Jag uppfattade diskussionen som att det inkommit extra mycket pengar pga höga flaskhalsintäcker de senaste och att dessa skulle kunna användas till extra investeringar, gärna med snabb påverkan på flaskhalsarna.

Någon som vet hur mycket som var normalt per år innan "elkrisen" började?
 
  • Gilla
Boilerplate4U och 1 till
  • Laddar…
Boilerplate4U Boilerplate4U skrev:
Poängen var att de överskott jag nämnde inte kan öronmärkas för interna projekt utan är ett resultat av redan budgeterade investeringar.
Kan du förtydliga ovanstående, specifikt vad du avser med "inte kan öronmärkas", "interna projekt", "är ett resultat av" och "redan budgeterade investeringar"? Din poäng skulle gå fram tydligare då.

edit: Jag antar att "interna projekt" avser skillnaden mellan flaskhalsintäkter för utlandskablar kontra mellan svenska elområden (enligt vad som beskrivs här). En stor del av intäkterna är från SE2->SE3 och SE3->SE4. Särskilt i det förstnämnda fallet torde finansiering av NordSyd vara den rimliga användningen efter mothandel.

Speciellt gärna i relation till det du klagade på från början:
Boilerplate4U Boilerplate4U skrev:
Och utöver detta finns även de så kallade "flaskhalsavgifterna" som samlas på hög. Svenska kraftnät uppgav att de hade 62 miljarder kronor i ackumulerade flaskhalsintäkter den 30 november 2024. Dessa medel är avsedda att användas för att stärka elnätet men har ännu inte kommit konsumenterna till nytta trots att det var syftet från början.
Vad är problemet med att det finns ackumulerade flaskhalsintäkter som kan användas till nätbyggnation, när det samtidigt finns ett uppenbart stort kommande behov av nätbyggnation? Du kan ju knappast förvänta dig att de magiskt ska kunna stärka elnätet på nolltid ? (Och de verkar f.ö. lägga mer pengar på att minska nätavgifterna än att investera, vilket är ett sätt att återföra pengar till konsumenterna.)
Boilerplate4U Boilerplate4U skrev:
Du verkar också ha missat att Ei först måste fastställa hur överskott får användas och ACER ansvarar för uppföljningen på EU-nivå.
Och? På vilket sätt anser du att det här påverkar?
 
Redigerat:
blackarrow blackarrow skrev:
Någon som vet hur mycket som var normalt per år innan "elkrisen" började?
2,2 miljarder 2019 och 1,6 miljarder 2018.
 
Boilerplate4U
K krfsm skrev:
Kan du förtydliga ovanstående, specifikt vad du avser med "inte kan öronmärkas", "interna projekt", "är ett resultat av" och "redan budgeterade investeringar"? Din poäng skulle gå fram tydligare då.

edit: Jag antar att "interna projekt" avser skillnaden mellan flaskhalsintäkter för utlandskablar kontra mellan svenska elområden (enligt vad som beskrivs här). En stor del av intäkterna är från SE2->SE3 och SE3->SE4. Särskilt i det förstnämnda fallet torde finansiering av NordSyd vara den rimliga användningen efter mothandel.

Speciellt gärna i relation till det du klagade på från början:

Vad är problemet med att det finns ackumulerade flaskhalsintäkter som kan användas till nätbyggnation, när det samtidigt finns ett uppenbart stort kommande behov av nätbyggnation? Du kan ju knappast förvänta dig att de magiskt ska kunna stärka elnätet på nolltid ? (Och de verkar f.ö. lägga mer pengar på att minska nätavgifterna än att investera, vilket är ett sätt att återföra pengar till konsumenterna.)

Och? På vilket sätt anser du att det här påverkar?
Som Parlun påtalade, vi går kraftigt off-topic för den här tråden. Skapa en ny tråd för vidare kommentar.
 
Rabbithole Rabbithole skrev:
Ja, det där är inte en värmepump. Den kompressorn går nog inte alls och du kör på ren elpatron. Dags att ringa en tekniker och kanske byta ut en gammal trasig pump?
Men när den beter sig så där så är det när det blir kallt, kan det inte bero på mitt grunda borrhål? Jag ska byta pump när den här ger upp, så några dyra reparationer blir det inte. Nu när det blivit lite varmare skuttar den mellan 3 och 2000 kW.
 
