Hur tänker ni hantera ny effektavgift för elnätet?

[djac]

Det intressanta här är att mjukvara och billig arbetskraft utomlands driver ned kostnader, medan personalintensivt och lokalt producerat driver upp kostnaderna. Att bygga elnät är väldigt personalintensivt och det kräver grävmaskiner, produktion av grus osv.

Ja nej, den köper jag inte, i USA drivs kostnaderna upp pga ineffektivitet, det är försäkringsbolagsvinster du ser i det diagrammet. Vi har inte alls sett något liknande i Europa.

 

[lars_stefan_axelsson]

Hittade den här artikeln om hur det ser ut i Europa och hur man hanterat direktivet och effektavgiften.
...
[länk]

Och där är vi.....

Den var intressant. Även naturligtvis passusen:

"I en europeisk jämförelse är Sveriges upplägg med två avtal, en för elhandel och en för elnät, ovanlig. I regel är elnätskostnaden en del av elräkningen. Denna skillnad innebär att konsumenter väljer elleverantör, som sedan i sin tur betalar elnätsbolaget för användningen av elnätet."

Det är klart som korvspad att vi har krånglat till det igen.

Även Frankrike var spännande apropå den heliga marknaden (som som sagt sällan fungerar bra när vi talar om de facto monopol med stora investeringar i infrastruktur och relativ lägre omsättning):

"I Frankrike är det Enedis, som ägs av statliga EDF, som förvaltar 95 % av eldistributionsnätet i Frankrike [4]. Franska elkonsumenter betalar en användningstaxa för offentliga distributionsnät på sin elräkning – Tarif d’Utilisation des Réseaux Publics d’Electricité (Turpe)."

Så, som jag sade tidigare: "Ropen skalla, statliga elnät åt alla."

Fast personligen så ser jag helst att dessa inte drivs i bolagsform, utan direkt; jämför vägverket. (Jaja, de heter något annat nu...) Detta så att man som väljare har mer direkt inflytande.

 

[paralun]

De får inte lägga de kostnaderna på våra abonnemang. Det ingår i vad EI skall syna.

Jo men det är nog "svårsynat" och klokare blir man ju inte när man läser något beslutsdokument för intäktsramarna hos EI.

 

[paralun]

Fast personligen så ser jag helst att dessa inte drivs i bolagsform, utan direkt; jämför vägverket. (Jaja, de heter något annat nu...) Detta så att man som väljare har mer direkt inflytande.

Jo man hade väl funderingar på det när Svenska Kraftnät bildades men det skulle bli för dyrbart att ta med lokaldistributionen. Hursomhelst så innebär ju effektavgiften att det blir ännu rörigare med olika taxor i Sverige beroende på elnätsbolag.

The green deal blev en stor elröra
https://commission.europa.eu/strategy-and-policy/priorities-2019-2024/european-green-deal_sv

 

[Martin Lundmark]

Du skriver att vi elanvändare förändrat vår elanvändning så att belastningen på nätet ökat.
Det hävdar jag är direkt felaktigt.
Den absoluta majoriteten av hus som energieffektiviserats har gjort så genom att installera värmepumpar och liknande. Dessa drar betydligt lägre effekter från nätet än en elradiator med motsvarande värmeeffekt.
Det gör att toppbelastningen på nätet sjunker vilket sålunda borde leda till att kostnaderna för att driva nätet sänks.

Om du läser Djacs inlägg nedan ditt inlägg så ser du där att företrädare för Vattenfall ställda mot väggen konstaterat att kostnaderna för drift av nätet inte ökat men att dom "kan komma att öka framöver".
Det säger mig att kostnaderna för att driva nätet inte ökat.

Då inställer sig frågan. Varför ska avgifterna öka om inte kostnaderna ökat?

Det är väl självklart att frågeställningen kring företagens avkastning är central om man diskuterar de avgifter de tar ut av oss elanvändare.

Du skriver att elbolagen lägger kostanderna direkt på den som orskar kostnaderna. Förvisso bara med ett enda exempelv som styrker påståendet men i alla fall.

Eftersom jag har vidtagit åtgärder som gör att jag är avsevärt snällare mot nätet så borde jag då med samma analogi ha fått lägre kostnader för nätet.
Men det har jag inte. Jag har förvisso fått betala mindre överföringsavgifter eftersom min förbrukning minskat men jag har inte fått någon sänkning som motsvarar att mitt hus idag har en toppeffekt som är långt under hälften av vad det hade för bara 2 år sedan.
Men avgifterna har inte halverats. Dom har bara ökat.

