nikasp
Vi är sambos med två barn och har skrivit samboavtal. Vi stoppar in all lön på gemensamt konto och delar på allt. Låter sjukt trist att man ska vara på sin vakt ”utifall att”. Kan förstå om man blivit bränd och att andra har väldigt olika löner men det låter väldigt trist.
Äger villa i Stockholm och torp och med barn också så borde vi verkligen gifta oss.
 
" När jag och tanten flyttade ihop och upp till mitt hus som jag har 75% av som enskild egendom så hade vi rätt kasst med pengar.
Så vi tog pengar av den som hade till alla utgifter, mat el räntor renoveringar osv inget snack om hur det skulle vara och ungefär så har vi fortsatt."

- Ja, ungefär så ja.
Båda har hjälpts åt att betala, utan att snylta på den som kanske har lite mer att ta av.
Förstå mig nu rätt, du skulle kunnat sålt egendomen och pröjsat allt.

Jag och sambon har helt skilda ekonomier, och har fått olika mycket med oss genom livet.

Jag lever gott på min allmänna pension. Detta utan att behöva knapra på mitt till 100 % eget ägda hus (litet lån kvar) och tillgångar.
Skulle lätt kunna flytta till typ lägenhet och köpa oss en husbil om något år. Detta blir väl aktuellt runt 75 fyllda, när det börja ta emot.
 
Redigerat:
H Hybro skrev:
" När jag och tanten flyttade ihop och upp till mitt hus som jag har 75% av som enskild egendom så hade vi rätt kasst med pengar.
Så vi tog pengar av den som hade till alla utgifter, mat el räntor renoveringar osv inget snack om hur det skulle vara och ungefär så har vi fortsatt."

- Ja, ungefär så ja.
Båda har hjälpts åt att betala, utan att snylta på den som kanske har lite mer att ta av.
Förstå mig nu rätt, du skulle kunnat sålt egendomen och pröjsat allt.

Jag och sambon har helt skilda ekonomier, och har fått olika mycket med oss genom livet.

Jag lever gott på min allmänna pension. Detta utan att behöva knapra på mitt till 100 % eget ägda hus (litet lån kvar) och tillgångar.
Skulle lätt kunna flytta till typ lägenhet och köpa oss en husbil om något år. Detta blir väl aktuellt runt 75 fyllda, när det börja ta emot.
Menar du att jag skulle sålt huset som vi tänkte bo i och sen då?
Där jag bor är det inte speciellt dyra hus, hade jag sålt då hade jag kanske haft 100' i fickan vilket inte räcker så länge.

Eller så skrev jag luddigt så det blev svårbegripligt, har ju hänt förr... 😬

Tanken är att sälja allt inom kanske 5-10år och flytta till varmare breddgrader, hon och jag alltså
 
nino nino skrev:
Menar du att jag skulle sålt huset som vi tänkte bo i och sen då?
Där jag bor är det inte speciellt dyra hus, hade jag sålt då hade jag kanske haft 100' i fickan vilket inte räcker så länge.

Eller så skrev jag luddigt så det blev svårbegripligt, har ju hänt förr... 😬

Tanken är att sälja allt inom kanske 5-10år och flytta till varmare breddgrader, hon och jag alltså
Nu skrev jag inte så...

Men Du hade med dig och har lite i huset. Orört som du kan nyttja om du vill.
Så även TS.
 
Redigerat:
I TS situation tror jag det vore brukbart med ett samboavtal.
Så ni båda har nåt att stödja Er på framöver.

Detta hjälper en jurist Er med.
 
  • Gilla
Malin84
  • Laddar…
M Malin84 skrev:
Oj, tack för alla svar och inputs :)

Jag delar inte riktigt allas uppfattning, men ändå bra att höra andras åsikter.

