93 258 läst ·
911 svar
93k läst
911 svar
Hur mycket nytillkomna begränsningar på garageplats i samfällighet måste man acceptera?
Har hittat fler i föreningen nu som inte nöjda med hela den här hanteringen. Och som kan juridiken runt det här området.B bygges skrev:Så är det, men det är helt centralt att ett stämmobeslut ligger till grund för alla större arbeten, förändringar, underhåll etc. Samfälligheten är inte ett företag som drivs av en VD, en samfällighet är medlemmarna. I verkligheten är det dock förstås många samfälligheter som drivs delvis som företag och så länge ingen sätter sig på tvären resulterar det inte i några konsekvenser.
Eller som en medlem som styrelsen muckar gräl med och blir en medlem som helt plötsligt måste läsa på för att ta tillvara sin rätt. Och som kommer att finna "allierade" i föreningen.tveksamt skrev:
Varifrån kommer medlen till anläggningen? En samfällighet får inte ha större medel i kassa, om den har det får inte medlemsavgifter tas ut utan kassan ska först användas innan uttaxering sker. Har medel tagits från underhållsfond? Också detta är reglerat i lagtext enligt 19 § där det ska finnas en underhålls- och förnyelseplan som ligger till grund för fondavsättningar.M mattie_river skrev:
Stor samfällighet med dyra/stora gemensamhetsanläggningar och stor kassa. Exakt vilka fonderade medel man menar att man tagit från har jag inte undersökt.B bygges skrev:Varifrån kommer medlen till anläggningen? En samfällighet får inte ha större medel i kassa, om den har det får inte medlemsavgifter tas ut utan kassan ska först användas innan uttaxering sker. Har medel tagits från underhållsfond? Också detta är reglerat i lagtext enligt 19 § där det ska finnas en underhålls- och förnyelseplan som ligger till grund för fondavsättningar.
Jag syftar inte på kassa som likvida medel utan kassa bokföringstekniskt. Budget reglerar intäkter och utgifter. Underhållsfond hanterar medel som fonderas för underhåll och förnyelse. Det får inte finnas någon egentlig mängd "lösa medel" i form av kassa. Samfälligheten får inte uttaxera sina medlemmar om det finns tillgängliga medel.M mattie_river skrev:
Det låter som det behövs en total översyn av er samfällighet. Jag skulle börja med att informera styrelsen och be dem själva svara på frågor och informera samfälligheten om eventuella fel som begåtts. Du bör inte agera som "fiende" utan som en "hjälpande hand". Samfällighetsarbete är svårt om det ska göras korrekt.
Det här stämmer inte. Det finns inget krav att tömma kassan för att uttaxera. Det är styrelsen som framlägger en debiteringslängd och en utgift- och inkomststat på stämman och sen uttaxerar man efter stämmans beslut.B bygges skrev:Varifrån kommer medlen till anläggningen? En samfällighet får inte ha större medel i kassa, om den har det får inte medlemsavgifter tas ut utan kassan ska först användas innan uttaxering sker. Har medel tagits från underhållsfond? Också detta är reglerat i lagtext enligt 19 § där det ska finnas en underhålls- och förnyelseplan som ligger till grund för fondavsättningar.
Det finns bara ett krav att avsätta medel till en fond för att säkerställa underhåll och förnyelse av gemensamhetsanläggningen under vissa omständigheter, t ex att den anläggning man förvaltar är av kommunalteknisk natur eller annars av större värde samt inrättad för småhusfastigheter eller för sådana fastigheter tillsammans med hyresfastigheter eller bostadsrättsfastigheter.
I många för föreningar är det nog rätt flytande vad som är kassa och vad som är fond.
Nej det är fel, det är avstämt med juridisk rådgivning. Det anses verksamhetsfrämmande att bedriva en samfällighetsförening med större kassa utan ändamål. Mindre kassa är naturligt, men om det i detta fall handlar om en tillgänglig kassa på flertal hundra tusen kronor har man tagit in medlemsavgifter trots att behov inte finns. Dvs uttaxering skall ej göras.Claes Sörmland skrev:
Det här stämmer inte. Det finns inget krav att tömma kassan för att uttaxera. Det är styrelsen som framlägger en debiteringslängd och en utgift- och inkomststat på stämman och sen uttaxerar man efter stämmans beslut.
Det finns bara ett krav att avsätta medel till en fond för att säkerställa underhåll och förnyelse av gemensamhetsanläggningen under vissa omständigheter, t ex att den anläggning man förvaltar är av kommunalteknisk natur eller annars av större värde samt inrättad för småhusfastigheter eller för sådana fastigheter tillsammans med hyresfastigheter eller bostadsrättsfastigheter.
I många för föreningar är det nog rätt flytande vad som är kassa och vad som är fond.
| 40 § LFS, om samfällighetsförenings medelsbehov ej täckes på annat sätt, skall bidrag i pengar uttaxeras av medlemmarna. |
Det får självklart inte vara flytande vad som är kassa och vad som är underhållsfond. Underhållsfond regleras bokföringstekniskt och juridiskt.
Redigerat:
Självbyggare
· Stockholm
· 8 592 inlägg
Följer detta med intresse.
Om man sitter i en samfällighet måste man definitivt vara noggrann med vad man förvaltar (har tidigare varit ordf i en samfällighet, även om den var liten och hade få saker i förvaltning: typ gårdsgator med underhåll , avloppsstammar och parkeringar på gemensamma ytor bara)
Skulle en samfällighet äga ett garage/carport med stora takytor så låter det ju lockande att sätta upp solceller där (varöfr bara ha ett tak som "slösar" på ytan). Men det gäller ju att man har med sig medlemmarna i detta eftersom ekonomin inte nödvändigtvis behöver hamna på plus.
Man kan ju då göra en ändring, men det kostar och tar tid: Men särskilt om det är en stor förening så varför inte ?
Kollar man på lantmäteriet så kan det kosta ett par hundra tusen (mindre om man är överens om ändringarna och mer om det finns skilda aåskiter: Så förberedande arbete är nog a och o) och ta uppåt 1,5 år: Trögt, men nödvändigt.
Precis som med många av våra lagar så ger trögheten också en stabilitet, så även om det i vissa fall är frustrerande så är det inte alltid av ondo på en högre nivå.
https://www.lantmateriet.se/sv/fast...ostnadsexempel-for-gemensamhetsanslaggningar/
Om man sitter i en samfällighet måste man definitivt vara noggrann med vad man förvaltar (har tidigare varit ordf i en samfällighet, även om den var liten och hade få saker i förvaltning: typ gårdsgator med underhåll , avloppsstammar och parkeringar på gemensamma ytor bara)
Skulle en samfällighet äga ett garage/carport med stora takytor så låter det ju lockande att sätta upp solceller där (varöfr bara ha ett tak som "slösar" på ytan). Men det gäller ju att man har med sig medlemmarna i detta eftersom ekonomin inte nödvändigtvis behöver hamna på plus.
Man kan ju då göra en ändring, men det kostar och tar tid: Men särskilt om det är en stor förening så varför inte ?
Kollar man på lantmäteriet så kan det kosta ett par hundra tusen (mindre om man är överens om ändringarna och mer om det finns skilda aåskiter: Så förberedande arbete är nog a och o) och ta uppåt 1,5 år: Trögt, men nödvändigt.
Precis som med många av våra lagar så ger trögheten också en stabilitet, så även om det i vissa fall är frustrerande så är det inte alltid av ondo på en högre nivå.
https://www.lantmateriet.se/sv/fast...ostnadsexempel-for-gemensamhetsanslaggningar/
Håller med om att det kan vara en tolkning av 18 § samfällighetslagen, att man inte får uttaxera för att samla pengar på hög med oklart ändamål. Men jag tänker att det lär aldrig vara aktuellt, utan när styrelse framlägger en debiteringslängd på stämma och tillhörande inkomst- och utgiftsstat så är det för att få medel att förvalta gemensamhetsanläggningen. Har man då redan ett överskott av pengar så betraktas de som en fondering för underhåll och förnyelse, de planeras alltså att användas till föreningens ändamål, att förvalta gemensamhetsanläggningen.B bygges skrev:Nej det är fel, det är avstämt med juridisk rådgivning. Det anses verksamhetsfrämmande att bedriva en samfällighetsförening med större kassa utan ändamål. Mindre kassa är naturligt, men om det i detta fall handlar om en tillgänglig kassa på flertal hundra tusen kronor har man tagit in medlemsavgifter trots att behov inte finns. Dvs uttaxering skall ej göras.
Förutom att någon har tyckt har du något rättsfall där någon medlem har överklagat uttaxering till MMD och fått rätt i att den inte får ske för att samfällighetsföreningens kassa är för stor?
