 1984..

 

[Dilato]

I Sverige finns det ca 150 elnätsbolag. Många av dessa ägs av de som samtidigt beskattar oss. Blir det då överskott i elnätsdriften då hamnar det överskottet i samma kassa som beskattningen. Låt oss nu titta på effektavgift i ett sådant bolag.

Elnätet byggdes succesivt upp, ibland genom att en by byggde ett litet elnät som sedan köpts upp av kommunen där alla elnätsanslutna betalar sin kommunalskatt. På detta sätt hamnar vinsten till slut i samma kassa som överskottet från elnäten.

Det ändrar inte det faktum att Vattenfall, Ellevio och E.ON tillsammans äger mer än hälften av elanvändarna (region/lokalnät) i Sverige och att överskott i andra bolag eventuellt hamnar i kassan hos kommuner där vi (över hälften av abbonenterna) inte bor hjälper ju inte oss andra.

 

[Martin Lundmark]

Så du menar att så fort en värmekälla inte längre är optimal vid en låg temperatur så är den värdelös med andra ord.
då påstår då att en LVVP som vid -20 bara klarar av att ge ett COP på 1,5 inte är bättre än direktverkande el.
Eller att en FLVP som kan avge 7 kW så länge den har varm inomhusluft blir värdelös så fort den behöver tillskott med 2 kW elpatron för att värmebehovet blir 9 kW.

Det hävdar jag inte stämmer.

Jag säger inte att allt är optimalt. Om så vore så skulle alla ha solfångare med gigantiska välisolerade lagringstankar eller bergvärme och oerhörda batterier så dom inte belastade nätet alls. Men det är inte praktiskt genomförbart. Och då skulle ju inte nätbolagen få tjäna några pengar alls på oss.

Däremot hävdar jag att även om det fortfarande finns potential att förbättra saker så är vi snällare mot elnätet idag än vi var för en massa år sedan när alla hus byggdes med direktverkande el.

Detta trots att även de sämsta av dessa (gamla värmepumpar som inte är dimensionerade för att klara hela värmebehovet vid extremkyla) sänker sitt effektbehov till under hälften mot vad dom hade haft med enbart direktverkande el.
Dessutom är en hyfsad andel av dessa nyare än 10 år och är således dimensionerade för att klara hela effektbehovet för värmen. Dessutom med ett avsevärt högre COP än de 3,5 som en pump från sent 90 tal i bästa fall kunde prestera.
Min egen som exempel drar knappt 1 kW nu när det är några minusgrader och matar ut närmare 5 kW i värmeslingorna. Den grejar 12 kW uteffekt vilket enligt mina beräkningar kommer att räcka ner till någonstans kring -35 eller -40 utan att den behöver någon elspets (Jag vet att den är överdimensionerad) och utan att jag behöver sänka inomhustempen. Och det kommer inte att hända i överskådlig tid i Stockholmsområdet.
Om det skulle hända så skulle jag troligen låta innetemp gå ner lite för att slippa torka sönder parkettgolven med hög temp i golvvärmen.

Men du hävdar alltså att så inte är fallet. Genomsnittsbelastningen på nätet har sjunkit och toppeffekten som krävs för uppvärmning ur ett nationellt perspektiv har också sjunkit. så vi är snällare mot nätet än vi var tidigare.
Och såväl EON som vattenfall hävdar ju att effektavgifterna egentligen är onödiga i Sverige eftersom vi inte har behov av sådana åtgärder då det inte ligger i linje med nätbolagens visioner och planer.

Jag hävdar att enbart det faktum att vi numera har över 400 000 villor med bergvärme som värmekälla innebär en klart lägre belastning på nätet.
Du hävdar att dessa drygt 400 000 villor inte gör någon skillnad för att en andel av dessa har en äldre pump som inte ensamt klarar av värmebehovet vid extremkyla utan att toppa med el.


Den kommer att

Hej steffo_b

Det jag försökte beskriva i mitt inlägg #3 930 var, att eftersom det sätt elnäten till villaområden är uppbyggda och elnätens känslighet för den spänningsvariation som uppstår vid varierad effektbelastning) så innebär t.ex. en halvering av årsenergianvändningen i elnäten från en villa med bibehållen toppeffekt inte givet att dubbelt så många laster kan anslutas till elnäten.

Detta innebär att elnäten kan behöva förstärkas, då fler vill ansluta sig till det redan byggda elnätet, även om villor som redan är anslutna genomför elenergibesparingsåtgärder men med bibehållen toppeffekt.

Så här kan vi läsa på Energimarknadsinspektionens hemsida om; ”Syftet med effektavgifter”

”Effektavgifter ska bidra till att elnätet används så effektivt som möjligt. När många använder el samtidigt skapas effekttoppar och då kan det bli trångt i elnätet, vilket till exempel kan hindra företag och kommuner att växa. En lösning är att bygga ut elnätet, det tar dock tid och är kostsamt, en annan är att nyttja det befintliga elnätet mer effektivt. Detta är något effektavgifterna ska bidra till genom att ge elanvändare incitament att flytta och sprida ut elanvändningen till tider då nätet är mindre belastat.”
https://ei.se/konsument/el/elnatsavgiften-och-elnatsreglering/effektavgifter