Jag har alltså inget som helst egenintresse i att försöka vara snäll mot nätet eftersom inga av besparingarna kommer mig tillgodo.
Det kan möjligen komma att bli så när effektavgift införs av min nätägare men då kommer jag att göra det enbart för att sänka mina egna räkningar. Jag kommer inte att lyfta ett finger för nätägarens skull om inte dom ger mig något tillbaka i form av lägre priser.

Vilken av de stora nätägarna jobbar du för som lobbyist?

Hej steffo_b

Du skrev tidigare ” Inget av det du skriver är någon nyhet för mig. Allt är redan välkänt.”

Om du t.ex. läser det jag tog upp i inlägg #3 285 så skrev jag bland annat;
” Jag har en varvtalsstyrd bergvärmepump utan elpatron sedan 18 år som har klarat värme och varmvatten vid drygt 30 minus grader några dagar så jag vet vad du menar. Men det finns många andra värmepumplösningar Tex luft/luft eller luft/vatten många sådana finns idag i bruk En värmepump som dimensioneras så att den behöver stöd av elpatron eller element bildar ju ett värmesystem som mer och mer går mot direktel när stödet behövs Många som menar sig ha satsat på energieffektivisering har kvar effekttoppar som nu dyker upp i form av effektavgifter.”

I inlägg #3 843 skrev jag;
”När du dimensionerar elnät så är toppeffekten och medföljande spänningspåverkan det som oftast begränsar. När man inser att denna fysikaliska begränsning finns och dess tekniska och ekonomiska konsekvenser då behöver man inte vänta på effektavgiften eller andra styrfunktioner. Jag beslutade för ca 20 år sedan utifrån mina elkraftkunskaper att invänta till dess en varvtalsstyrd bergvärmepump fanns att köpa för då kunde jag dimensionera att jag klarade mig utan elspets. Bor i elområde ett där många då dimensionerade för att bara täcka 85 % av effektbrhovet med bergvärmepump och många valde luft-luft som klarade detta ännu sämre Energirådgivare avrådde från min dimensionering och villaägareföreningen marknadsförde luft-luft värmepumpar och ville inte lyssna på mina synpunkter. Dessa luft-luft värmepumpar höll bara ca 3-5 år då de pressades hårt vid 30 minusgrader. Vad jag kan förstå så har energirådgivare, villaägareföreningen, energibesiktningsmän etc. ännu inte ändrat sättet att informera om balansen mellan elenergianvändning och toppeffekt trots att effektavgifter har annonserats skall införas.”

Om detta jag jag tidigare skrev, var välkänt varför skriver du då nu; ”Den absoluta majoriteten av hus som energieffektiviserats har gjort så genom att installera värmepumpar och liknande. Dessa drar betydligt lägre effekter från nätet än en elradiator med motsvarande värmeeffekt.
Det gör att toppbelastningen på nätet sjunker vilket sålunda borde leda till att kostnaderna för att driva nätet sänks.”?

Det du skriver är allvarlig missuppfattning när det gäller toppeffektbehovet i elnät där vi till exempel ersatt direktel med värmepumpar.

Toppeffektbelastningen för elnätet, som framför allt sker vid hög kyla (t.ex. tioårsvärden) i områden där uppvärmning sker med elkraft, har inte minskat nämnvärt om man inte har dimensionerat för att hålla nere användning av direktelstöd. Det är just det som är orsaken att jag till exempel i inlägg #3 895 i denna tråd speciellt påpekat att; ” Information om detta till villaägare hade kunnat ges t.ex. genom energirådgivare, energibesiktningsmän och villaägareföreningen.

Med effektavgiften då kommer det att synas för många när effekttopparna för deras värmesystem kommer.

De senaste vintrarna har inte varit speciellt kalla, snarare tvärtom.

Kommer det ”normalkalla vintrar framöver så kan det bli bekymmer.
Eftersom elnät tar läng tid att bygga upp, måste de därför dimensioneras för att fungera under lång tid.

När det gäller de två exempel jag gav gällande att elnätsbolagen skall lägga kostnaderna den som orsakar kostnaderna, så står det i ellagen;
”Kostnaden för förstärkning, ombyggnad eller utbyggnad av nätet som är till nytta enbart för kundens anläggning skall bekostas av kunden, enligt principen om att den som förorsakar kostnader för nätägaren också skall betala dessa”
https://lagen.nu/dom/ra/2008:32#:~:...ens uppfattning är kostnader för förstärkning

Jag vill ha ett bra fungerande elsystem med rimligt låga elpriser.

