Hej Mr StirlingM Mr Stirling skrev:
Jag håller med dig att det är ett stort bekymmer, att aktiebolag äger elnäten och behöver vinster till sina aktieägare och där, till exempel Ellevio har en hög skuldsättning.
Men tråden handlar INTE om aktiebolagens vinster utan om; ”Hur tänker ni hantera ny effektavgift för elnätet?”
Att till exempel Ellevio har en hög skuldsättning, det borde behandlas i en annan tråd, då det inte svarar på frågan ”Hur tänker ni hantera ny effektavgift för elnätet?”
Det finns ca 150 elnätsbolag i Sverige.
Många av de som är intresserade av frågan ”Hur tänker ni hantera ny effektavgift för elnätet?” har rimligen andra elnätsägare än de som ägs av aktiebolag som behöver vinster till sina aktieägare.
Redigerat:
Inte riktigt i det här fallet, detta är ett monopol och de tar helt enkelt ut precis vad de vill, tanken var ju att EI skulle skydda oss från detta men de är konstaterat överspelade, så i praktiken är elnätsbolagen immuna mot allt, inklusive sina egna dåliga beslut. De leker företag och skickar räkningarna rakt ut i populationen.Hemingway skrev:
Delvis sant, men delvis inte. EI granskar ju hur de har använt pengarna också. De kommer inte undan om de har slösat med pengarna, slösade pengar innebär inte med en självklarhet att de kan höja avgifterna för att täcka för detta. Det är mer komplext än så.D djac skrev:
Nu är jag inte ute efter att skydda dessa företagen, jag vill bara påpeka att det inte är så att de bara kan höja avgifterna hur de vill utan vettiga argument.
Jo men så är det, varje gång EI opponerat sig så förlorar de, så i verkligheten är det fritt!pacman42 skrev:
Att låna mer till högre kostnad än man kan betala tillbaka är precis det som vi talar om.
Specifikt Ellevio har tagit lån från sina ägare (aktieägarlån) till 6% ränta i ställert för att dela ut vinst.
AI:
Ellevio har historiskt sett inte betalat ut utdelning till sina ägare (däribland svenska pensionsfonder som Tredje AP-fonden, Folksam, AMF och OMERS Infrastructure). Istället har all avkastning tagits ut genom ränta på aktieägarlån.
Denna finansieringsmetod har kritiserats i media, bland annat av Affärsvärlden, som ifrågasatt huruvida det varit en usel investering och hur bolagets siffror påverkats av denna struktur.
Från årsredovisningen 2024:
Paid interest expenses amounted to SEK –3,043 million(–2,182) of which SEK –1,444 million (–1,000) were related to intra-Group interest on subordinated shareholder loans.
Financing via shareholder loans
Ellevios shareholders have granted long term financing to Ellevio via shareholder loans. The loans are unsecured and structurally subordinated to all external financing in Ellevio AB. The shareholder loans originally amounted to SEK 17,115million, carries a fixed coupon of 6 per cent and matures in June 2040.
The shareholder loans include a deferral mechanism to allow for flexible payment of interest under the loans,whereby any unpaid interest is capitalised and added to the loan amount at the end of each year
As per the start of 2024 the shareholder loans amounted to SEK 25,078 million including capitalized unpaid interest. In 2024, SEK 556 million capitalized interest from previous years was paid and amortised on the debt amount, which thus amounted to SEK 24,522 million by the end of the year
Så ägarna får betalt med fast ränta på 6% på utlånat kapital (25 miljarder) fram till 2040, vilket väl får anses vara mycket hög ränta och god avkastning på kapital i en rörelse man dessutom helt styr över.
Därför blir det låga vinster på pappret, medans ägarna berikar sig rikligt.
Redigerat:
Jo, absolut balansräkningen och kassaflödet är centrala i ett anläggningstungt bolag, där är vi helt överens.
Men poängen var inte att Ellevio “går bra” i meningen att de visar hög nettovinst, utan att själva driften är mycket lönsam det är ägarnas finansieringsstruktur (LBO) som äter upp vinsten.
De 92 miljarderna du nämner är inte bara externa skulder, utan även interna lån från deras egna holdingbolag.
Räntorna på dessa lån är i praktiken ägarnas avkastning.
Ellevios ränteavkastning till ägarna ligger på cirka 1,2–1,3 miljarder kronor per år, vilket motsvarar 25–30 % av bolagets hela kassaflöde från verksamheten.
