Gamla stan verkar ju trevligt... Nej, ett par kommuner ut från stan.klaskarlsson skrev:Hmm är det i Stockholm ni skall bygga - var får ni tag i en lättbyggd tomt för 600tkr ?
Det är det som är pudelns kärna. Eftersom det inte är prefab och vi tänkte bygga upp det själva så finns det möjlighet till rätt många timmar eget arbete. Så vi skulle lägga ut 2 250 000 kr i pengar och sådär tusen arbetstimmar a 250 kr/timme. Vet inte riktigt hur man ska räkna här. Finns det någon, förutom banken, som vet?klaskarlsson skrev:
Värderingen styrs ju av marknaden i framtiden och är svår att sia om.
Självbyggare
· Stockholm
· 8 592 inlägg
Ja i bankens ögon komemr det ju initialt vara värt just 2250 kkr.HenrikHuslöse skrev:
Sen om ni efter färdigställande kan värdera om det är en annan sak
/K
En sak till att kolla upp är att banken inte normalt sett räknar in lagfartskostnader, pantbrevskostnader , byggtidsränta etc som man betalar som en del av kontantinsatsen: Vad detta betyder är att om de lånar ut max 90% så är det max 90% av köpeskillingen som avses. I ert fall skulle detta betyda att om huset, som du säger, kommer kosta 2050 tkr och de tillåter 90% belåning så får ni låna 1845 tkr, lägga 205 tkr i kontantinsats och därutöver betala lagfart, pantbrev, försäkringar etc.
Det skiljer naturligtvis från bank till bank, men som sagt så är det normalt sett värdet på huset banken är intresserade av och däri ingår inte kringkostnader.
Det skiljer naturligtvis från bank till bank, men som sagt så är det normalt sett värdet på huset banken är intresserade av och däri ingår inte kringkostnader.
Jag har undrat lite över det där med ränta under byggtiden. När vi räknat på vad det kostar att bygga vårt hus så har inte vi alls med det. Det ser vi mer som en löpande kostnad för dubbelt boende.
Bara olika sätt att se på saken visserligen, men jag har undrat varför alla utom vi verkar ha med det i produktionskalkylerna.
Bara olika sätt att se på saken visserligen, men jag har undrat varför alla utom vi verkar ha med det i produktionskalkylerna.
Till att börja med måste man skilja byggnadskreditiv från löpande bolån.
HenrikHuslöse´s fall ter sig ur bankens perspektiv på följande vis:
HH vill ha en byggkredit om 2000 Kkr till en projekt med total produktionskostnad 2500 Kkr. Han presterar 500 Kkr som egen insats. Är detta godtagbart? Om HH råkar ut för en olycka eller av annat skäl tvingas avbryta projektet måste ett halvfärdigt hus realiseras. Sådant händer sällan, och det är tänkbart att banken accepterar 20 procents egen insats. Men man bör vara beredd på bankens motfråga: Vad händer om produktionen fördyras med 10 procent?
Det ekonomiskt korrekta svaret är antingen att redan den ursprungliga kalkylen innehåller feta marginaler, alternativt att man bygger ut budgeten med 250 Kkr. Då kan man kanske enas om att parterna svarar för hälften var.
Nej, man kan inte sia om framtiden. Man kan bara skissa med risk och sannolikhet. Den första stora milstolpen blir att marknadsvärdera det färdiga huset, och ersätta byggkreditiven med löpande bolån. Det finns tyvärr ingen som helst garanti att marknadsvärderingen denna dag blir vare sig 2500 Kkr eller 2250 Kkr eller något annat belopp bestämt på förhand.
Men när man kommit så långt som till ett färdigt hus blir frågan mera relevant om man verkligen har råd att bo där. För då vet man ju åtminstone vad det i praktiken kostat att bygga. Det går också att jämföra sin blivande självkostnad med andra alternativ. Man skulle rentav kunna avyttra den färdiga villan och istället hyra jämförbar bostad med motsvarande läge.
Så vad kostar 100 kvm hyresrätt "ett par kommuner ut från stan"? Mer eller mindre än i egnahem? Om det är som Nyfniken antyder; att allmännyttan kräver att hyran uppgår till max 40 procent av hyresgästens lön kan man fråga sig om villabyggaren skulle bevärdigats hyra sitt eget hem. Om det hade funnits att hyra...
HenrikHuslöse´s fall ter sig ur bankens perspektiv på följande vis:
HH vill ha en byggkredit om 2000 Kkr till en projekt med total produktionskostnad 2500 Kkr. Han presterar 500 Kkr som egen insats. Är detta godtagbart? Om HH råkar ut för en olycka eller av annat skäl tvingas avbryta projektet måste ett halvfärdigt hus realiseras. Sådant händer sällan, och det är tänkbart att banken accepterar 20 procents egen insats. Men man bör vara beredd på bankens motfråga: Vad händer om produktionen fördyras med 10 procent?
