Jag är väl knappast någon expert och har varken tagit ställning för eller emot amortering på något sätt så där får jag göra dig besviken. Jag förstår inte heller varför du ser någon glädje i personer som inte valt att amortera men utveckla gärna den delen.krilleman_215 skrev:Groggen är ju bara grädden på moset, den riktiga glädjen är ju att se experter (som dig?) som endast betalat ränta och njuter till fullo att dom valt "rätt väg"!?
Rätt väg är ju inte alltid lätt att förutse. Men låt oss leka med tanken att man kanske eventuellt "hoppar av pinnen" vid 65 års ålder. Vad händer då med din skuld till dödsboet då man endast betalat ränta på sitt boende?
Jag kan bara tala för mig själv, men mina barn dricker grogg då, det kan jag lova!
Det är inte bara en tanke för mig, det är en tanke för dom efterlevande! Alla kilar vi vidare någon gång!
Jag vet inte vad du menar med den sista delen om man trillar av pinnen när man är 65. Om man avlider så spelar det ingen roll om man har amorterat eller inte utan vad fastigheten är värd/säljs för och vad det finns för lån, arvingar ärver inte skulder. Du kan dö med en grogg i handen och ett fullt avbetalt hus värt 2 miljoner samtidigt som en annan kan dö med ett hus med 2 miljoner i lån som är värt 5 miljoner men struntat i att amortera, förstår du poängen? Amorteringen i sig är bara en del av hela bilden och det blir enfaldigt att diskutera amortering eller inte utan att ta in fler parametrar.
Sen är en helt annan fråga om målet med livet är att lämna efter sig så mycket pengar som möjlig och om det verkligen gör arvingarna gladast.
Redigerat:
Du kan även dö med skulder för 5miljoner och ett hus som är värt 2miljoner efter en bostadsbubbla. Förstår du poängen hur det tryggar dina ev. arvingars leverne vid ett ev övertagande?mr_bygg skrev:
Jag bjuder på både grogg och stor tomt (som blir mer och mer sällsynt nära storstäderna)!
Alla är vi olika!
Om man har som mål med sitt liv att trygga sin arvingar så finns det väl många sätt förutom bara amortering. Sen förstår jag inte varför målet i livet skulle vara att spara ihop en stor summa pengar till sina arvingar för att lämna över när man dör istället för att använda dom när man lever.krilleman_215 skrev:Du kan även dö med skulder för 5miljoner och ett hus som är värt 2miljoner efter en bostadsbubbla. Förstår du poängen hur det tryggar dina ev. arvingars leverne vid ett ev övertagande?
Jag bjuder på både grogg och stor tomt (som blir mer och mer sällsynt nära storstäderna)!
Alla är vi olika!
Jag har varit tydlig mot mina föräldrar att dom ska njuta av de pengar dom sparat ihop nu när de kommer att gå i pension eftersom varken jag eller någon av mina bröder är i behov av extra pengar för att klara oss. Personligen så skulle jag ha väldigt svårt att glädjas över ett arv från mina föräldrar om jag visste att dom inte "levt livet" för de pengar de gnetat ihop på vägen till pension när dom går bort.
Men jag har förstått att många har som mål att lämna efter sig så mycket som möjligt men jag förstår faktiskt inte poängen att man inte använder pengarna tillsammans med sina anhöriga när man lever.
Men vad är det för fel att leva livet och veta att man ev. "lämnar" på topp?
Min personliga strategi har aldrig varit att snåla 100% i livet.
Min personliga strategi har aldrig varit att snåla 100% i livet.
Problemet är ju att allt för ofta att det inte finns någon tanke med det....
Det kan åtskilliga efterlevande bevittna, mig själv inräknad, Jag har haft plötslig bortgång i familjen som inte alls någon var förberedd på. Hur styr man upp det....
Det kommer inte hända mina barn. Se det som dumdristigt eller med andra konstiga fina ord. Jag kallar det kort och gott för klokt! :wow:
Det kan åtskilliga efterlevande bevittna, mig själv inräknad, Jag har haft plötslig bortgång i familjen som inte alls någon var förberedd på. Hur styr man upp det....
Det kommer inte hända mina barn. Se det som dumdristigt eller med andra konstiga fina ord. Jag kallar det kort och gott för klokt! :wow:
Ofta så resonerar väl hjärnan och hjärtat olika. Klart att det skulle kännas fantastiskt att inte vara skyldig banken en enda spänn. Men krasst ekonomiskt, om jag har diverse sparformer att välja bland skulle jag då välja den som ger 1,5% avkastning i dagsläget? Knappast! Och varför binda alla pengarna i boendet? Den dagen jag blir arbetslös eller långtidssjukskriven, tror ni banken säger "men du har varit såååå duktig och amorterat så du får självklart uppskov på ditt lån några år", inte direkt va?