§ 18, 19, 40. Att det saknas prejudikat betyder inte att lagar inte existerar.Claes Sörmland skrev:
Håller med om att det kan vara en tolkning av 18 § samfällighetslagen, att man inte får uttaxera för att samla pengar på hög med oklart ändamål. Men jag tänker att det lär aldrig vara aktuellt, utan när styrelse framlägger en debiteringslängd på stämma och tillhörande inkomst- och utgiftsstat så är det för att få medel att förvalta gemensamhetsanläggningen. Har man då redan ett överskott av pengar så betraktas de som en fondering för underhåll och förnyelse, de planeras alltså att användas till föreningens ändamål, att förvalta gemensamhetsanläggningen.
Förutom att någon har tyckt har du något rättsfall där någon medlem har överklagat uttaxering till MMD och fått rätt i att den inte får ske för att samfällighetsföreningens kassa är för stor?
Den regleringen ger inget stöd för vad du säger. Den säger bara att samfällighetsföreningen uttaxerar medel om det saknas medel. Det är vi alla överens om.B bygges skrev:
Nja. Inte riktigt. En samfällighetsförening är endast bokföringsskyldig om tillgångarnas värde överstiger 1,5 milj kr. D v s väldigt stora samfällighetsföreningar är således ofta bokföringsskyldiga om de har mycket medel. Men de flesta mindre föreningar är inte det. Detta regleras i 2 kap. bokföringslagen.B bygges skrev:
Driver man en samfällighetsförening med under 1,5 milj tillgångar så kan man således köra på utan bokföring om man önskar det.
Inte heller stämmer det att bokföringstekniska avvägandet avgör vad som är fonderade medel. Istället är det en bedömningsfråga utifrån samfällighetslagen. Samfällighetslagen är skriven utifrån kassaflöden och inte utifrån kostnader/intäkter. Då menas rimligen med fonderingsbegreppet att en viss del av de tillgängliga medlen är avsatta för för ett visst ändamål nämligen underhåll och förnyelse av gemensamhetsanläggningen.
Sant, avgifterna som tas ut ska motsvara vad man förväntas behöva för drift och underhåll. Vi har en förening för sommarvatten här, där tas avgift ut så att det ska byggas upp ett överskott så att man kan köpa nya pumpar vid behov. Styrelsen håller koll på hur mycket nya pumpar kostar, om anläggningen sköts bra kan årsavgiften sjunka när summan på kontot överstiger vad nya pumpar kostar.. Skulle de gå sönder i förtid blir det ett extra engångsuttag. Den modellen lades upp när man för 15 år sedan insåg att pumpar inte går i evighet och att alla plötsligt måste betala 3000 extra för att få ha kvar sitt sommarvatten.B bygges skrev:Nej det är fel, det är avstämt med juridisk rådgivning. Det anses verksamhetsfrämmande att bedriva en samfällighetsförening med större kassa utan ändamål. Mindre kassa är naturligt, men om det i detta fall handlar om en tillgänglig kassa på flertal hundra tusen kronor har man tagit in medlemsavgifter trots att behov inte finns. Dvs uttaxering skall ej göras.
40 § LFS, om samfällighetsförenings medelsbehov ej täckes på annat sätt, skall bidrag i pengar uttaxeras av medlemmarna.
Det får självklart inte vara flytande vad som är kassa och vad som är underhållsfond. Underhållsfond regleras bokföringstekniskt och juridiskt.
Om man har flertal hundra tusen kronor i kassa då saknas inte medel. Denna kassa ska användas eller betalas tillbaka till medlemmar.Claes Sörmland skrev:
Den regleringen ger inget stöd för vad du säger. Den säger bara att samfällighetsföreningen uttaxerar medel om det saknas medel. Det är vi alla överens om.
Nja. Inte riktigt. En samfällighetsförening är endast bokföringsskyldig om tillgångarnas värde överstiger 1,5 milj kr. D v s väldigt stora samfällighetsföreningar är således ofta bokföringsskyldiga om de har mycket medel. Men de flesta mindre föreningar är inte det. Detta regleras i 2 kap. bokföringslagen.
Driver man en samfällighetsförening med under 1,5 milj tillgångar så kan man således köra på utan bokföring om man önskar det.
Inte heller stämmer det att bokföringstekniska avvägandet avgör vad som är fonderade medel. Istället är det en bedömningsfråga utifrån samfällighetslagen. Samfällighetslagen är skriven utifrån kassaflöden och inte utifrån kostnader/intäkter. Då menas rimligen med fonderingsbegreppet att en viss del av de tillgängliga medlen är avsatta för för ett visst ändamål nämligen underhåll och förnyelse av gemensamhetsanläggningen.