Jag skriver här för att vi skall hjälpas åt att komma dit.

 

[djac]

Hej steffo_b

Du skrev tidigare ” Inget av det du skriver är någon nyhet för mig. Allt är redan välkänt.”

Om du t.ex. läser det jag tog upp i inlägg #3 285 så skrev jag bland annat;
” Jag har en varvtalsstyrd bergvärmepump utan elpatron sedan 18 år som har klarat värme och varmvatten vid drygt 30 minus grader några dagar så jag vet vad du menar. Men det finns många andra värmepumplösningar Tex luft/luft eller luft/vatten många sådana finns idag i bruk En värmepump som dimensioneras så att den behöver stöd av elpatron eller element bildar ju ett värmesystem som mer och mer går mot direktel när stödet behövs Många som menar sig ha satsat på energieffektivisering har kvar effekttoppar som nu dyker upp i form av effektavgifter.”

I inlägg #3 843 skrev jag;
”När du dimensionerar elnät så är toppeffekten och medföljande spänningspåverkan det som oftast begränsar. När man inser att denna fysikaliska begränsning finns och dess tekniska och ekonomiska konsekvenser då behöver man inte vänta på effektavgiften eller andra styrfunktioner. Jag beslutade för ca 20 år sedan utifrån mina elkraftkunskaper att invänta till dess en varvtalsstyrd bergvärmepump fanns att köpa för då kunde jag dimensionera att jag klarade mig utan elspets. Bor i elområde ett där många då dimensionerade för att bara täcka 85 % av effektbrhovet med bergvärmepump och många valde luft-luft som klarade detta ännu sämre Energirådgivare avrådde från min dimensionering och villaägareföreningen marknadsförde luft-luft värmepumpar och ville inte lyssna på mina synpunkter. Dessa luft-luft värmepumpar höll bara ca 3-5 år då de pressades hårt vid 30 minusgrader. Vad jag kan förstå så har energirådgivare, villaägareföreningen, energibesiktningsmän etc. ännu inte ändrat sättet att informera om balansen mellan elenergianvändning och toppeffekt trots att effektavgifter har annonserats skall införas.”

Om detta jag jag tidigare skrev, var välkänt varför skriver du då nu; ”Den absoluta majoriteten av hus som energieffektiviserats har gjort så genom att installera värmepumpar och liknande. Dessa drar betydligt lägre effekter från nätet än en elradiator med motsvarande värmeeffekt.
Det gör att toppbelastningen på nätet sjunker vilket sålunda borde leda till att kostnaderna för att driva nätet sänks.”?

Det du skriver är allvarlig missuppfattning när det gäller toppeffektbehovet i elnät där vi till exempel ersatt direktel med värmepumpar.

Toppeffektbelastningen för elnätet, som framför allt sker vid hög kyla (t.ex. tioårsvärden) i områden där uppvärmning sker med elkraft, har inte minskat nämnvärt om man inte har dimensionerat för att hålla nere användning av direktelstöd. Det är just det som är orsaken att jag till exempel i inlägg #3 895 i denna tråd speciellt påpekat att; ” Information om detta till villaägare hade kunnat ges t.ex. genom energirådgivare, energibesiktningsmän och villaägareföreningen.

Med effektavgiften då kommer det att synas för många när effekttopparna för deras värmesystem kommer.

De senaste vintrarna har inte varit speciellt kalla, snarare tvärtom.

Kommer det ”normalkalla vintrar framöver så kan det bli bekymmer.
Eftersom elnät tar läng tid att bygga upp, måste de därför dimensioneras för att fungera under lång tid.

Jag vill ha ett bra fungerande elsystem med rimligt låga elpriser.

Jag skriver här för att vi skall hjälpas åt att komma dit.

Detta handlar väl i första hand om en generationsväxling av värmepumpar, för ett tag sedan så hade man bara on/off och då dimensionerade man så att pumpen täckte nästen hela behovet men stöttades ibland med elspets, elen var också billig så ekonomiskt sett till helheten var det välavvägt.

Idag med varvtalsstyrda pumpar kan man gå upp i effekt och ha lite marginal, man dimensionerar inte med elspets idag. Detta är inte på grund av elnäten utan beror på teknikutvecklingen i VP.