Jag tänker med hjärnan när det gäller amortering utifrån min situation. I dagsläget finns inte en chans att jag amorterar för att få 1,5% avkastning årligen. Många verkar jämnställa utebliven amortering med konsumtion istället. Är det verkligen så det ser ut idag? Är folk så korkade och tror att det inte finns en morgondag?
Som med allt annat i livet så gäller det att ha balans. Ligger man på max belåning idag så amorterar man, självklart, inga konstigheter. Den dagen man har kommit ned till nivåer där bokostnaden ligger på en rimlig nivå i förhållande till inkomsten så skulle iaf. jag lagt pengarna på ett alterrnativ med bättre utdelning. Att se det som sin livsuppgift att betala av huslånet, nja jag vet inte. Jag tror inte att jag är lyckligare med den vetskapen när jag är 65. Jag är nog lyckligare när jag är 50 och insåg att det var bättre att placera pengarna på sånt som gav bättre utdelning så jag kan luta mig tillbaka 15 år innan pension.
Jag tänker med hjärnan när det gäller amortering utifrån min situation. I dagsläget finns inte en chans att jag amorterar för att få 1,5% avkastning årligen. Många verkar jämnställa utebliven amortering med konsumtion istället. Är det verkligen så det ser ut idag? Är folk så korkade och tror att det inte finns en morgondag?
Som med allt annat i livet så gäller det att ha balans. Ligger man på max belåning idag så amorterar man, självklart, inga konstigheter. Den dagen man har kommit ned till nivåer där bokostnaden ligger på en rimlig nivå i förhållande till inkomsten så skulle iaf. jag lagt pengarna på ett alterrnativ med bättre utdelning. Att se det som sin livsuppgift att betala av huslånet, nja jag vet inte. Jag tror inte att jag är lyckligare med den vetskapen när jag är 65. Jag är nog lyckligare när jag är 50 och insåg att det var bättre att placera pengarna på sånt som gav bättre utdelning så jag kan luta mig tillbaka 15 år innan pension.
Medlem
· Etelä Pohjanmaa
· 2 467 inlägg
Att påstå att man inte amorterar för att man kan behöva pengarna ifall man blir arbetslös var då inte att använda hjärnan speciellt mycket enligt mig. Att äga sitt boende samtidigt som man är skuldfri har fördelen med att man frivilligt kan välja att vara arbetslös eftersom man inte har några större utgifter.Markarbetaren skrev:
Men arbeta du till 50 och luta dig tillbaka innan pensionen, själv lutade jag mig tillbaka vid 30. Jag menar varför skulle man överhuvudtaget arbeta en dag till om man äger det man behöver och inte har några skulder?
Det han menar är ju att om du någonstans på vägen mot din skuldfrihet, blir arbetslös eller sjukskriven, så har du alla dina tillgångar låsta i ditt boende. Detta är kanske lugnt om lånet är avbetalat som du exemplifierar, men ponera att du fortfarande har 2 miljoner kvar att betala av. Du har kanske sänkt din månadskostnad med 1000kr genom att tokamortera bort en miljon, men det hjälper ju inte speciellt mycket om din inkomst faller bort. Hade du då istället haft den miljonen tillgängligt kan du åtminstone göra ett aktivt val. Känner du då att den där tusenlappen i månaden är viktigare än allt annat, ja då kan du ju stoppa in den miljonen plus avkastning i bolånet.
Medlem
· Etelä Pohjanmaa
· 2 467 inlägg
Är man j-vligt bra på det man gör blir man inte arbetslös. Det kan svida att höra för vissa men så är det.falkn skrev:
Jag tycker du har en rätt taskig attityd i dina inlägg. Jag vet inte vad du insinuerar, men varken jag eller min sambo har varit arbetslösa en dag i våra liv.Finndjävel skrev:
Att jag tog upp detta som ett exempel var för att andra gjort det tidigare och då hänvisat till att det är bra att man har amorterat mycket om man blir arbetslös. Det jag ville visa var att skillnaden i räntekostnad kan bli väldigt liten numerärt sätt, trots att man stoppat in en miljon.
Nu tänker jag respondera med ett antagande precis som du felaktigt gjorde. Jag antar att ditt boende inte kostade 4-5 miljoner om du amorterat av alla dina lån innan 30? Att leka bror duktig när man har lån på några hundra tusen som man amorterat av är kanske ingen större bedrift.
Redigerat:
De flesta betalar lite mer än 1,5%. Men ge gärna några exempel på sparformer som ger en större riskvägd avkastning än 1,5% i dagsläget.Markarbetaren skrev: