Framför allt behöver de inte anpassa sig till den där förordningen innan 2027 eftersom den inte gäller förrän då. Att klaga nu ger alltså bara pappersarbete för någon stackare som ändå inte kan göra något åt saken.
Hör 2% av kunderna av sig avseende tex Ellevio så kan jag lova dig att Ellevios på en vecka ändrar hur deras effektavgifter är utformade.tveksamt skrev:
EI som inte gjort ett tillräckligt bra jobb, och puttat ut en reform för tidigt, innan hela analysen är gjord. Klassiker från statliga verk, där kanske Trafikverket är värst. Således får de stå sitt kast, och acceptera formalian
Varför skulle de göra det?lsoderlund skrev:
De har monopol på de nät de "äger" deras kunder kan inte byta till något annat och det vet de om - så de väntar så länge de kan till glädje för deras aktieägare i Kanada.
Är det inte risk att nätet överbelastas och elpriset skjuter i höjden när många ska fläska på sin elbilsladdning mm utan effekttariff efter fixt klockslag tex 22:00?
Vi får vara glada så länge vi får el 24h varje dag. 😉
Vi får vara glada så länge vi får el 24h varje dag. 😉
Ja, det här är ju lite roligt, detta ska ju relatera till lokalnäten, inte sällan villamattor, och med tanke på förbrukningens natur i ett vanligt hushåll så har man inget som slår elbilen. Med dessa nya taxor lär ju alla dessa, plus allt annat som styrs, slå till vid ungefär samma tidpunk och göra natten till högtaxa istället?blackarrow skrev:
Det lär på detta sätt driva motsatsen till det som framhållits som skälet till förändringen.
Hmm, definiera ”gäller”…
Föreskriftens ”träder i kraft” är lite underlig.
Kan en föreskrift träda i kraft utan att behöva tillämpas?
Besserwisser
· Västra Götalands
· 11 221 inlägg
Ja, och det är ju ett eget forskningsområde; perverse insentives. Dvs att reglering leder till raka motsatsen av vad som man avsåg uppnå.D djac skrev:
Kallas också ”Kobra-effekten” efter den ljusa idén britterna fick att införa ”skottpengar” på kobror i Deli i Indien. Det ledde initialt till att ormar slogs ihjäl så det stod härliga till, men efter ett tag så kom entreprenörerna på att om man födde upp kobror så blev det lättare att göra riktig affär av den här möjligheten. När britterna kom på det och slopade betalningen så släppte de flesta helt enkelt ut kobrorna och så stod man med fler ormar än när man började…
Så om det här blir ytterligare ett exempel att lägga till på Wikipedia-sidan, det får den som lever se…
På EIs hemsida kan man läsa följande:
Jag tolkar det som att nätföretagen kan hålla på lite som de vill med effekttarifferna fram till och med nästa år, sedan måste de följa mallen.
Så innan dess kan de ha effekttariffer som är lite tokigt utformade helt enkelt.
Är det någon som vet hur det ser ut med effekttariffen i restan av EU ? Det kommer ju ofta kommentarer här att "det är ett EU-krav", vilket jag också tror att det är. Men vad jag har hört från tyska kolleger så har Tyskland vald att endast implementera effekttariffen för industrin, inte hushållen. Någon som har koll ?
ChatGPT hävdar följande:
Här är en uppdaterad översikt (per september 2025) över vilka EU-länder som faktiskt har infört effekttariffer (kapacitets- eller effektbaserade elnätsavgifter) eller time-of-use (ToU) tariffer, och var de fortfarande är i startgroparna:
Länder med infört effekt-/kapacitetsbaserad tariff – hushåll och småindustri
Enligt data från en EU-rapport (baserad på undersökningar från 2015–2016):
• Nederländerna är det enda landet i EU där hushåll och små industriella konsumenter betalar 100 % kapacitetsbaserad tariff (Nederlandse Grondwet).
• Ytterligare medlemmar där kapacitets- och fasta avgifter (fixed charge) väger över 50 % av distributionstariffen inkluderar:
• Tjeckien (CZ), Tyskland (DE), Italien (IT), Luxemburg (LU), Portugal (PT), Spanien (ES), Sverige (SE) (Nederlandse Grondwet).
Länder som använder Time-of-Use (ToU) och andra dynamiska strukturer
• 17 medlemsländer har infört ToU-tariffer—oftast riktade mot icke-residentiella kunder, med dag- och natt- eller säsongsbaserade prisnivåer (Nederlandse Grondwet).
• Frankrike har dessutom en "critical peak pricing"-modell till för att stimulera effektreducering, avsedd för kunder med trefasanslutning och kan aktiveras med 24 timmars varsel – upp till 21 dagar per år (Nederlandse Grondwet).
Smart meter-utbyggnad och dynamiska tariffer – hur hänger det ihop?
• Länder med över 80 % smartmeter-penetration, såsom Danmark, Spanien, Italien, Finland och Sverige, har goda förutsättningar för att erbjuda dynamiska tariffer (Clean Energy Wire, Business Wire).
• Men i vissa länder – t.ex. Irland, Frankrike, Portugal, Malta och Luxemburg – finns inte dynamiska tariffer tillgängliga för hushåll trots att smartmetrar finns (Clean Energy Wire).
• Avancerad dynamisk prissättning (t.ex. timbaserade spotpriser) är särskilt utbredd i Skandinavien (Norge, Sverige, Finland, Danmark) – där de har flest användare med sådana strukturer (Clean Energy Wire, Power Technology, Dayahead Market).
• Väst- och Central-Europa har en splittrad bild – t.ex. har Tyskland hittills haft väldigt låg dynamisk tariff-penetration (< 1 %) men inför nu krav på att minst ett dynamiskt alternativ ska erbjudas och siktar på en full smartmeter-täckt hushållsbas under de närmaste åren (Dayahead Market, brightly.energy, Power Technology).
• I östeuropeiska och sydösteuropeiska länder—där smartmeter-utbyggnaden ofta är låg (< 10 %)—är dynamiska tariffer ännu mycket ovanliga. Exempelvis Grekland och Bulgarien har fortfarande hushåll med reglerade fasta priser, även om Grekland planerar frivilliga realtidspriser i takt med smartmeter-utbyggnad (Dayahead Market, Power Technology).
Här är en uppdaterad översikt (per september 2025) över vilka EU-länder som faktiskt har infört effekttariffer (kapacitets- eller effektbaserade elnätsavgifter) eller time-of-use (ToU) tariffer, och var de fortfarande är i startgroparna:
Länder med infört effekt-/kapacitetsbaserad tariff – hushåll och småindustri
Enligt data från en EU-rapport (baserad på undersökningar från 2015–2016):
• Nederländerna är det enda landet i EU där hushåll och små industriella konsumenter betalar 100 % kapacitetsbaserad tariff (Nederlandse Grondwet).
• Ytterligare medlemmar där kapacitets- och fasta avgifter (fixed charge) väger över 50 % av distributionstariffen inkluderar:
• Tjeckien (CZ), Tyskland (DE), Italien (IT), Luxemburg (LU), Portugal (PT), Spanien (ES), Sverige (SE) (Nederlandse Grondwet).
Länder som använder Time-of-Use (ToU) och andra dynamiska strukturer
• 17 medlemsländer har infört ToU-tariffer—oftast riktade mot icke-residentiella kunder, med dag- och natt- eller säsongsbaserade prisnivåer (Nederlandse Grondwet).
• Frankrike har dessutom en "critical peak pricing"-modell till för att stimulera effektreducering, avsedd för kunder med trefasanslutning och kan aktiveras med 24 timmars varsel – upp till 21 dagar per år (Nederlandse Grondwet).
Smart meter-utbyggnad och dynamiska tariffer – hur hänger det ihop?
• Länder med över 80 % smartmeter-penetration, såsom Danmark, Spanien, Italien, Finland och Sverige, har goda förutsättningar för att erbjuda dynamiska tariffer (Clean Energy Wire, Business Wire).
• Men i vissa länder – t.ex. Irland, Frankrike, Portugal, Malta och Luxemburg – finns inte dynamiska tariffer tillgängliga för hushåll trots att smartmetrar finns (Clean Energy Wire).
• Avancerad dynamisk prissättning (t.ex. timbaserade spotpriser) är särskilt utbredd i Skandinavien (Norge, Sverige, Finland, Danmark) – där de har flest användare med sådana strukturer (Clean Energy Wire, Power Technology, Dayahead Market).
• Väst- och Central-Europa har en splittrad bild – t.ex. har Tyskland hittills haft väldigt låg dynamisk tariff-penetration (< 1 %) men inför nu krav på att minst ett dynamiskt alternativ ska erbjudas och siktar på en full smartmeter-täckt hushållsbas under de närmaste åren (Dayahead Market, brightly.energy, Power Technology).
• I östeuropeiska och sydösteuropeiska länder—där smartmeter-utbyggnaden ofta är låg (< 10 %)—är dynamiska tariffer ännu mycket ovanliga. Exempelvis Grekland och Bulgarien har fortfarande hushåll med reglerade fasta priser, även om Grekland planerar frivilliga realtidspriser i takt med smartmeter-utbyggnad (Dayahead Market, Power Technology).
Inte helt koll på EU.P peter_73 skrev:
Men då det inte börjar gälla förren 2027 så finns det massor av olika varianter hur det implementeras. Även i Sverige kommer vi nog kunna se under nästa år att man börjar med en kategori för att sen ta nästa.
Industrin har haft effekttariffer väldigt länge, så att man börjar med dessa är nog ganska naturligt för de som väljer att stegvis gå över.
Eftersom det är ett direktiv så förutsätter jag att samtliga elnät inom EU kommer ha dessa på plats den 1:e januari 2027 för alla anslutna.
Undantag man någon kategori så innebär det helt enkelt att andra kategorier betalar för den undantagna. Man förlorar dessutom incitament för att kategorin ska försöka hålla nere sin effekt. Vilket är grundstenen i detta direktivet.
Ja
Utformningen av tarifferna behöver inte vara alls i linje med det som gäller från 2027.
Nej
De har en intäktsram att förhålla sig till under innevarande period, denna begränsar hur mycket de får lov att ta betalt.
Intäktsramar kan man läsa mer om på Ei's webbplats.
Självklart får de inte gå utanför sina intäktsramar, varken tidigare, nu eller senare, oavsett om de håller på med effekttariffer eller inte.C Calamares skrev:
Jag ville bara peka på att just kan tarifferna se ut lite hur som helst.
Vet inte om du tolkade något jag skrev som avvikande från detta eller om du bara ville förtydliga det?