Efterhand som pumpar byts så sker det som du gjort, det är alltså inte unikt utan man köper det som för dagen är rimligt.

 

[Martin Lundmark]

Detta handlar väl i första hand om en generationsväxling av värmepumpar, för ett tag sedan så hade man bara on/off och då dimensionerade man så att pumpen täckte nästen hela behovet men stöttades ibland med elspets, elen var också billig så ekonomiskt sett till helheten var det välavvägt.

Idag med varvtalsstyrda pumpar kan man gå upp i effekt och ha lite marginal, man dimensionerar inte med elspets idag. Detta är inte på grund av elnäten utan beror på teknikutvecklingen i VP.

Efterhand som pumpar byts så sker det som du gjort, det är alltså inte unikt utan man köper det som för dagen är rimligt.

Hej djac

Naturligtvis så sker det en viss förbättring på det området men många som borrar ett för litet borrhål för bergvärme undviker ändå kostnaden att borra ett nytt hål när de byter värmepump.

Men det är ingen ”Quick fix”.

Många som har luft/luft värmepumpar vet idag inte hur mycket deras elelement arbetar (då det själva eller någon annan inte specifikt mäter detta) vid stark kyla. De som kontaktat mig för rådgivning när pump gått sönder har ofta stannat vid en ungefär lika stor pump och har inte börjat mäta när stödvärme behövs.

Däremot så märker elnätsbolagen och dess ingenjörer, att effektbehovet inte är ökar linjärt med den ökande kylan.

 

[pacman42]

Jag vill ytterligare betona att maxeffekten som behövs knappt avhjälps om man har direktel (elpatron, elelement) när det blir riktigt kallt i kombination med LVVP eller LLVP. Här är det bara BVP som faktiskt gör skillnad.

Jag har själv en LLVP som helt ersätter elpatronen i mitt hus och som därmed minskar elbehovet under topplast med mer än 8 kW, men det innebär i mitt hus också att jag måste elda med ved för att hålla 20 grader inne redan om temperaturen faller ned mot -15 grader (vilket tack och lov inte sker så ofta här i Bohuslän).

Poängen är helt enkelt det att jag har sänkt maxbehovet av effekt i mitt hus på ett sätt som innebär att jag inte klarar av topplasterna. Men de flesta som installerar lösningar av detta slag gör inte det och därmed så har i praktiken inte topplasten minskat särskilt mycket.

Notera att en LLVP och LVVP ofta hamnar väldigt nära 1 i COP när tempen faller ned mot -20 grader. Så om man bor i SE1 eller SE2 (eller i ett område i inlandet av SE3 och SE4) så är definitivt BVP att föredra, men ur elnätets perspektiv så borde egentligen alla med eldriven värme ha BVP...

 

[Martin Lundmark]

Detta handlar väl i första hand om en generationsväxling av värmepumpar, för ett tag sedan så hade man bara on/off och då dimensionerade man så att pumpen täckte nästen hela behovet men stöttades ibland med elspets, elen var också billig så ekonomiskt sett till helheten var det välavvägt.

Idag med varvtalsstyrda pumpar kan man gå upp i effekt och ha lite marginal, man dimensionerar inte med elspets idag. Detta är inte på grund av elnäten utan beror på teknikutvecklingen i VP.

Efterhand som pumpar byts så sker det som du gjort, det är alltså inte unikt utan man köper det som för dagen är rimligt.

Hej
Du får komma ihåg att de flesta har inte värmepumpar som har berg, mark eller en sjö som värmekälla

Har man luft som värmekälla då minskar temperaturen på värmekällan samtidigt som värmebehovet ökar

Att med de villkoren bygga en luftvärmepump som klarar dimensionerande utetemperatur kan innebära en mycket hög kostnad som många vill undvika

Man väljer därför även vid utbyte av luftvärmepumpen att behålla behovet av direktel som tillsats

 

[steffo_b]

Hej steffo_b

Du skrev tidigare ” Inget av det du skriver är någon nyhet för mig. Allt är redan välkänt.”

