Hur tänker ni hantera ny effektavgift för elnätet?

[Fairlane]

Hej Fairline

Det är möjligt att det är så

Så här skriver en luftvärmepumptillverkare om; ”att värmepumpen ska klara hela vintern ensam” och onödigt slitage

”5. Använd luft-luftvärmepumpen skonsamt
Genom att stötta värmepumpen på rätt sätt, skonar du värmepumpen och den mår bättre i längden. Du sparar inte energi genom att envisas med att värmepumpen ska klara hela vintern ensam; du sliter bara onödigt på din luft-luftvärmepump.”
[länk]

Tanken var väl att använda luft/luft som stöd till bergvärmepumpen istället för elpatron?

Då slits den nog inte ut så fort. Men visst bör man se till att köpa en modell som ger effekt även när det blir kallt ute.

 

[cpalm]

Då slits den nog inte ut så fort. Men visst bör man se till att köpa en modell som ger effekt även när det blir kallt ute.

Frågan är om det ekonomiskt går att räkna hem en LLVP som bara körs när utetemperaturen t.ex. är < -10° ?
Verkningsgraden är inte den bästa, och det är troligtvis inte jättemånga timmar per år det handlar om, om inte BVP är helt tokigt dimensionerad. Dvs. återbetalningstiden kanske blir orimligt lång.

 

[Fairlane]

Frågan är om det ekonomiskt går att räkna hem en LLVP som bara körs när utetemperaturen t.ex. är < -10° ?
Verkningsgraden är inte den bästa, och det är troligtvis inte jättemånga timmar per år det handlar om, om inte BVP är helt tokigt dimensionerad. Dvs. återbetalningstiden kanske blir orimligt lång.

Kanske inte, men det var finns ju andra fördelar också, som kyla om man inte redan betalt för det etc.

 

[Daniel 109]

Det är kanske bättre att göra tvärtom. Att avlasta hålet när det är varmt och luftvärmepumpen har bättre COP än bergvärmen.

 

[Martin Lundmark]

Det är väl främst att kompressorn går fler timmar. Man kan fundera på vilka delar det är som slits.

Hej Rabbithole

NUTEK anordnade 1994 en tävling gällande markvärmepumpar. En av de två pumpar som vann tävlingen, var; "Marcus 2500 kombi".

Vi köpte en Marcus 2500 kombi efter avslutad tävling, och installerade den som underhållsvärme, (när ingen är där), i det hus (i elprisområde 1) där jag växte upp. Markvärmepumpen har nu fungerat hela värmeperioden sedan dess (i 30 år)

Om du menar att det är många driftstimmar som främst sliter på värmepumpen så borde denna pump rimligen redan lagt av. Hur många luft/luftvärmepumpar är det som klarat 30 års drift under årets hela värmeperiod.

När det gäller slitage och att inte ”pressa” pumpen, så var inställningen redan från början att inte plocka ut mer än 34 grader vattentemperatur till husets vattenburna värmesystem.

Jag är övertygad att låg (max 34 grader) vattentemperatur är en starkt bidragande orsak till 30 års drifttid. Jag har under årens lopp fått information, från flera håll, att många fastighetsägare ”pressade” dessa Marcus 2500 till att avge hög vattentemperatur och markvärmepumpens livslängden därför blev kort.

Här finns en Rapport; ”Från ide till produkt” från NUTEK, gällande Marcus 2500 kombi;
http://varmtochkallt.se/wp-content/uploads/Projekt/Alternativa/nr 11 1997.pdf

Det går rimligen att bygga luft/luft-värmepumpar som kan användas vid låga utetemperaturer men då blir kostnaden därefter.

Köper man en luft/luft-värmepump, och vill komma undan med ett lågt pris, då ökar risken att driftstiden inte blir så många år om den körs vid låga utetemperaturer

 

[Rabbithole]

Hej Rabbithole

NUTEK anordnade 1994 en tävling gällande markvärmepumpar. En av de två pumpar som vann tävlingen, var; "Marcus 2500 kombi".

Vi köpte en Marcus 2500 kombi efter avslutad tävling, och installerade den som underhållsvärme, (när ingen är där), i det hus (i elprisområde 1) där jag växte upp. Markvärmepumpen har nu fungerat hela värmeperioden sedan dess (i 30 år)

Om du menar att det är många driftstimmar som främst sliter på värmepumpen så borde denna pump rimligen redan lagt av. Hur många luft/luftvärmepumpar är det som klarat 30 års drift under årets hela värmeperiod.

När det gäller slitage och att inte ”pressa” pumpen, så var inställningen redan från början att inte plocka ut mer än 34 grader vattentemperatur till husets vattenburna värmesystem.

Jag är övertygad att låg (max 34 grader) vattentemperatur är en starkt bidragande orsak till 30 års drifttid. Jag har under årens lopp fått information, från flera håll, att många fastighetsägare ”pressade” dessa Marcus 2500 till att avge hög vattentemperatur och markvärmepumpens livslängden därför blev kort.

