T
X xLnT skrev:
vad blir det i rena pengar? Dvs hur stort lån och kapital har ni?
Det finns ju en viss risk att göra så mot att betala av lånet och sen fortsätta spara.
Nu går det ju inte riktigt att räkna så eftersom pengarna fortfarande är investerade, men skulle jag plockat ut årets vinst igår motsvarar det ungefär sexton års räntekostnader med dagens ränta. Det ger ju, om inte annat, ett visst utrymme för justering om börsen faller eller räntan går upp.

Alla år går förstås inte lika bra, några har även gått minus. Dock ganska lite i reda pengar, jag har ca 80/20 i aktier respektive fonder.

Riskerna är inräknade i kalkylen.
 
T tanaris skrev:
Nu går det ju inte riktigt att räkna så eftersom pengarna fortfarande är investerade, men skulle jag plockat ut årets vinst igår motsvarar det ungefär sexton års räntekostnader med dagens ränta. Det ger ju, om inte annat, ett visst utrymme för justering om börsen faller eller räntan går upp.

Alla år går förstås inte lika bra, några har även gått minus. Dock ganska lite i reda pengar, jag har ca 80/20 i aktier respektive fonder.

Riskerna är inräknade i kalkylen.
Jag förstår som jag skrev tidigare, men det är ju och har varit, extra ordinära tider. Det finns ju ett breakeven när räntan är tillräckligt hög på bolånet så det inte lönar sig längre. Det kan ju ske inom en 3-mån period som bolånet är bundet på. Även om risken är förhållandevis låg.
Alla är vi olika trygga, jag säger inte vad som är rätt eller fel, det är upp till varje individ att avgöra.
 
T Thomas_Blekinge skrev:
Jag har ju sparat en buffert i kontanter, alltså riktiga pengar. Känns säkrast. Men får inte bli alltför mycket för att folk är ju rädd nu att ta emot pengar.
Det är ju inte bara folk i allmänhet utan varken banker eller butiker vill ju helst befatta sig med kontanter. Jag har nog inte hanterat kontanter på många år och när jag säljer något dyrare på exempelvis blocket brukar jag vara tydlig med att jag inte accepterar kontanter utan endast digital betalning.
 
Intressant. Även för oss motsvarar nuvarande vinst ungefär sexton års räntekostnader i nuvarande ränteläge.
Nu tog vi ut en stor del av vår vinst i veckan då vi nyligen köpt fritidshus. Där var det skönt att kunna lägga 60% kontant plus lagfarts och pantbrevskostnader. Innan vi tog ut den delen av vinsten motsvarade den ca 35 års räntekostnader med dagens ränteläge.
Målet är att kunna betala lånen innan pension och ändå ha en bra slant kvar.
 
T
X xLnT skrev:
Jag förstår som jag skrev tidigare, men det är ju och har varit, extra ordinära tider. Det finns ju ett breakeven när räntan är tillräckligt hög på bolånet så det inte lönar sig längre. Det kan ju ske inom en 3-mån period som bolånet är bundet på. Även om risken är förhållandevis låg.
Alla är vi olika trygga, jag säger inte vad som är rätt eller fel, det är upp till varje individ att avgöra.
Vår lånekalkyl baserar sig på noll sparkapital och en inkomst, så vi klarar en hel del förändringar. Dessutom är lånen bundna med olika längd, det längsta tror jag var på tre år.
 
T tanaris skrev:
Vår lånekalkyl baserar sig på noll sparkapital och en inkomst, så vi klarar en hel del förändringar. Dessutom är lånen bundna med olika längd, det längsta tror jag var på tre år.
Jag menade inte att man skulle binda allt sitt kapital i bostaden, man bör definitivt ha kontanta medel att röra sig med. Jag har inte valt den linjen som ni gjort.
 
F Fredrik- skrev:
Stora konsumtionskrediter är tyvärr en framtida urholkad köpkraft eftersom större del av inkomster går till att betala historisk konsumtion.
Det blir en sas negativ ränta på ränta effekt.

”Problemet” är att lockelsen att konsumera är för stor så 90% av mänskligheten kan aldrig bryta detta mönster.
Så att försöka övertyga/omvända någon som typiskt har noll kr på lönekontot den 24:e varje månad är helt meningslöst, det är sas döva öron.
Antingen förstår dom inte grundläggande ekonomi eller så kan dom inte motstå att konsumtion.
Hela världen bygger på en konsumtionskapitalism, oavsett vad man tycker eller ger för några råd. Att ändra på det skulle kräva en samordning av de största internationella ekonomierna samtidigt. Och för alla som stannar upp en sekund förstår man att det är 100km/t rakt in i betongväggen.