Om du t.ex. läser det jag tog upp i inlägg #3 285 så skrev jag bland annat;
” Jag har en varvtalsstyrd bergvärmepump utan elpatron sedan 18 år som har klarat värme och varmvatten vid drygt 30 minus grader några dagar så jag vet vad du menar. Men det finns många andra värmepumplösningar Tex luft/luft eller luft/vatten många sådana finns idag i bruk En värmepump som dimensioneras så att den behöver stöd av elpatron eller element bildar ju ett värmesystem som mer och mer går mot direktel när stödet behövs Många som menar sig ha satsat på energieffektivisering har kvar effekttoppar som nu dyker upp i form av effektavgifter.”

I inlägg #3 843 skrev jag;
”När du dimensionerar elnät så är toppeffekten och medföljande spänningspåverkan det som oftast begränsar. När man inser att denna fysikaliska begränsning finns och dess tekniska och ekonomiska konsekvenser då behöver man inte vänta på effektavgiften eller andra styrfunktioner. Jag beslutade för ca 20 år sedan utifrån mina elkraftkunskaper att invänta till dess en varvtalsstyrd bergvärmepump fanns att köpa för då kunde jag dimensionera att jag klarade mig utan elspets. Bor i elområde ett där många då dimensionerade för att bara täcka 85 % av effektbrhovet med bergvärmepump och många valde luft-luft som klarade detta ännu sämre Energirådgivare avrådde från min dimensionering och villaägareföreningen marknadsförde luft-luft värmepumpar och ville inte lyssna på mina synpunkter. Dessa luft-luft värmepumpar höll bara ca 3-5 år då de pressades hårt vid 30 minusgrader. Vad jag kan förstå så har energirådgivare, villaägareföreningen, energibesiktningsmän etc. ännu inte ändrat sättet att informera om balansen mellan elenergianvändning och toppeffekt trots att effektavgifter har annonserats skall införas.”

Om detta jag jag tidigare skrev, var välkänt varför skriver du då nu; ”Den absoluta majoriteten av hus som energieffektiviserats har gjort så genom att installera värmepumpar och liknande. Dessa drar betydligt lägre effekter från nätet än en elradiator med motsvarande värmeeffekt.
Det gör att toppbelastningen på nätet sjunker vilket sålunda borde leda till att kostnaderna för att driva nätet sänks.”?

Det du skriver är allvarlig missuppfattning när det gäller toppeffektbehovet i elnät där vi till exempel ersatt direktel med värmepumpar.

Toppeffektbelastningen för elnätet, som framför allt sker vid hög kyla (t.ex. tioårsvärden) i områden där uppvärmning sker med elkraft, har inte minskat nämnvärt om man inte har dimensionerat för att hålla nere användning av direktelstöd. Det är just det som är orsaken att jag till exempel i inlägg #3 895 i denna tråd speciellt påpekat att; ” Information om detta till villaägare hade kunnat ges t.ex. genom energirådgivare, energibesiktningsmän och villaägareföreningen.

Med effektavgiften då kommer det att synas för många när effekttopparna för deras värmesystem kommer.

De senaste vintrarna har inte varit speciellt kalla, snarare tvärtom.

Kommer det ”normalkalla vintrar framöver så kan det bli bekymmer.
Eftersom elnät tar läng tid att bygga upp, måste de därför dimensioneras för att fungera under lång tid.

När det gäller de två exempel jag gav gällande att elnätsbolagen skall lägga kostnaderna den som orsakar kostnaderna, så står det i ellagen;
”Kostnaden för förstärkning, ombyggnad eller utbyggnad av nätet som är till nytta enbart för kundens anläggning skall bekostas av kunden, enligt principen om att den som förorsakar kostnader för nätägaren också skall betala dessa”
[länk] för förstärkning, ombyggnad eller utbyggnad av,Enligt Energimyndighetens uppfattning är kostnader för förstärkning

Jag vill ha ett bra fungerande elsystem med rimligt låga elpriser.

Jag skriver här för att vi skall hjälpas åt att komma dit.

Numera har ju de flesta värmepumpar inverterstyrning och kan sålunda dimensioneras utifrån toppeffektbehovet. Därmed kräver dom inte någon elspets förutom vid haveri av kompressorn. så är fallet exempelvis med min BVP.

Men jag tror att du har fallit i fällan att tro att bara för att en värmepump inte ensamt klarar av värmebehovet vid extremkyla så är den inte bättre än en elradiator.
så är inte fallet.
När en sådan värmepump behöver stöd från elpatronen så innebär det inte att kompressorn stannar. Den går fortfarande för fullt.
En värmepump som dimensionerats utifrån de principer man använde på 90 talet där den inte orkade med toppeffekten kommer fortfarande att ge större delen av värmen genom kompressorn och bara använda elpatronen för den mängd värme som behövs som tillskott.