  • Graf över elförbrukning som varierar mellan 0 och 2000 kW under sex timmar, visad på en mobilappskärm.
    Inloggade ser högupplösta bilder
    Skapa konto
    Gratis och tar endast 30 sekunder
Det där är väl helt normalt och i sin ordning? Huset verkar dra runt 300 Watt i "bakgrundseffekt" och värmepumpen går i intervaller och drar ytterligare ca 1,7 kW.
Med en varvtalsstyrd kompressor hade förbrukningen istället legat konstant på ca 1 kW.
 
useless useless skrev:
Det där är väl helt normalt och i sin ordning? Huset verkar dra runt 300 Watt i "bakgrundseffekt" och värmepumpen går i intervaller och drar ytterligare ca 1,7 kW.
Med en varvtalsstyrd kompressor hade förbrukningen istället legat konstant på ca 1 kW.
Precis, så blir det med ny pump sedan. Att slippa topparna på över 6000 när det blir kallt vore gött för effektavgiften, vet att de kommer att komma ändå p g a borrhålet, men kanske inte lika ofta.
 
Det kan nog vara så att den är underdimensionerad då. Men jag hare nog försökt blockera eller minska elpatron, sen öppna alla termostater till max och justera ner värmekurvan så gott det går.
 
  • Gilla
Boilerplate4U och 1 till
  • Laddar…
Rabbithole Rabbithole skrev:
Det kan nog vara så att den är underdimensionerad då. Men jag hare nog försökt blockera eller minska elpatron, sen öppna alla termostater till max och justera ner värmekurvan så gott det går.
Ventilerna öppna, eldar I kaminen och har styrning med Ngenic tune. Det där med att mecka med elpatronen känns otäckt när inställningen ligger under installatörsinställningar, är så rädd att göra fel, men jag får väl ta mod till mig någon dag. Det där med värmekurvorna fattar jag bara inte hur mycket jag än läser manualen :( Det är inte lätt för en tant med trött huvud att fatta tekniken.
 
E Einh skrev:
Byt till en vedbastu
Blir trevligt med eldrök i hela huset och tjutande brandlarm medan man njuter av bastun. Njutningen blir ganska kort dock, för efter några andetag tar man en lång tupplur.
 
A Anaii skrev:
Blir trevligt med eldrök i hela huset och tjutande brandlarm medan man njuter av bastun. Njutningen blir ganska kort dock, för efter några andetag tar man en lång tupplur.
Hej Anaii

Låter som en dramatisk anpassning till effektavgifter.

Vi har under de senaste åren fått dåliga råd (eller inte lyssnat) hur vi lämpligen använder den tillgång på elkraft vi har.

Det kostar både att generera elenergi och transportera elenergi. De som har elkraftutbildning lär sig detta, men tyvärr har det varit svårt att föra ut denna förståelse om kostnader och långa tidsaspekter när det t.ex. gäller att bygga och förstärka eldistributionsnät.

De som t.ex. vill ladda elbilar med hög effekt eller använda elvärme till badtunnor, bassänger och bastu är nog några grupper som riskerar att effektavgiften kan bli kostsam.

Jag beklagar att många samhället har varit dålig på att förstå villkoren för att hålla nere kostnaden för eldistribution.

Jag ser att det finns förslag att vi vid nästa val skall rösta bort effektavgifter. Men så lätt kan man nog inte eliminera kostnaderna för distributionsnäten gällande solcellseffektinmatning, höga effekttoppar till elbils laddning eller elvärme till badtunnor, bassänger och bastu.

Effektavgifter är ett alternativ till en ännu kostsammare förstärkning av distributionsnäten närmast oss elanvändare.

Att "hantera effektavgiften" är att planera in den kostnaden i elanvändningen och när man gör investeringar som rör elanvändning.

Det gäller att vi tar åt oss av information hur vi både sänker vår energianvändning och minskar effekttoppar då vi väljer elbaserad uppvärmning. Samt även tänker på detta när vi funderar på om vi skall investera i solceller på villatak, elbils laddning eller värme till badtunnor, bassänger och bastu.

Byter man ut en bensin- eller dieselbil till elbil då bör man absolut ta med eventuell effektavgift i lönsamhetskalkylen.

När såg vi det senast?
 
M Martin Lundmark skrev:
Hej Anaii

Låter som en dramatisk anpassning till effektavgifter.

Vi har under de senaste åren fått dåliga råd (eller inte lyssnat) hur vi lämpligen använder den tillgång på elkraft vi har.

Det kostar både att generera elenergi och transportera elenergi. De som har elkraftutbildning lär sig detta, men tyvärr har det varit svårt att föra ut denna förståelse om kostnader och långa tidsaspekter när det t.ex. gäller att bygga och förstärka eldistributionsnät.

De som t.ex. vill ladda elbilar med hög effekt eller använda elvärme till badtunnor, bassänger och bastu är nog några grupper som riskerar att effektavgiften kan bli kostsam.

Jag beklagar att många samhället har varit dålig på att förstå villkoren för att hålla nere kostnaden för eldistribution.

Jag ser att det finns förslag att vi vid nästa val skall rösta bort effektavgifter. Men så lätt kan man nog inte eliminera kostnaderna för distributionsnäten gällande solcellseffektinmatning, höga effekttoppar till elbils laddning eller elvärme till badtunnor, bassänger och bastu.

Effektavgifter är ett alternativ till en ännu kostsammare förstärkning av distributionsnäten närmast oss elanvändare.

Att "hantera effektavgiften" är att planera in den kostnaden i elanvändningen och när man gör investeringar som rör elanvändning.

Det gäller att vi tar åt oss av information hur vi både sänker vår energianvändning och minskar effekttoppar då vi väljer elbaserad uppvärmning. Samt även tänker på detta när vi funderar på om vi skall investera i solceller på villatak, elbils laddning eller värme till badtunnor, bassänger och bastu.

Byter man ut en bensin- eller dieselbil till elbil då bör man absolut ta med eventuell effektavgift i lönsamhetskalkylen.

När såg vi det senast?
Med tanke på vad många hundratals miljarder nuvarande regering är beredd att lägga på kärnkraft dom närmsta 40 åren så kan dom väl även lägga de på utbyggnad av nätet ?
 
E erik_83 skrev:
Med tanke på vad många hundratals miljarder nuvarande regering är beredd att lägga på kärnkraft dom närmsta 40 åren så kan dom väl även lägga de på utbyggnad av nätet ?
Hej erik_83

Investeringar i elgenerering och investeringar i elnäten får inte blandas ihop.

Det är inte regeringen, utan de som använder elnäten som bekostar elnäten.

Den som matar in eleffekt betalar sin del av elnätsanvändningen och de som tar ut eleffekt ur elnäten betalar sin andel i att använda elnäten.
 
Redigerat:
Är det någon som testat olika laddeffekter för elbilsladdning nu på vintern?

Var ligger Sweet-spot?

Kan man gå så lågt som 3,7 kW vid minusgrader utomhus utan att göra allt för stora förluster?

Tänker då på Ellevios förutsättningar med laddning mellan kl 22 - 06. Jag förstår att batteriet först måste värmas med någon eller några kW första timmen men för resterande eleffekt borde väl det mesta tillföras batteriet?
 
B Boende45 skrev:
Är det någon som testat olika laddeffekter för elbilsladdning nu på vintern?

Var ligger Sweet-spot?

Kan man gå så lågt som 3,7 kW vid minusgrader utomhus utan att göra allt för stora förluster?

Tänker då på Ellevios förutsättningar med laddning mellan kl 22 - 06. Jag förstår att batteriet först måste värmas med någon eller några kW första timmen men för resterande eleffekt borde väl det mesta tillföras batteriet?
Boende45

När det gäller hur mycket av effekten från elnätet som tillförs elbilen så har ”martin43” givit oss en del bra information. Det handlar då närmast om att vid laddning så startar hela bilens ”infosystem” upp, man kan säga att bilen går in i ”tomgångsläge” även om inte avsikten är att köra bilen. Se inlägg #191 i denna tråd.
https://www.byggahus.se/forum/threa...ift-foer-elnaetet.532526/page-13#post-5946490

Så här skriver ”martin43”, ”Att hålla bilen vaken. 220-400W på de bilar jag mätt. Typiskt ca 300W.”
I inlägg #198 i tråden finns sedan mer information.
https://www.byggahus.se/forum/threa...ift-foer-elnaetet.532526/page-14#post-5946539

Det finns naturligtvis dessutom även en förlust i laddaren och i själva batteriet, dessutom om batteriet behöver värmas.

Jag saknar bättre information (mätningar) hur det ser ut med förluster i samband med elbilar och V2X d.v.s. både vid laddning och vid t.ex. reservkraftdrift.
 
  • Gilla
Jeppson
  • Laddar…
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.