Tänk efter själv - vad betyder 2% ökning av BNP? Det betyder rakt av att vi producerar 2% fler varor och tjänster. Varje år. I alla ekonomier. Och för att någon skall kunna producera måste någon annan konsumera. I slutändan betyder detta i stort sett att 2% mer resurser måste användas varje år. Då säger den liberale personen att man kan konsumera tjänster. Men det är en känd paradox, för den som får betalt för utförd tjänst kommer som regel spendera köpkraften i konsumtion av varor, inte av nya tjänst.

Så såvida vi inte alla sitter i en cirkel och tar betalt för att klia varandra på ryggen, så är vårt nuvarande ekonomiska system dömt att krascha. Av ren matematik. Med det sagt, så är det säker vinstgivande att ta stora lån ett tag till .. (y)
 
  • Gilla
heimlaga
  • Laddar…
elpaco elpaco skrev:
vad betyder 2% ökning av BNP? Det betyder rakt av att vi producerar 2% fler varor och tjänster. /.../ I slutändan betyder detta i stort sett att 2% mer resurser måste användas varje år. /.../ Av ren matematik.
Nej.

Ta aluminiumburkar som exempel. Dessa återvinns sedan tidigt 80-tal I Sverige. Därmed belastar de inte råvaruproduktionen på samma sätt som tidigare plåtburkar. Därtill blir de tunnare och tunnare! Dagens burkar är 30 % lättare än för 25 år sedan. En ökning av mängden använda burkar med närmare 50 % de senaste 25 åren skulle alltså ökat mängden använt aluminium med noll! Före det faktum att vi återanvänder mer nu än då.

Så igen, nej, det finns inte ett strikt samband mellan tillväxt och naturresurskonsumtion på vår utvecklingsnivå.
 
Redigerat:
  • Gilla
Modulent75 och 1 till
  • Laddar…
B Bigfoot skrev:
Vad tror ni om risken att spara "för mycket"? Blir det en riktig kris så kommer ju samhället att ta in pengar där det går. T.ex. kan man tänka sig en engångsskatt på säg 30% av insatt kapital. Den som har en privat pensionsförsäkring kanske får se den allmänna pensionen minskas med samma belopp. När många får svårt att klara räntorna så kanske ett utökat ränteavdrag införs för att undvika totalkollaps på bostadsmarknaden och kompenseras genom en hög fastighetsskatt för den med låga lån. Uttagssrestriktioner införs medan kronan rasar så att man bara kan se på när pengarna minskar i värde. Och alla former av bidrag kan man förmodligen glömma så länge man har ett sparat kapital.

(Tänk på att nu ska vi inte diskutera den politiska delen av det, för då kommer en moderator och tar oss i örat, utan vi håller oss till den ekonomiska risken att något sådant inträffar.)
Det där hände till en del i Finland när krigsskadeståndet skulle betalas samtidigt som det var brist på nästan allt och hungersnöd hotade. Jag tror det var 1946 som de "klift pengan". Halva värdet på alla pengar både kontanter och banktillgodohavanden drogs in till staten. Sedlarna klipptes mitt i tu och den kvarvarande halvan var giltig som betalningsmedel till halva sitt tidigare värde. Oklippta pengar blev värdelösa.

Det övriga som du talar om låter ungefär som någonting en hoper desperata politiker skulle kunna hitta på för att hålla en lånebaserad ekonomi rullande ännu ett år eller två innan den kraschar ännu värre än den hade gjort om man hade gjort tvärtom. Totalt vansinnigt........ men många politiker och en stor del av medborgarna sitter så hårt fast i det lånebaserade tänkandet så man vet aldrig vad sorts ideer de kan få för sig för att hålla lånefesten igång ett eller två år till.
 
elpaco elpaco skrev:
Hela världen bygger på en konsumtionskapitalism, oavsett vad man tycker eller ger för några råd. Att ändra på det skulle kräva en samordning av de största internationella ekonomierna samtidigt. Och för alla som stannar upp en sekund förstår man att det är 100km/t rakt in i betongväggen.

Tänk efter själv - vad betyder 2% ökning av BNP? Det betyder rakt av att vi producerar 2% fler varor och tjänster. Varje år. I alla ekonomier. Och för att någon skall kunna producera måste någon annan konsumera. I slutändan betyder detta i stort sett att 2% mer resurser måste användas varje år. Då säger den liberale personen att man kan konsumera tjänster. Men det är en känd paradox, för den som får betalt för utförd tjänst kommer som regel spendera köpkraften i konsumtion av varor, inte av nya tjänst.