Ett hus som har ett effektbehov av 10kW värme under en kall vinterdag som har en värmepump som dimensionerats med 7kW uteffekt kommer då inte att dra 10kW för värmen som det skulle gjort med elradiatorer.
Utan det kommer att dra kanske 2 kW för kompressorn och 3 från elpatronen.

Dvs effektbehovet är även i det fallet halverad jämfört med ett hus med enbart elradiatorer.

Dvs de hus som har försetts med värmepumpar istället för att enbart gå med direktverkande el är avsevärt snällare mot nätet än de var tidigare.

Du verkar tro att så fort värmepumpen inte ensamt klarar av effektbehovet så stänger den av kompressorn och går bara på elpatron. Men så är inte fallet vilket du borde känna till om du är så oerhört insatt som du vill påstå att du är.

 

[pacman42]

Numera har ju de flesta värmepumpar inverterstyrning och kan sålunda dimensioneras utifrån toppeffektbehovet. Därmed kräver dom inte någon elspets förutom vid haveri av kompressorn. så är fallet exempelvis med min BVP.

Men jag tror att du har fallit i fällan att tro att bara för att en värmepump inte ensamt klarar av värmebehovet vid extremkyla så är den inte bättre än en elradiator.
så är inte fallet.
När en sådan värmepump behöver stöd från elpatronen så innebär det inte att kompressorn stannar. Den går fortfarande för fullt.
En värmepump som dimensionerats utifrån de principer man använde på 90 talet där den inte orkade med toppeffekten kommer fortfarande att ge större delen av värmen genom kompressorn och bara använda elpatronen för den mängd värme som behövs som tillskott.

Ett hus som har ett effektbehov av 10kW värme under en kall vinterdag som har en värmepump som dimensionerats med 7kW uteffekt kommer då inte att dra 10kW för värmen som det skulle gjort med elradiatorer.
Utan det kommer att dra kanske 2 kW för kompressorn och 3 från elpatronen.

Dvs effektbehovet är även i det fallet halverad jämfört med ett hus med enbart elradiatorer.

Dvs de hus som har försetts med värmepumpar istället för att enbart gå med direktverkande el är avsevärt snällare mot nätet än de var tidigare.

Du verkar tro att så fort värmepumpen inte ensamt klarar av effektbehovet så stänger den av kompressorn och går bara på elpatron. Men så är inte fallet vilket du borde känna till om du är så oerhört insatt som du vill påstå att du är.

För LLVP och LVVP så finns det en temperatur där kompressorn ger noll i vinst, dvs där COP blir 1. Du hade då lika gärna kunnat köra ett vanligt elelement.

Min LLVP klarar som sagt av att värma mitt hus med 8 kW mindre än vad min FLVP drog i form av elpatron i tillskott. Min FLVP ger idag runt 800W energi till huset. Min LLVP ger extra värme ned till -25 grader, men då är den nere på en COP på 1. Det innebär i praktiken att jag inte kan få ut mer än 3 kW när det blir så kallt. Sätt en sådan här i Norrbotten, då bottnar den ändå relativt ofta.

 

[steffo_b]

Hej
Du får komma ihåg att de flesta har inte värmepumpar som har berg, mark eller en sjö som värmekälla

Har man luft som värmekälla då minskar temperaturen på värmekällan samtidigt som värmebehovet ökar

Att med de villkoren bygga en luftvärmepump som klarar dimensionerande utetemperatur kan innebära en mycket hög kostnad som många vill undvika

Man väljer därför även vid utbyte av luftvärmepumpen att behålla behovet av direktel som tillsats

Då får du börja med att definiera de flesta.
Enligt energimyndigheten så är den vanligaste typen av värmepump i småhus med värmepump som huvudsaklig värmekälla en bergvärmepump, markvärmepump eller sjövärmepump.
21% av alla småhus i Sverige har en sådan som sålunda kan leverera sin maxeffekt oavsett utetemperatur.
tätt följd av luft-luft som står för 20%.
Det är helt korrekt att COP för en LLVP sjunker när temperaturen går ned. Men moderna LLVP klarar av temperaturer ner till -35 grader.
Dvs även dessa ger ett tillskott till värmen som avlastar behovet av toppeffekt.
Luft-vatten står för ca 7% men även dessa brukar ofta dimensioneras så att dom klarar av värmebehovet utan eltillskott nästan ända ner till dimensionerande temp numera.