Då räknar jag med en typisk LBO ränta på 4%.
Pensionsfonderna och OMERS får alltså över en miljard kronor om året i ränteintäkter högre upp i koncernen.
Tror du verkligen att de är konkursfärdiga? Ska jag tycka att deras prishöjningar är riktiga?
😳D Dilato skrev:
Spännande att se hur det fungerar över tid.
Men skönt att de inte går i konkurs om de inte kan betala räntorna.
Ändå slåss en del här med näbbar och klor för branschen och dess rätt att överdebitera och underleverera. Kollektivet ska böja sig och anpassa sina liv så att status inte ändras.
Magnus E K
Husägare
· Östergötland
· 4 029 inlägg
Magnus E K
Husägare
- Östergötland
- 4 029 inlägg
För att tiden med extremt lågt elpris utökas till hela sommaren istället för bara dagtid (vilket gör att ännu mer ej solberoende elproduktion slås ut).D djac skrev:
Jag tycker ändå det är skillnad i denna tråd mot andra trådar där vissa skribenter tycker att överdebiterande hantverkare som gjort ett dåligt jobb ända ska få lite extra betalt för att de jobbade långsamt. (Ironi)D djac skrev:
Ingen försvarar väl höga elnätsavgifter utan försvarar modellen med effekttaxa för att hålla nere nätkostnaderna.
Att förstå modellen är väl inte samma sak som att försvara den?
Sen ”intäktsramarna”. De är för trubbiga.
Förbjud ”ränesnurror” och sätt ett vinsttak.
Vill ägarna sälja så låt oss skapa ett folkligt bolag SvL, Svenska Lokalnät AB.
Låt det bli en folkaktie eller varför inte en Ekonomisk Förening?
Nätbolaget klagar över investeringar men de siffror vi ser visar snarare att resultaten ökar.
Kanske något system med återbetalning till kunderna om vinsten blir större än väntat eller över en viss nivå likt ömsesidiga försäkringsbolag som kan skicka en check till kunden med pengarna som blev över?
Du brukar ju klaga över att nätbolaget nu vill ha extra betalt för de tex 3x16A som du redan har.
Har du tänkt på att du faktiskt under ganska långa perioder kan ta ut 3x20A utan att varesig betala extra eller ens byta trasiga huvudsäkringar?
Solceller har väl lång livslängd jämfört med bilar om man räknar in ett inverterbyte?
Jag undrar om vår bil på 2,2 ton plåt, gjutgods, koppar, plast och litium går att hålla igång i 10-20 år?
PEHV med dåligt batteri kanske inte ens går igenom besiktningen i framtiden.
Man börjar ju med retroaktiva emissionskravkrav på miljöförhatliga dieselbilarna.
…D djac skrev:
👍
Fast elnätskostnaden passar väl tråden bättre, men inte heller den sjunker speciellt mycket.
Visserligen får man lägre överflringsavgifter (förlusterna i nätet) på sommaren.
Även om batterier hos de som har solceller ökar nätkapaciteten för de som inte har batterier så att fler kan ladda bilen när de vill på sommaren, så måste ju nätet vara nästan lika kraftigt ändå eftersom vintern, när inte solcellerna kan ladda batterierna, kräver sin effekt.
Summa Sumatra borde det leda till högre effekttariff?
Samma nätkostnad (- överföringskostnad förstås) ska betalas under kortare tid för samma effektkapacitet.
Min oförståelse för de som säger sig förstå modellen kommer noog ur det du skriver.blackarrow skrev:
Om man kan acceptera att det är bevisat att kopplingen kostnader-priser inte finns så blir det ju ointressant för kunden och samhället att hålla tillbaks större värden för att kostnaderna ska hållas nere, priserna som vi drabbas av saknar koppling?
Att sedan argumentationen för en sådan avgift här oftast är osann, en del bolag är öppna med detta medan andra kortsiktigt ser större marginaler hägra och tar möjligheten, gör ju inte min acceptans större direkt.
Jag håller med om att en större översyn bör göras och ser inte att mycket av nuvarande regelverk och arrangemang kan behållas men lobbyn är stark och chansen liten att detta kommer uppifrån. Då är det nog mer sannolikt att dessa effektavgifter sätter tillräckligt många i trångmål och det väcker en reaktion, kanske blir det så, eller inte, vi får se.
(För mig är större säkring billigt så jag har haft "för stor" ett bra tag)