Så såvida vi inte alla sitter i en cirkel och tar betalt för att klia varandra på ryggen, så är vårt nuvarande ekonomiska system dömt att krascha. Av ren matematik. Med det sagt, så är det säker vinstgivande att ta stora lån ett tag till .. (y)
Väl därför Bezos och Musk vill ut i rymden, så tillväxten kan fortsätta längre än vad planeten allena klarar av :rofl:
 
  • Gilla
heimlaga
  • Laddar…
X xLnT skrev:
Jag begriper inte varför några här har sparat kapital OCH bolån, varför gör man så?
Ingen här som gått ner i arbetstid iställlet för att jobba och lägga undan pengarna?
Har gjort alla tre, amorterat i omgångar, sparat i olika värdepapper/fonder och varit flexibel med arbetsformer de senaste åren. Samt ha möjlighet att välja vad vi ska göra framöver. Men är mycket medveten om att alla har inte den möjligheten.
Ser inget hinder i bolån och sparat kapital. Som exempel stoppade in lite kapital i Rysslandsfonder när de dök upp på 90-talet och efter några år var deras värde betydligt högre än bolånen från 80-talet. Sedan ska ska man ha tur också för det är säkert de som haft omvänt att värdet sjunker.
Viktar pengar mellan vanliga konton, räntebärande fonder och så aktierelaterat i investeringssparkonto.
 
Nötegårdsgubben Nötegårdsgubben skrev:
Nej.

Ta aluminiumburkar som exempel. Dessa återvinns sedan tidigt 80-tal I Sverige. Därmed belastar de inte råvaruproduktionen på samma sätt som tidigare plåtburkar. Därtill blir de tunnare och tunnare! Dagens burkar är 30 % lättare än för 25 år sedan. En ökning av mängden använda burkar med närmare 50 % de senaste 25 åren skulle alltså ökat mängden använt aluminium med noll! Före det faktum att vi återanvänder mer nu än då.

Så igen, nej, det finns inte ett strikt samband mellan tillväxt och naturresurskonsumtion på vår utvecklingsnivå.
Jodå det gör det. Även om du ökar effektiviteten så kan du aldrig helt få bort ökad resursanvändning. Och framför allt inte i snitt. Att smälta aluminium är inte billigt, och även om energi är mer lättillgängligt är den definitivt inte resursfri. Dessutom ger den ökade burkförsäljningen ökade intäkter, som används till ny konsumtion.
Enda sättet att få bort ökande resursförbrukning är att effektivisera OCH höja skatten samtidigt. Dvs de frigjorda ekonomiska resurserna måste begravas för att inte spenderas vidare i den ständigt snabbare spinnande cirkeln.
 
elpaco elpaco skrev:
Enda sättet att få bort ökande resursförbrukning är att effektivisera OCH höja skatten samtidigt. Dvs de frigjorda ekonomiska resurserna måste begravas
Det är ju iofs. underhållande att du ser skatt som ett sätt att begrava resurser, men även i övrigt har du totalt missförstått välstånd och tillväxt. Tillväxt (per capita) handlar om att göra mer med mindre. Initialt handlade det om att få ut mer nytta per tidsenhet, men nu alltmer om att få ut mer nytta per insatsvara (i förlängningen blir det väl samma sak).

Du kan få ett exempel till. Jag köper musik för 1.200 kr/år. Förr räckte det till kanske 6–7 cd-skivor som skulle produceras, brännas, omslag skulle skapas och allt skulle fraktas och säljas i en fysisk butik – arbetskraft och råvaror krävdes i inte föraktlig mån. Nu ger samma pengar mig närmast obegränsad tillgång till all världens musik med i det närmaste bara lite energiåtgång (förmodligen mindre än ens vad skivbutiken förbrukade) som insatsvara.
 
  • Gilla
Zodah och 2 till
  • Laddar…
B Bigfoot skrev:
Vad tror ni om risken att spara "för mycket"? Blir det en riktig kris så kommer ju samhället att ta in pengar där det går. T.ex. kan man tänka sig en engångsskatt på säg 30% av insatt kapital. Den som har en privat pensionsförsäkring kanske får se den allmänna pensionen minskas med samma belopp. När många får svårt att klara räntorna så kanske ett utökat ränteavdrag införs för att undvika totalkollaps på bostadsmarknaden och kompenseras genom en hög fastighetsskatt för den med låga lån. Uttagssrestriktioner införs medan kronan rasar så att man bara kan se på när pengarna minskar i värde. Och alla former av bidrag kan man förmodligen glömma så länge man har ett sparat kapital.

(Tänk på att nu ska vi inte diskutera den politiska delen av det, för då kommer en moderator och tar oss i örat, utan vi håller oss till den ekonomiska risken att något sådant inträffar.)
Du har nog rätt, Engångskatt på bankonton skedde i Cypern vid senaste krisen, utifrån krav från EU. Kan lika gärna ske på investeringskonton i Sverige.

Se exempelvis, https://sverigesradio.se/artikel/5476125

Kan nog bli jobbigt med 30-50 % börskrash ihop med tvångsförsäljning på det låga värdet.
 
Redigerat:
K klimt skrev:
Har du funderat över att ha fonderna på ISK i stället. Om det går bra, och det bör det göra, väsentligt lägre skatt.
Får ju likförbannat betala vinstskatt när jag säljer dem, eller hur? Ligger väl bra där de ligger tills jag säljer dem?
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.