Det finns med andra ord i storleksordningen ca 443 000 småhus som har bergvärme (eller sjö eller mark) som sålunda kan ge en rejäl avlastning från elsystemet i form av toppeffekt som inte behöver levereras.
Ca 227 00 har Luft vatten som kan leverera en hyfsat stor del av effekten även vid relativt kallt väder.
Ytterligare ca 432 000 har luft-luft som sålunda får sämre effektivitet när temp sjunker men en hyfsad andel av dessa kan nog antas vara hyfsat moderna sådana som därmed ska kunna leverera värme med ett COP långt över 1 även vid väldigt kallt väder.

Menar du på fullt allvar att det gör elnätet dyrare att driva för nätbolagen eller att det driver upp behovet av toppeffekt?

En hyfsad andel av de hus som inte har värmepumpar värms med fjärrvärme (250 000), pellets (80 000) eller ved (170 000) och dom påverkar inte elnätet i någon större omfattning eftersom dom inte använder el som främsta värmekälla.

Jag skulle därför hävda att en stor del av de energieffektiviseringar som gjorts faktiskt har varit till fördel för nätägarna genom att behovet av toppeffekt sänkts.

 

[steffo_b]

För LLVP och LVVP så finns det en temperatur där kompressorn ger noll i vinst, dvs där COP blir 1. Du hade då lika gärna kunnat köra ett vanligt elelement.

Min LLVP klarar som sagt av att värma mitt hus med 8 kW mindre än vad min FLVP drog i form av elpatron i tillskott. Min FLVP ger idag runt 800W energi till huset. Min LLVP ger extra värme ned till -25 grader, men då är den nere på en COP på 1. Det innebär i praktiken att jag inte kan få ut mer än 3 kW när det blir så kallt. Sätt en sådan här i Norrbotten, då bottnar den ändå relativt ofta.

Visst är det så att en värmepump påverkas negativt av att temperaturen på det medium den hämtar energin ur sänks.
Så förr eller senare så är en LVP nere på COP 1.
Moderna sådana klarar dock temperaturer ner till -35 innan dom är nere på COP 1. Och i större delen av Sverige är det extremt sällsynt att temperaturen går ned så långt.
Dvs för den absoluta majoriteten av husen så avlastar en LLVP behovet av toppeffekt om den är hyfsat modern annat än vid extremkyla även om den inte är i närheten av lika effektiv då.

Det är en av anledningarna till att jag valde BVP i huset trots avsevärt högre investeringskostnad. Jag vill inte bli beroende av att köpa el till en elpatron när elen är som dyrast och effektbehovet är som störst pga att det ger en ekonomisk smäll just då. Även om pengarna jag lade på BVP hade räckt till rätt mycket eltopp även med rätt höga elpriser.

 

[pacman42]

Visst är det så att en värmepump påverkas negativt av att temperaturen på det medium den hämtar energin ur sänks.
Så förr eller senare så är en LVP nere på COP 1.
Moderna sådana klarar dock temperaturer ner till -35 innan dom är nere på COP 1. Och i större delen av Sverige är det extremt sällsynt att temperaturen går ned så långt.
Dvs för den absoluta majoriteten av husen så avlastar en LLVP behovet av toppeffekt om den är hyfsat modern annat än vid extremkyla även om den inte är i närheten av lika effektiv då.

Det är en av anledningarna till att jag valde BVP i huset trots avsevärt högre investeringskostnad. Jag vill inte bli beroende av att köpa el till en elpatron när elen är som dyrast och effektbehovet är som störst pga att det ger en ekonomisk smäll just då. Även om pengarna jag lade på BVP hade räckt till rätt mycket eltopp även med rätt höga elpriser.

Och då kommer vi tillbaka till att det enbart är BVP (eller jordvärme) som har en möjlighet att värma huset utan kraftiga effekttoppar vid köldknäppar. Jag skrev i en annan tråd att det går mer än 50% mer energi när det är -35 än när det är -15, så det vill till att man räknar på sitt behov om man kör med FLVP, LLVP eller LVVP. Även om temperaturerna inte blir så låga i södra halvan av landet.