Här finns en Rapport; ”Från ide till produkt” från NUTEK, gällande Marcus 2500 kombi;
[länk] 11 1997.pdf

Det som är viktigt att fråga sig för att kunna avgöra något är just vad det är som slits i förtid av hög belastning och om det är applicerbart även på moderna LLVP.

Smörjning och temperatur kan vara en sån sak som varit underdimensionerat och ger sig vid hög belastning. Om det då är dimensionerat korrekt blir det inte ett problem på en annan pump.
Kullager t.ex. är en sån del som ofta är lite känsligt för höga varvtal.

 

[Martin Lundmark]

Det som är viktigt att fråga sig för att kunna avgöra något är just vad det är som slits i förtid av hög belastning och om det är applicerbart även på moderna LLVP.

Smörjning och temperatur kan vara en sån sak som varit underdimensionerat och ger sig vid hög belastning. Om det då är dimensionerat korrekt blir det inte ett problem på en annan pump.
Kullager t.ex. är en sån del som ofta är lite känsligt för höga varvtal.

Hej Rabbithole

Det är här som en del av problematiken ligger. Hur vet man att det högre pris man betalar för den luft/luft-värmepump man köper, innebär att tillverkaren satsat på kvalité?

I samband med att inverterdrift (varvtalsstyrning) införes på luft/luft-värmepumpar så fick man problem med lagerströmmar i kullagren. Jag hade för snart 30 år sedan en dialog med företrädare för kullagertillverkaren SKF om saken.

 

[pacman42]

Min FLVP är över 20 år och på den har kompressorn gissningsvis gått 23h per dygn på halva året och 7h per dygn under andra halvan av året (grov uppskattning). Dvs runt 16h per dygn i snitt. Under alla dessa timmar pressar den upp varmvattnet till 59 grader. Det finns annat som kan gå sönder i en FLVP (jag har haft en del problem), men impraktiken så är det kompressorn och 59 grader under 16h per dygn som är dimensionerande. Jag har svårt att se att en bergvärmepump skulle vara sämre eller behöva köra mer än så och därmed synar jag att kompressorn slits mer av att köra hårt. I praktiken så kör den lika hårt hela tiden när den kör. Det är drifttimmarna som påverkas av vilken temperatur man tar ut ur den.

Konstruktionen på min BVP (IVT490) är sådan att den i praktiken alltid kör kompressorn om det finns värmebehov (åtminstone med de inställningarnjag har på den) och detta är väldigt uppenbart då jag loggat hur den beter sig i några år (via dess debug-port).

Nu är visserligen min pump bara drygt 20 år, men med de timmar den har gått och den temperatur den försöker hålla i huset (som den aldrig lyckats med) så borde den i praktiken ha varit trasig redan om det i huvudsak är drifttid som dimensionerar hållbarheten. Men man skall å andra sidan inte bedöma varken BVP eller FLVP utifrån ett enda exemplar.

 

[Martin Lundmark]

Trycket stiger definitivt inte av lägre temperatur. Menar du att trycker in till kompressorn blir lägre så att difftrycket ökar?

Hej Daniel 109

Jag fick nu svar från en bekant som arbetat med utveckling av värmepumpar för en av våra värmepumpstillverkare;

"Hej! Trycket på kalla sidan sjunker med sjunkande temperatur. Tryckdiff över kompressorn ökar då normalt vilket belastar kompressorn hårdare. Dessutom minskar massflödet av kylmediet vilket kan försämra smörjning. Så ja, risk för större slitage."

Som jag nyligen skrev så kan naturligtvis värmepumpstillverkarna kompensera detta genom konstruktionen. Men det innebär rimligen dyrare luft/luft-värmepumpar.

För den som väljer att försöka att hålla nere investeringskostnaden vid val av värmepump, så ökar rimligen då risken för kortare livslängd vid drift vid allt lägre utetemperatur.

 

[Martin Lundmark]

Kanske inte, men det var finns ju andra fördelar också, som kyla om man inte redan betalt för det etc.

Hej Fairlane

När det gäller energikostnader och effektavgifter i samband med att kyla huset så innebär en väldimensionerad varvtalsstyrd bergvärmepump, som jag har och som inte behöver elspets, dessutom att man kan sätta in frikyla.

Den varvtalsstyrda fläktkonvektor (kylbaffel) jag tänker sätta in heter SK-ECM52-MB (har MODBUS) och behöver mellan 10–108 W till fläkten och ger då (via datablad) en kyleffekt mellan 3,7 kW-10,7 kW. Den cirkulationspump som behövs för cirkulation av vattnet från borrhålet beräknas behöva mellan 5–25 W.

Jag räknar inte med någon nämnvärd driveffekt (elenergibehov) för frikylan även om jag tar ut 5-8 kW kyleffekt. Dessutom återladdas borrhålen som bland annat består av två stålrör i 2x60 meter vattendränkt lera som fryser till is under vintern. Återladdningen beräknas ge bättre årsverkningsgrad på värmepumpen.



Är det för övrigt någon som satt upp frikyla som kan beskriva lämplig reglercentral då fläktkonvektorn skall gå fristående från värmepumpen men behöver någon form av styrning?