Det ekonomiskt korrekta svaret är antingen att redan den ursprungliga kalkylen innehåller feta marginaler, alternativt att man bygger ut budgeten med 250 Kkr. Då kan man kanske enas om att parterna svarar för hälften var.
Nej, man kan inte sia om framtiden. Man kan bara skissa med risk och sannolikhet. Den första stora milstolpen blir att marknadsvärdera det färdiga huset, och ersätta byggkreditiven med löpande bolån. Det finns tyvärr ingen som helst garanti att marknadsvärderingen denna dag blir vare sig 2500 Kkr eller 2250 Kkr eller något annat belopp bestämt på förhand.
Men när man kommit så långt som till ett färdigt hus blir frågan mera relevant om man verkligen har råd att bo där. För då vet man ju åtminstone vad det i praktiken kostat att bygga. Det går också att jämföra sin blivande självkostnad med andra alternativ. Man skulle rentav kunna avyttra den färdiga villan och istället hyra jämförbar bostad med motsvarande läge.
Så vad kostar 100 kvm hyresrätt "ett par kommuner ut från stan"? Mer eller mindre än i egnahem? Om det är som Nyfniken antyder; att allmännyttan kräver att hyran uppgår till max 40 procent av hyresgästens lön kan man fråga sig om villabyggaren skulle bevärdigats hyra sitt eget hem. Om det hade funnits att hyra...
Detta som är så självklart vid husköp missade vi helt. Naturligtvis har vi postat papprena idag. Stön! Jag är inte dum, jag har bara otur när jag tänker...BobbyEwing skrev:
Billy Bäver har kloka tankar om hyra. 40% av lönen = 18 000 i månaden för oss. Om man räknar 4 000 i drift per månad och 4 000 till amorteringar får vi 10 000 till ränta. Med 8% ränta går det på håret.
Det är betydligt billigare att hyra motsvarande yta. Vi har vänner som gjort det. Nackdelen är att underhållet kan vara starkt eftersatt i hyrda hus och det blir omständligt att dra minsta grej i hyresnämnden.
Enligt banktjänstemannen är normalfallet att självbyggare drar över budget och värdet på huset understiger byggkostnaden. Vi har avrundat kostnaderna uppåt för att ha en viss marginal, men statistiskt sett kommer det att gå åt skogen.
Svarar mig själv: Det gick åt skogen direkt. Banken tyckte inte våra löner räckte. Eget arbete fick vi inte räkna till mer än 100 000 kr. Det blir till att skruva ner planera en hel del så att vi klarar oss under två miljoner. Det är ju på ett sätt bra eftersom lånet blir mindre. Men huset börjar allt mer likna en sommarstuga. Det kanske slutar med att vi bygger världens mest robusta friggebod...HenrikHuslöse skrev:
Ge inte upp förrän ni kollat med fler banker! Det kan skilja mycket på vem man träffar osv...HenrikHuslöse skrev:
Om ni har 45' ut efter skatt så kan jag inte riktigt förstå varför ni inte får ett lån på strax över 2 milj, men nu vet ju inte jag all fakta omkring heller... Som hur stor familj ni har och hur fasta inkomster tex.
Håller med...Jag var först hos Swedbank och undersökte möjligheterna att få låna 2,5 miljoner.Camilllla84 skrev:
Nja helst inte men kanske var svaret jag fick från dem.
Sen var jag hos handelsbanken och då hade lånebehovet växt till 2,7 miljoner
Inte en chans var svaret jag fick hos dem
Sen var det dags att kontakta Nordea, och då fick jag via LB-hus som jag bygger med tips på en bankkvinna i Göteborg som var specialinsatt i just LB-hus. Då var det helt plötsligt inga problem att få lånet (som nu ligger på 2,9 miljoner, kreditivet alltså, bolånet landar på ca 2,7...). När kreditivet var godkänt i Göteborg flyttade vi sedan över all hantering av bankaffärerna till vårat lokala kontor i Varberg.
Så...kolla med det husföretag ni vill bygga med, en del företag har speciella avtal med bankerna, och speciella tjänstemän som sköter dessa avtal. Fördelen är att dessa tjänstemän är bra insatta i vad det är du vill bygga, har erfarenhet om hur bra kalkyler och sådant håller samt hur husen brukar bli värderade när de är klara.
Vi har 40 000 ut efter skatt, förhandsvärdering på huset ligger på ca 3,1 miljoner så med lite tur kan vi kanske slippa undan topplån eller få ett väldigt litet sådant. Med en ränta på 7% ger det en räntekostnad på 11000 efter skattereduktion, så 15 000 i månaden räcker väldigt långt för våran del, då har vi 25 000 kvar att leva på, varav ca 15 000 brukar gå till övriga räkningar inkl både mat hemma och lunch på jobbet. 10 000 över varje månad i fickpengar ger ju även vid 7% ränta en möjlighet att spara minst 5000 varje månad. Ja vi köper väldigt lite kläder.....