Lite klargörande:

Jag är upp över öronen förälskad i denna mannen och hoppas på att vi ska leva ihop resten av våra liv. Jag ser inga likhetstecken mellan att älska en människa och att inte kunna hålla sina ekonomier separata, framförallt eftersom vi har så olika förutsättningar. Vi har dessutom varit tillsammans i mindre än ett år, man vet inte vad som händer i framtiden.

Jag har lagt in över en miljon i huset, han har absolut 0 i sparpengar. Hur romantiskt det än låter att man ska dela med sig av allt är jag inte beredd på att ge bort så mycket pengar. Han har dessutom två barn från ett tidigare förhållande, skulle det värsta hända och han går bort skulle de i sådana fall kunna tvinga mig ifrån mitt hus genom att kräva ut arv. Jag vet att det går att skriva testamente på att man får sitta i orubbat bo, men igen, jag vill inte ge bort pengar.

Han har tummen mitt i handen, det är jag som står för allt renoverande. Så att han skulle betala med tjänster finns inte på kartan ;)

Han tycker inte att upplägget jag beskrivit är ett problem. Han har ingen möjlighet att köpa ett eget hus och det han hyr nu är mindre och av lägre standard än mitt, men han betalar ändå dubbelt så mycket som vad det kommer kosta honom att bo här. Jag ville ändå höra hur andra i vår situation har gjort. Det som jag kände hjälpte mig mest var den som föreslog att när man gör större renoveringar (nytt badrum till hans barn) delar på kostnader och vid eventuell försäljning/om han skulle flytta ut, tar upp med en mäklare hur mycket det är ”värt” och betalar den summan.

I framtiden ser vi att vi skulle kunna tänka oss att bygga ett nytt hus tillsammans, men det är flera år bort.
Du verkar ha koll på läget.
 
  • Gilla
Malin84
  • Laddar…
H
M Malin84 skrev:
Det är mitt, om jag inte skriver över en del på honom. Min fråga handlade om hur man gör med framtida investeringar i huset för att det ska bli rättvist :)
Ja eftersom huset är ditt så får du investera.
Han hyr bara.
Sen när du har investerat får du höja hyran.
Enkelt.
 
  • Gilla
Rabbithole och 1 till
  • Laddar…
S
M Malin84 skrev:
Men du, istället för att berätta för mig om hur jag tänker, hur jag försöker göra en vinst på honom och hur mycket jag saboterar mina chanser för djupare relationer, kan du inte berätta hur DU hade gjort? Hur tycker du att jag ska göra för att det ska bli rättvist? Kom ihåg att han inte har pengar att köpa in sig och inte är händig för fem öre.
JAG hade aldrig satt mig i den sitsen igen, fortsatt som särbo tills hon har ordning på sin ekonomi och se om ni fortfarande är redo att flytta ihop då. Och då göra det på lika villkor i ett hus man köper tillsammans.

Oavsett hur ni vrider och vänder på det kommer erat "hem" alltid vara DITT hus.
Det är min fasta övertygelse att kärleken aldrig kommer överleva när boendesituationen är en affärsöverenskommelse som dessutom har en sån extremt tydlig vinnare och förlorare som dessutom ska leva i någon slags kärleksrelation.

Jag var dock precis som dig, väldigt övertygad om att det skulle fungera bra för oss, att vi hade sånt bra upplägg att ingen behöver känna sig som en förlorare.


Nu har jag ingen aning om vad ni tjänar, men om vi säger att han får ut 22 000 efter skatt, och ska betala 6000 i hyra. Då landar vi i att skillnaden emellan era ekonomier blir 12 000 kronor redan vid hyresregleringen, alltså bara genom eran boendesituation så ökar klyftan mellan er med mer än 50% av hans inkomst.

Men en konkret fråga till dig:
Känner du att du måste göra vinst på din partner över huvud taget, eller vore det OK om han betalar hälften av vad det kostar att driva hushållet och inte mer?