 

[Fairlane]

Hej Fairlane

När det gäller energikostnader och effektavgifter i samband med att kyla huset så innebär en väldimensionerad varvtalsstyrd bergvärmepump, som jag har och som inte behöver elspets, dessutom att man kan sätta in frikyla.

Absolut, för dig som har en pump som inte behöver elspets, men tanken var väl att hjälpa de som inte har det? Det blir lite meningslöst att säga att de borde tagit en annan pump tidigare alternativt borrat djupare. Det är väl där man kan fundera om det är lönsamt att installera en luftvärmepump som stöd eller om det är bättre att köra med elspets.

Frikyla är bra, men det är ju en investering även där som bör vara med om man ska jämföra med en luftvärmepump.

 

[Martin Lundmark]

Absolut, för dig som har en pump som inte behöver elspets, men tanken var väl att hjälpa de som inte har det? Det blir lite meningslöst att säga att de borde tagit en annan pump tidigare alternativt borrat djupare. Det är väl där man kan fundera om det är lönsamt att installera en luftvärmepump som stöd eller om det är bättre att köra med elspets.

Frikyla är bra, men det är ju en investering även där som bör vara med om man ska jämföra med en luftvärmepump.

Hej Fairlane

Jag förstår din synpunkt.

Men, eftersom jag nu har sagt samma sak i ett tjugotal år så finns även budskapet där, till de som inte lyssnat och agerat.

Det finns rimligen fortfarande de som vill sänka kostnaden för elenergin och funderar på effektavgiftens konsekvens för huset.

Det är inte säkert att inköp och installation av fläktkonvektorn, i mitt fall, är dyrare än en värmepump som skall drivas för att kyla huset.

Dessutom så räknar inte med någon nämnvärd driveffekt (elenergibehov) för frikylan och nästan ljudlös drift även om jag tar ut 5–8 kW kyleffekt. Utan i stället en ökad bättre årsverkningsgrad på värmepumpen.

Driften kan ju till och med bli en årlig vinst, gällande värme och varmvatten, som betar av inköp och installation. Det ser vi så småningom.

Jag upplever att det saknas hos många en förståelse för att ta helhetsgrepp när det gäller huset och husets långsiktiga kostnader.

 

[Fairlane]

Hej Fairlane

Jag förstår din synpunkt.

Men, eftersom jag nu har sagt samma sak i ett tjugotal år så finns även budskapet där, till de som inte lyssnat och agerat.

Det finns rimligen fortfarande de som vill sänka kostnaden för elenergin och funderar på effektavgiftens konsekvens för huset.

Det är inte säkert att inköp och installation av fläktkonvektorn, i mitt fall, är dyrare än en värmepump som skall drivas för att kyla huset.

Dessutom så räknar inte med någon nämnvärd driveffekt (elenergibehov) för frikylan och nästan ljudlös drift även om jag tar ut 5–8 kW kyleffekt. Utan i stället en ökad bättre årsverkningsgrad på värmepumpen.

Driften kan ju till och med bli en årlig vinst, gällande värme och varmvatten, som betar av inköp och installation. Det ser vi så småningom.

Jag upplever att det saknas hos många en förståelse för att ta helhetsgrepp när det gäller huset och husets långsiktiga kostnader.

Jag förstår hur du tänker och håller väl med att i den bästa av världar så har man (eller tidigare ägare av bostaden) varit förutseende i skaffat en bergvärmepump som täcker allt, utan elspets.

Om man sen går till en värld som inte är perfekt så har man kanske en bergvärmepump (i kombination med borrhål) som fungerar större delen av tiden, men inte alltid. Man har då tre val (kanske fler?)

1. Borra längre/byt pump
2. Använd elspets/elradiatorer
3. Komplettera med luft/luftvärmepump

Vilken variant som är bäst går nog inte att säga generellt. Är bergvärmepumpen gammal kanske 1 är ett bra alternativ, men är den bara 5-6 år så kanske det är bättre att fundera på 2 eller 3.

 

[Plåthuset]

Jag bor i ett Ellevio-område, dvs ett 22 till 06-område där de flesta hushåll har minst ett laddbart fordon.

Exakt kl 22:00 kan man se att väldigt många laddboxar lyser upp och börjar användas. Sannolikt förprogrammerade tvättmaskiner, torktumlare, värmegolv och pumpar som går igång på exakt samma klockslag. Detta måste ju orsaka en rejäl peak i systemet som rimligtvis är ett problem (givet problembeskrivningen).

Om det inte är ett problem kan ju knappast hushållens användning vara ett reellt problem för nätet.

Eller?

 

[Attitudeswe]

Frågan är om det ekonomiskt går att räkna hem en LLVP som bara körs när utetemperaturen t.ex. är < -10° ?
Verkningsgraden är inte den bästa, och det är troligtvis inte jättemånga timmar per år det handlar om, om inte BVP är helt tokigt dimensionerad. Dvs. återbetalningstiden kanske blir orimligt lång.

LLVP har ju bättre COP än din bergvärme så fort det är över +4 ute...