 

[Martin Lundmark]

Då får du börja med att definiera de flesta.
Enligt energimyndigheten så är den vanligaste typen av värmepump i småhus med värmepump som huvudsaklig värmekälla en bergvärmepump, markvärmepump eller sjövärmepump.
21% av alla småhus i Sverige har en sådan som sålunda kan leverera sin maxeffekt oavsett utetemperatur.
tätt följd av luft-luft som står för 20%.
Det är helt korrekt att COP för en LLVP sjunker när temperaturen går ned. Men moderna LLVP klarar av temperaturer ner till -35 grader.
Dvs även dessa ger ett tillskott till värmen som avlastar behovet av toppeffekt.
Luft-vatten står för ca 7% men även dessa brukar ofta dimensioneras så att dom klarar av värmebehovet utan eltillskott nästan ända ner till dimensionerande temp numera.

Det finns med andra ord i storleksordningen ca 443 000 småhus som har bergvärme (eller sjö eller mark) som sålunda kan ge en rejäl avlastning från elsystemet i form av toppeffekt som inte behöver levereras.
Ca 227 00 har Luft vatten som kan leverera en hyfsat stor del av effekten även vid relativt kallt väder.
Ytterligare ca 432 000 har luft-luft som sålunda får sämre effektivitet när temp sjunker men en hyfsad andel av dessa kan nog antas vara hyfsat moderna sådana som därmed ska kunna leverera värme med ett COP långt över 1 även vid väldigt kallt väder.

Menar du på fullt allvar att det gör elnätet dyrare att driva för nätbolagen eller att det driver upp behovet av toppeffekt?

En hyfsad andel av de hus som inte har värmepumpar värms med fjärrvärme (250 000), pellets (80 000) eller ved (170 000) och dom påverkar inte elnätet i någon större omfattning eftersom dom inte använder el som främsta värmekälla.

Jag skulle därför hävda att en stor del av de energieffektiviseringar som gjorts faktiskt har varit till fördel för nätägarna genom att behovet av toppeffekt sänkts.

Hej steffo_b

När elnäten engång i tiden dimensionerades efter Vallanders formel som byggde på den årliga avläsningen av elenergimätarna samt statistik över hushållens apparater och elanvändning. Då skapades i beräkningsmodellen för elnäten, ett visst förhållande mellan årsenergianvändningen och hushållets effekttopp. Elnäten byggdes sedan efter denna modell och med detta förhållande mellan årsenergianvändningen och hushållets effekttopp.

Nu när vi byter ut våra elapparater och sänker årsenergianvändningen, då är det för elnätets spänningsreglering (det som först brukar påverkas av hög effektlast) bäst om toppeffekten faller i nivå med minskningen av årsenergianvändningen.

I ditt exempel med så är det för ett villaområde naturligtvis bra att toppeffekten för uppvärmningen med bergvärmepumpen är 5 kW i stället för 10 kW men det är naturligtvis ännu bättre om värmepumpen (med effektfaktor 3,5) bara drog ca 2,86 kW (10 kW/3,5). Det är för elnätets spänningsreglering en viss skillnad på 2,86 och 5.

Men nu är det inte alla som satsat på bergvärmepump, när det minskat årsenergianvändningen, för uppvärmning, utan många har värmepumpar som tar sin värme från uteluften och dessa ”kroknar” redan vid säg -15 grader och behöver då resan innan detta, stöd av direktel. Man brukade tidigare ofta ange COP vid +7 grader

Det är luft/luft värmepumpar men även luft/vatten värmepumpar. Många har kompletterat sin elvärme med en luftvärmepump som klarar en del av husets utrymmen värmebehov och dessutom kan kyla på sommaren. Dessutom har många idag ventilationssystem med värmeåtervinning (med hjälp av värmepump) från utgående ventilationsluft till intaget av ventilationsluft. Många av dessa ger värme till huset till en viss grad men behöver stöd av direktel när det blir kallt.

När det gäller för elnätet att tekniskt kunna hantera att vi idag ersatt direktel med andra värmekällor, då handlar det inte om hur långt ned i utetemperatur som ersättningsvärmekällan fortfarande ger ifrån sig värme ersättande direktel. Utan gällande elnätet så handlar det snarare om utan hur långt ned i utetemperatur som den alternativa värmekällan helt ersätter elvärmen gällande effektbehovet.

En bra målbild vid elenergibesparing gälande uppvärmning borde rimligen vara, att minskar vi årsenergianvändningen med en viss faktor (säg till hälften) då borde vi minska toppeffektbehovet sett över året (mätt under en timma) med samma faktor (det vill säga till hälften).