Du pratar om att han och hans barn kommer medföra ökat slitage, det slitaget är så minimalt att det inte ens går att räkna på. Om ungarna krossar ett fönster så får han ju betala för det såklart. Men att de t.ex skulle öka slitage på golv eller avloppsrör eller vad du nu tänkte på är att greppa efter ören när man redan sitter i pengabingen :).
 
👍

TS är en kvinna...
 
  • Gilla
Malin84
  • Laddar…
Rabbithole Johannes Carlsson skrev:
TS. Du får hjälpa blivande sambon att fixa upp sin lön ;)
Den jobbar jag på 😉 jag har ju valt att utbilda mig, han har fått läsa upp gymnasiet i efterhand. Jag har föreslagit att han nu ska plugga vidare, jag är absolut beredd att betala ännu mer några år för att han ska kunna få ett bättre betalt jobb. Men, det måste han själv vilja 100% 🤷‍♀️
 
  • Gilla
Dowser4711
  • Laddar…
nikasp nikasp skrev:
Vi är sambos med två barn och har skrivit samboavtal. Vi stoppar in all lön på gemensamt konto och delar på allt. Låter sjukt trist att man ska vara på sin vakt ”utifall att”. Kan förstå om man blivit bränd och att andra har väldigt olika löner men det låter väldigt trist.
Äger villa i Stockholm och torp och med barn också så borde vi verkligen gifta oss.
Tja, med två gemensamma barn och antagligen många år ihop ser ju saker och ting rätt annorlunda ut. Jag har träffat den här killen i mindre än ett år och han har barn som innan. Går allt bra och vi får gemensamma barn i framtiden är det också viktigt för mig att de ärver mig.
 
M Malin84 skrev:
Tja, med två gemensamma barn och antagligen många år ihop ser ju saker och ting rätt annorlunda ut. Jag har träffat den här killen i mindre än ett år och han har barn som innan. Går allt bra och vi får gemensamma barn i framtiden är det också viktigt för mig att de ärver mig.
Varning för en man utan cash som inte kan bygga! Obligatoriskt att han öppnar ett konto här på BH direkt ;)
 
  • Haha
  • Gilla
big mike och 3 till
  • Laddar…
S SueCia skrev:
JAG hade aldrig satt mig i den sitsen igen, fortsatt som särbo tills hon har ordning på sin ekonomi och se om ni fortfarande är redo att flytta ihop då. Och då göra det på lika villkor i ett hus man köper tillsammans.

Oavsett hur ni vrider och vänder på det kommer erat "hem" alltid vara DITT hus.
Det är min fasta övertygelse att kärleken aldrig kommer överleva när boendesituationen är en affärsöverenskommelse som dessutom har en sån extremt tydlig vinnare och förlorare som dessutom ska leva i någon slags kärleksrelation.

Jag var dock precis som dig, väldigt övertygad om att det skulle fungera bra för oss, att vi hade sånt bra upplägg att ingen behöver känna sig som en förlorare.


Nu har jag ingen aning om vad ni tjänar, men om vi säger att han får ut 22 000 efter skatt, och ska betala 6000 i hyra. Då landar vi i att skillnaden emellan era ekonomier blir 12 000 kronor redan vid hyresregleringen, alltså bara genom eran boendesituation så ökar klyftan mellan er med mer än 50% av hans inkomst.

Men en konkret fråga till dig:
Känner du att du måste göra vinst på din partner över huvud taget, eller vore det OK om han betalar hälften av vad det kostar att driva hushållet och inte mer?

Du pratar om att han och hans barn kommer medföra ökat slitage, det slitaget är så minimalt att det inte ens går att räkna på. Om ungarna krossar ett fönster så får han ju betala för det såklart. Men att de t.ex skulle öka slitage på golv eller avloppsrör eller vad du nu tänkte på är att greppa efter ören när man redan sitter i pengabingen :).
Jag är fortfarande för ung för att vilja leva resten av mitt liv ensam 😉 och han har inte möjligheter till att ”få ordning på ekonomin” så mycket att han skulle lyckas spara till en insats i ett hus. Han har koll på ekonomin så sett att han inte lever över sina tillgångar och han har inga lån, så jag är inte orolig för det. Han har bara skaffat barn tidigt i livet och de kostar multum. Jag valde att utbilda mig först och är dessutom 7 år äldre än honom.

När vi har justerat för att jag har högre lön så har jag mer pengar över, men det handlar om några tusenlappar mer i månaden. Jag har tex ett stort studielån som jag måste betala på. Så visst ökar det skillnaden mellan oss, men det finns redan en så stor skillnad ekonomiskt så det gör varken till eller från. Jag bjuder dessutom oftare än han när vi gör saker, äter ute eller reser.

Jag tänker inte i vinst, men det känns inte heller rätt att jag ska stå för alla kostnader när det (renoveringar, vad det nu kan vara) i slutänden gagnar oss båda. Ja, jag SKA betala mer, men inte allt. Som vi har tänkt betalar jag redan en större del, frågan var ju specifikt hur vi ska tänka kring framtida renoveringar. Jag är inte så orolig för hur mycket de sliter på huset, det var mer att de ju faktiskt använder allt som jag har betalt för. Med tiden kommer tvättmaskinen behöva bytas ut, det kommer behöva byggas till ett badrum eftersom tonåringar inte är bra på att snabba sig där inne, osv. Hur gör man då på ett rättvist sätt?
 
  • Gilla
big mike
  • Laddar…
Jonatan79 Jonatan79 skrev:
Varning för en man utan cash som inte kan bygga! Obligatoriskt att han öppnar ett konto här på BH direkt ;)
Hahaha, han har som tur var andra kvaliteter och jag är inte rädd för att hamra och spika 😜
 
S
M Malin84 skrev:
Jag är fortfarande för ung för att vilja leva resten av mitt liv ensam 😉 och han har inte möjligheter till att ”få ordning på ekonomin” så mycket att han skulle lyckas spara till en insats i ett hus. Han har koll på ekonomin så sett att han inte lever över sina tillgångar och han har inga lån, så jag är inte orolig för det. Han har bara skaffat barn tidigt i livet och de kostar multum. Jag valde att utbilda mig först och är dessutom 7 år äldre än honom.

När vi har justerat för att jag har högre lön så har jag mer pengar över, men det handlar om några tusenlappar mer i månaden. Jag har tex ett stort studielån som jag måste betala på. Så visst ökar det skillnaden mellan oss, men det finns redan en så stor skillnad ekonomiskt så det gör varken till eller från. Jag bjuder dessutom oftare än han när vi gör saker, äter ute eller reser.

Jag tänker inte i vinst, men det känns inte heller rätt att jag ska stå för alla kostnader när det (renoveringar, vad det nu kan vara) i slutänden gagnar oss båda. Ja, jag SKA betala mer, men inte allt. Som vi har tänkt betalar jag redan en större del, frågan var ju specifikt hur vi ska tänka kring framtida renoveringar. Jag är inte så orolig för hur mycket de sliter på huset, det var mer att de ju faktiskt använder allt som jag har betalt för. Med tiden kommer tvättmaskinen behöva bytas ut, det kommer behöva byggas till ett badrum eftersom tonåringar inte är bra på att snabba sig där inne, osv. Hur gör man då på ett rättvist sätt?
Ett nytt badrum i ett hus med bara ett badrum betalar oftast tillbaks med råge vid en försäljning, iaf om huset är ett ”barnfamiljshus”.

Om han ska vara med o betala renoveringar binder ju han upp kapital, då bör du ha en plan för hur han ska få avkastning på den investeringen när/om det tar slut.

Men i slutändan gör du som du vill och ärligt talat tror jag inte att kommentarer på Byggahus kommer ändra dig speciellt mig då du verkar ganska bestämd redan :)

Hoppas ni får det att fungera!
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.